Syftet med denna studie var att öka kunskapen om barn med hörselnedsättning och deras vänskapsrelationer. Utifrån tre frågeställningar undersöktes hur barn med hörselnedsättning beskriver vänskap och hur denna påverkas av deras hörselnedsättning. Vidare undersöktes om relationerna mellan barnen var jämlik eller hierarkisk. Metod för datainsamling var samtalsintervju med öppna frågor och följdfrågor för att få fatt i barnens uppfattningar. Sju intervjuer av barn med hörselnedsättning som gick i hörande eller hörselklass analyserades. Intervjusvaren granskades inom ramen för Janson (2002) och Frønes (1995) teorier om hur människors relationer till varandra som antingen hierarkiska eller jämlika.  Studiens resultat visar att barn med hörselnedsättning har olika uppfattningar om hur hörselnedsättningen påverkar en vänskapsrelation. En god vän beskrev barnen som någon att ha kul med, att prata med och någon att umgås med. Barnen lekte främst med hörande vänner, endast två av barnen hade döva eller barn med hörselnedsättning som vänner. Barnen beskrev att de hittade vänner antingen via skolan eller via vårdnadshavarnas kontakter. De hittade också vänner i närområdet, genom olika fritidsaktiviteter eller sociala medier. En del barn ansåg att det var lätt att hitta vänner på fritiden, medan andra ansåg att det var svårt. Barnen i studien beskrev att det tillsammans med sina vänner leker, spelar spel online, rider och går på stan. En del barn ansåg att hörselnedsättningen kunde försvåra deltagande i vissa aktiviteter. Barnen beskrev att det kunde vara svårt att deltaga i lek på grund av att vännerna måste anpassa ljudvolymen, men också att avståndet till kompisarna kunde orsaka problem. En del barn ansåg inte att hörselnedsättningen gav dem problem att deltaga och påverka utan alla får lov att ge förslag på aktivitet. Barnens beskrivningar kunde analyseras som att de i huvudsak skapar jämlika relationer med sina vänner. Barnen i studien har också vänskapsrelationer som kunde analyseras som hierarkiska relationer då barnen beskriver att de inte kunde påverka samspelet på grund av hörselnedsättningen.

Kvinnor har historiskt sett varit underordnade män och så sent som i början av förra seklet hade de till exempel ingen egen rösträtt eller rätt till högskoleutbildning. Att ansvara för barn och hem ansågs länge vara kvinnors enda funktion. I det moderna Sverige är majoriteten kvinnor självständiga och heltidsarbetande, men ofta fortfarande med ett stort ansvar för det obetalda arbetet (så kallade dubbelarbetet). I studien undersöks det för om det finns några skillnader mellan kvinnor som har hemmavarande barn och kvinnor utan hemmavarande barn avseende på hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Vi vill bidra till ökad förståelse för i vilken mån hemmavarande barn påverkar sin mors möjligheter till att upprätthålla sina vänskapsrelationer, framförallt då goda sociala relationer har visat på positiv inverkan på hälsa och livskvalitet. Studien baserar på empiriskt material från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU) som undersöks i en kvantitativ analys med hjälp av korstabeller och linjära regressionsanalyser. Vårt slutliga urval består av 1532 kvinnor. Teoriavsnittet behandlar socialt kapital och genus i förhållande till hushållens tidsanvändning och föreställningar på moderskap, detta på grund av att historien presenterar kvinnor som en grupp med mindre rättigheter utanför hemmet och mer skyldigheter innanför hemmet. Avsnittet följs av tidigare forskning som berör vänskapsförbindelser, tidsanvändning och tidspress. Utifrån teori och tidigare forskning konstruerades fyra hypoteser som ligger till grund för de vidare analyserna. Resultaten visar att det är andra faktorer utöver att endast ha hemmavarande barn som påverkar hur ofta kvinnor träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Att ha yngre barn i hushållet under 10 år, ökad ålder, dålig hälsa och att vara sammanboende med någon var faktorer som inverkade på kvinnors möjligheter att upprätthålla kontakten med vänner. Vidare framkom det att det var vanligare att ha telefonkontakt med vänner snarare än att träffa vänner personligen, vilket kan antas bero på den flexibilitet som denna kontaktform medför. Slutligen framförs förslag till vidare forskning inom området för tidsanvändning, med fokus på socioekonomiska grupper för att bidra till förståelse för de klyftor som finns mellan olika samhällen.

The purpose of this study is to analyse friendship and the making of friendships. This will be done by analysing students at an upper secondaryschool in Sweden. Then in regards of the Covid-19 pandemic and how the restrictions that follows affected friendships. Qualitative interviews with four students are conducted with the aim to answer this study’s purpose. The research questions and the theory in this study is based on previous research of friendship and the research question is following: How have friendship relations been affected in relation to the Covid-19 pandemic? The aim of this analysis is to acquire a deeper understanding of the concept of friendship. The results in this study shows how the students defines friendship, how they did friendship before, under and at the end of Covid-19. The consequences can be seen in some cases where friendships ended and in other cases where the friendships grew stronger because of the pandemic. The main theories used are of relation theories and theories about friendships and time. Key words used in this study are; Friendship, The making of friendships, The Covid-19pandemic and Relations

Denna uppsats undersöker hur maskulinitet, homosocialitet och vänskap representeras i den amerikanska, coming-of-age komedifilmen Supersugen (2007). Med hjälp av en diskursanalys tittar jag på hur filmens två huvudkaraktärer Seth och Evan representeras samt analyserar hur detta förhåller sig till teorier om maskulinitet, homosocialitet och vänskap. Uppsatsen undersöker även hur filmen använder komedi som verktyg för att antingen (re)producera eller kritisera dessa maskulinitetsnormer i filmen. Jag kommer fram till att det sker en narrativ utveckling av karaktärernas representationer av maskulinitet, homosocialitet och vänskap genom filmens gång. Komedin i filmen driver på denna utveckling som förändrar de maskulina representationerna vilket bidrar till att homosociala praktiker snarare byts ut av vänskapliga sådana. Filmen använder sig av komedi genom att göra parodi på maskulinitetsstereotyper, satir på maskulinitetsnormer och ironi av de absurda situationer som uppstår. På så sätt kritiserar filmen rådande maskulinitetsnormer på ett humoristiskt sätt. Med sina representationer och med hjälp av komedi sänder filmen ut ett budskap till sin publik om en bättre maskulinitet. En maskulinitet som öppnar upp för äkta vänskap mellan män.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre. För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har observerat eleverna i skolmiljön, genomfört en enkätundersökning, samt intervjuat åtta elever. Med hjälp av tidigare forskning kring barns sociala liv och personligheter, sociometri, biologi samt genusforskning ser vi att resultatet av vår undersökning gett följande kategorier: många kompisar i klassen, vara en bra kompis, utseendets roll och att ha fina saker samt många begåvningar leder till hög status. Resultatet pekar även på att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Dessa skillnader rör sig om egenskaper som kan karakteriseras som traditionella könsroller.

Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap?Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur.Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap. När undersökningsgruppen resonerar kring vänskap är det framför allt med begreppen snäll och lek. I vår undersökning fann vi att det inte var så stora skillnader, varken i resonemanget kring vänskap mellan könen eller emellan de båda åldersgrupperna. När det gäller vänskap med det motsatta könet låg den största skillnaden i leken. I förskolan lekte man mindre könssegregerat. I skolan ansåg flickorna att de lekte mer fysiska lekar med pojkarna. Pojkarna däremot uppgav tvärtom att det var lugna aktiviteter som gällde när de lekte med flickorna. Vi kom även fram till att begreppet bästis blev tydligare ju äldre barnen var.

Vänskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, är en viktig del av våra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. Därför är vi övertygade om att vänskapens betydelse har en stor inverkan för alla människor. Syftet med vår studie är att bilda oss en större uppfattning och förståelse om mångfalden i barns vänskapsrelationer. Vårt mål är att förbättra vår pedagogiska syn och få en fördjupad kunskap om vårt forskningsområde som handlar om Barns vänskap. Vi vill ta reda på hur elever uppfattar vänner och vänskap och hur vänskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar. Urvalsgruppen består av 16 grundskoleelever i skolår två och tre, varav åtta flickor och åtta pojkar. I vårt val av genomförande har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svår på våra frågeställningar. För att underlätta intervjuerna har vi valt att låta eleverna rita egna bilder på hur de uppfattar vänskap. Alla bilder har varit väldigt givande och vi har valt att lyfta fram fyra bilder i resultatet. Slutligen har vi genom våra informanter kommit fram till att vänskap har en betydelsefull roll för barns sociala utveckling, där de bland annat lär sig beteendemönster och normer. Det viktigaste för de elever vi intervjuat är att inte känna utanförskap utan samhörighet och gemenskap i klassen.

SammanfattningMaria Elm (2010). Elevers upplevelse av den psykosociala miljön på skolskjutsen.Examensarbete i barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildnigen, Malmö högskola.Detta examensarbete handlar om elevers upplevelser av skolskjutsmiljön. Syftet är attundersöka hur elever i åldern sju till tolv år upplever den psykossociala miljön påskolskjutsen. Detta syfte nås genom att studiens tre frågeställningar besvaras; Vad görelever på skolskjutsen, Hur upplever eleverna den psykosociala miljön på skolskjutsensamt Finns det några likheter eller skillnader i elevernas uppfattningar baserat påelevernas ålder eller kön?Ämnet är tidigare outforskat och bidrar således med ny kunskap till forskningsfältet.Undersökningen är genomförd på fyra skolor, i årskurs ett till sex. Metoden somanvänds är kvalitativa intervjuer som analyserats utifrån ett ålders- och könsperspektiv.Resultatet har analyserats och kopplats till tidigare forskning kring eleverskamratkulturer och sociala liv samt genusforskning och resultatet tyder på att samtligaelever upplever den psykosociala miljön som positiv men att stökighet, reslängd ochbrist på jämnåriga kamrater är faktorer som anses negativa av eleverna. Slutsatsen är attvänskapsrelationer upplevs som viktiga för alla barn, oavsett ålder. Dock så uttrycker deäldre flickorna i studien vänskapsrelationers betydelse för deras välmående mer explicitän övriga elever. Vidare bryts en del stereotypa könsmönster på bussen då somligaflickorna ingår i grupprelationer i större utsträckning än pojkarna, samt är högljudda ochaktiva på skolskjutsen.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

Emmelie Stålberg: Vänskap utanför boxen: en analys av två barnböcker med vänskap över generationsgränser som motiv (2019). Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur vänskap över generationsgränser utanför familjen framställs i två nutida barnböcker; Majken Majken av Lisa Hyder (2018) samt Kråke och Gustav av Marie Bosson Rydell (2016). Denna uppsats berör dels litteratur och läsning, som är en viktig del av undervisningen i ämnet svenska, och dels vänskap, som är en viktig del för barn ur ett socialt perspektiv. Syftet är därför att analysera böckerna utifrån ett perspektiv som kan hjälpa eleverna att vidga sina vyer kring möjliga vänskapsrelationer. Analysen visar på hur vänskapsrelationerna, mellan ung och gammal, i böckerna framställs och fungerar. Utifrån analysen av böckerna förs även en diskussion om hur de kan användas i undervisningssyfte för att främja annorlunda vänskapsrelationer.