Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska. Resultatet visade att flera av skolgårdens värden ur elevernas ögon riskerar att förbises om en upprustning sker utifrån ett vuxenperspektiv därför att vuxna ser på skolgården med ögonen medan barn använder den med hela kroppen. Ett vuxenperspektiv medför ett intresse av att förändra ytor som ser fula och slitna ut medan de mycket väl kan vara de mest värdefulla miljöerna för barn därför att leken är mer fri där. En vacker plantering får man bara titta på medan en skolträdgård i träda tillåter att man plockar, springer omkring och leker bland växterna vilket stimulerar hela barnet och gör att hon rör sig, känner och trivs. Barn är inte konsumenter av lek utan producenter. Elevers värdering av omgivningen framkommer inte utan kunskap om vad som stimulerar barn. En skolgård är elevernas verklighet som skall ge dem möjlighet till utveckling; socialt, emotionellt, motoriskt och kunskapsmässigt.

I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren.

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvändning. För att lyckas med Sveriges mål med att sänka energiintensiteten med 20 % till år 2020 kommer lågenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts så många lågenergibyggnader jämfört med nybyggda hus som under år 2012. Enligt en rapport hade nästan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lågenergihus i Sverige avvikelser från det projekterade energivärdet jämfört med det verkliga värdet när byggnaden väl hade tagits i drift.   Studien har utgått ifrån Peabs byggprojekt i Division Väst där lågenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivån i byggbranschen genom att kartlägga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade värdena. Målsättningen har varit att kunna redovisa faktorer och förslag till förbättringar för att minimera avvikelser mellan projekterade och verkliga energivärden.   Genom berörda aktörer för de olika byggprojekten har data samlats in. Studien har därefter behandlat och beräknat eventuella avvikelser för projekten. Ett projekt, Barkassen 15, har även byggts upp i energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Utifrån ett grundfall har flera faktorer så som tappvarmvatten, hushållsenergi, COP, luftflöden mm ändrats och deras utslag på den totala energianvändningen har analyserats.   Resultat visar att 67 % av examensarbetets projekt har avvikelser i projekterat värde jämfört mot det verkliga. 2 av 6 projekt ligger inom felmarginalerna. Flödet på frånluftsvärmepumpen, hushållsenergin samt COP på frånluftsvärmepumpen gav störst utslag på den specifika energianvändningen för Barkassen 15. Ändrades flödet från projekterat värde till det uppmätta flödet ökade den specifika energianvändningen från 71 till 90 kWh/m2, år.   Slutsatsen som kan göras är att det finns många felkällor vid en projektering. Framförallt har brukaren en stor påverkan på energianvändningen. Examensarbetet visar också på svårigheter med att projektera värmesystem med COP. Genom att utforma krav på VVS-konsulter och projektörer att delta under garantitiden skulle ge erfarenhetsåterföring samt ökad kunskap om värmesystemen. Att införa fler mätpunkter i en byggnad hade underlättat för att utläsa vad som orsakar eventuella avvikelser, om det är brukaren eller installationer.

Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmatismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

När staden ritas om är det viktigt att fundera över hur planeringen tar tillvara på befintliga värden. I denna studie har platser i förorten och dess värden studerats ur ett boendeperspektiv. Syftet är att synliggöra värden inifrån och påvisa de delar som uppskattas och är värdefulla för de boende som lever i där. Studien undersöker även hur befintliga värden kan ligga till grund för den framtida stadsutvecklingen. I studien definieras förorten som ett perifert område som är byggt under miljonprogrammets rekordår samt präglas av storskalig bebyggelse och funktionsseparering. I samhällsdebatten hör vi ofta om de negativa sidorna av denna typ av förort, denna studie fokuserar istället på det positiva som förortsmiljöerna har att erbjuda. Således bidrar studien med en nyanserad bild av förortsmiljöer och visar på alternativa prioriteringar och tillvägagångssätt när förorterna förtätas och utvecklas. Utifrån en kartläggning av boendes upplevelser i Stockholmsförorterna Tensta, Hagalund och Hallonbergen har fem värdefulla platser identifierats: Grillplatser, gårdsmiljöer, parkeringsgarage, koloniområden och plaskdammar. Dessa platser diskuteras genom djupintervjuer med boende för att förstå och synliggöra dess värde. Slutligen presenteras designkoncept för hur dessa värden kan vara en utgångspunkt i den framtida utvecklingen. De värdefulla platser som framkommit i studien är framförallt icke-kommersiella platser vars värde ligger i sociala relationer mellan grannar. Det framkommer tydligt i studien att det finns gemenskap och tillhörighet bland grannar och att dessa platser möjliggör för de boende att upprätthålla den sociala kontakten med varandra. Ett flertal fysiska faktorer beskrivs påverka dessa värden men framförallt uppskattas frihet i att kunna appropriera platsen utifrån behov. Exempelvis samlas boende gärna i stora grupper och lagar mat tillsammans, vilket försvårar viss typ av umgänge när rummet är programmerat för en viss form av umgänge där exempelvis bänkar fixeras i konstruktioner som enbart tillåter fyra personer att sitta vid samma bord. Denna form av programmering hotar därmed många värden som är önskvärda att bevara och uppmuntra. Ett problem som studien synliggör är att de värdefulla platser som beskrivs av boende ofta är säsongsbaserade och därför är enbart aktiva under sommarhalvåret. Utifrån detta har studien resulterat i tre övergripande koncept: Icke-kommersiella platser Säsongsöverskridande platser Frihet i utformning Dessa övergripande koncept bryts ner till platsspecifika koncept för att påvisa hur de kan appliceras och synliggöra potential i dagens befintliga miljöer. Genom studien har en annan bild av förorten och befintliga värden synliggjorts. Det är ett viktigt perspektiv vilken är viktig att lyfta vidare i den framtida utvecklingen av förorterna.

Skolan har i uppdrag att förbereda eleverna för att delta i vårt gemensamma samhälle. Läroplanen lyfter att ett sätt att jobba mot detta mål är genom att ge eleven inflytande för att motivera eleven att finna viljan att ta ansvar för sina studier. Syftet med den här studien har varit att se om det finns en samsyn mellan elever och lärare kring innehållet i musikundervisningen samt om eleverna upplever att de får vara med och påverka innehållet. Den undersöker också hur lärare upplever att de har möjlighet att ge elevinflytande. Empiriska data som ligger till grund för studien har införskaffats genom två enkätundersökningar, en elevenkät och en lärarenkät, som sedan sammanställts och presenterats i formen av diagram i resultatet. Resultatet visar att aktiviteten spela instrument prioriteras av så väl elever som lärare och visar också på att majoriteten av eleverna var nöjda med det inflytande de har kring musikundervisningen. Vikten av och möjligheten till att ge elevinflytande och delaktighet i musikundervisningen diskuteras samt vidare forskning om dess påverkan på kunskapsresultaten lyfts.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

No description available.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för värdegrundsarbetet som explicit och implicit sker, när undervisningen bygger på användandet av läromedel. De värden som undersöks i studien är undervisning ska vila på vetenskaplig grund, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt värdet att aktivt delta i samhällslivet. Normkritik och värdepedagogik är uppsatsens teoretiska verktyg. Den textuella data som ligger till grund för den kunskapskritiska analysen är Arena 123 skriven av Lars-Olof Karlsson, och publicerad 2021. Det är ett läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Denna studie visar att läromedlet Arena 123 explicit förmedlar värden vilka speglar skolans läroplans värden. Samtidigt förmedlas kunskap som skapar motsatsförhållanden mellan grupper genom att genomgående utgå från normen, och inte kritisera normen i sig.