Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer.   Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början. Arbetet började med att ett byggprogram togs fram. Utifrån byggprogrammet gjordes två skissförslag varav ett av skissförslagen ansågs mer tilltalande och arbetades vidare med. Efter handledning från skolan och Fiskarhedenvillan gavs det råd och synpunkter på tillägg till planlösningen. Husets konstruktion är densamma som den Fiskarhedenvillan använder sig av. Under arbetets gång har Boverkets byggregler använts när det gäller tillgänglighet.   Resultatet blev en modern 2-plansvilla inspirerad av funktionalismen med klassiska inslag i fasadpanelen. Huset har en öppen planlösning med 6 rum och kök på 175 kvm. I detta arbete har fokus lagts på det arkitektoniska utformandet med en tanke på miljöaspekter.   Husmodellen presenteras i form av en utförlig beskrivning av planer, bilder och ritningar. Planlösningar, fasader och sektion redovisas i form av ritningar.

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.    Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär. Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter. Utifrån detta har vi tagit fram koncept till Företaget AB:s verktygslåda vilka presenteras tillsammans med en beskrivning samt en reflektion. Gemensamt för koncepten är fokus på lärande och mjuka värden där målet är att butikschefen skall öka sin förmåga att överföra kunskap till sin butikspersonal så de gemensamt kan skapa ett öppet klimat vilket främjar organisationen och dess utveckling.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar. I projektet har jag inventerat kommunägda skogsbestånd i Sala, som avverkats före och efter att certifieringen infördes samt gallringar som gjorts efter certifieringen. Det visar sig att certifieringen har påverkat, man har blivit mer medveten om de biologiska värdena i skogen. I brukandet av skogen skapar man högstubbar, lämnar torrträd och naturvärdesträd i en större utsträckning än tidigare. I och med arbetet med att uppfylla certifieringskraven medverkar man även till att uppfylla två av delmålen i miljömålet Levande Skogar.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet. Resultatet i arbetet bygger på enkäter från tjugo stycken respondenter där frågorna har varit av både en kvantitativ och kvalitativ sort. Resultatet som framkom beskriver bl.a. vikten av en gemensam och stabil värdegrund att utgå ifrån och vikten i en öppen och daglig dialog. Ser man till pedagogernas yrkesetik är även här dialogen viktig. I verksamheterna förekommer temaarbeten, sånger och lekar i arbetet för att lära barnen grunderna i vad som är rätt/fel, empati, ansvar och respekt.

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi. Människans påverkan på landskapet är så pass stor att landskapet med alla dess former och avlagringar hotas om de inte beaktas. För att effektiv kunna anpassa brukande och annan användning av naturens resurser krävs förståelse för landskapets grundstrukturer, geologiska processer och deras resultat. För att i framtiden fortsätta kunna ha kännedom om landskapets bildning och historia och andra samhällsrelevanta faktorer som miljö och vatten är det viktigt att införa de geovetenskapliga värdena i all slags samhällsplanering. När geovetenskapliga värden glöms bort och enbart natur, kultur, friluftslivsvärden etc. sätts i fokus var för sig, förloras helhetssynen. Eftersom de geovetenskapliga värdena är en förutsättning för dessa värden är de ett viktig, idag nästan outnyttjat verktyg för att sammanfoga sektoriella värden till en helhetssyn. I denna studie har en vägplanering valts ut för att illustrera denna brist, där en inventering av studieområdet samt en analys av den valda vägplaneringens rapporter och miljökonsekvensbeskrivningen gjorts. Studien visar att man beaktar värden sektoriellt och oftast objekt för objekt. Helhetssynen på landskapet saknas nästan helt. De geovetenskapliga egenvärdena beaktas inte alls och det verktyg för helhetssyn som geovetenskapen erbjuder används inte alls. / Landscape processes such as erosion and weathering have for very long time shaped and reshaped the landscape. The continuously natural changes of the landscape will never stop. Today its structures and shapes are historical deposits and have helped humans to understand Earth’s history. Humans are unconditionally dependent on Earth’s resources and will continue being so for an unforeseeable future. Human development such as infrastructure alters an unnatural landscape where the natural landscape with all its forms and deposits are threatened to disappear if not protected from exploitation. To continuing understanding Earth’s history in the future and to developing ecological areas, it’s important to introduce the geological values in all types of society planning. When geological values are forgotten or disregarded and ecological values get the majority of attention you loose the bigger picture. Instead a more holistic view is needed that accounts for all natural values. In this study, a path plan has been selected to illustrate this short supply, where an inventory of the study area and an analysis of the selected path plan’s reports and environmental impact assessment have been made. The results from the study indicate that objects are considered object by object and observe the geoscientific values ​​more durable and it’s often unclear how the geological values are affected.

Norms and values have a central role in teaching and the school should contribute with this knowledge. How this is to be done is not concrete expressed in the curriculum and is therefore of importance to investigate more closely. The analysis of norms will be made from an intersectional perspective in order to be able to create a just picture of how social structures are created. By an intersectional perspective is meant that norms should be studied based on its interaction and not individually. This study examines which words are used in the production of the categories gender, ethnicity and class, and whether norms are presented as independent or dependent factors when explaining social structures. As a method, a critical discourse analysis of the textbook Forum 123 (2017) will be made. The result of this study shows that intersectionality is mentioned on two occasions in the textbook but does not permeate the book in its entirety. The categories gender, ethnicity and class are divided into different subchapters and are distinguished from each other, which is problematic from an intersectional perspective.

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>

Bakgrund och syfte: De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling. Metod: Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg. Teori: De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden. I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: En bok om de grundläggande värdena och skolan. För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: Värdegrunden- finns den? av Kennert Orlenius. Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan. Slutsatser: Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.

Analysts at Venture Capital firms of today experience troubles when they try to explicate the intrinsic value, which they see in their investments. The traditional valuation models do not account the value of flexibility and analysts have to Through studies at a Venture Capital firm in Sweden, I have analyzed if Real Option analysis could help them to explicate the intrinsic value that they see.With the help from a decision tree, analysts can identify the hidden option values embedded in the investment. I find that real options can be a helpful tool for Venture Capital companiesto clarify the intrinsic values that they see in their investments. Real option analysis is however not a competitor to traditional value methods, it is rather a compliment.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2. Hur kan förekomsten av de värden som lyser igenom i de aktuella uttalandena förklaras utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället? Resultatet av den genomförda studien visade på att uttalanden från moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen ofta tenderade att innehålla en relativt stor del instrumentella värden som: ”effektivitet”, ”lönsamhet”, ”rationalitet” och ”aktivitet”. Uttalanden från socialdemokratiska politiker tenderade istället att innehålla en relativt hög grad av egenvärden som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”jämlikhet”. Den genomförda textanalysen resulterade sedan i en normativ diskussion baserad på Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, en diskussion som syftade till att förklara målrationalitetens dominerande ställning i det nuvarande, svenska samhället.