Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras

Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att analysera vad man forskat om närdet gäller arbetet med värdegrunden som ska förmedlas i skolan. Tanken med att göradetta är att få verksamma som blivande lärare att reflektera över och inspireras avvilka värden som förmedlas, liksom hur och varför de förmedlas. Urvalet består avinternationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar som på ettvarierande sätt behandlar undervisningen om värden och värdegrunden i den svenskaskolan. Texterna har granskats och analyserats med utgångspunkt i följandefrågeställningar: Vilka värden lyfter forskningen fram att lärare undervisar om?Varför väljer lärare att undervisa om dessa värden? Hur undervisar lärarna omvärdegrunden och vilka för-och nackdelar lyfts med dessa metoder? och Närundervisar lärare om värden? Resultatet visar att det finns ett stort fokus pårelationella värderingar. Undervisningen uppges oftast att den sker spontant och denkan både vara medveten och undermedveten. Den mest framträdandeundervisningsmetod som forskningen visar är att lärare är en förebild till eleverna. ISverige undviker lärare att arbeta med värdegrunden på grunda av osäkerhet och litekunskap om uppdraget men i andra länder lägger lärare mycket tid på att undervisa omvärden.

The covid-19 pandemic has been present in more than a year and we still do not know what method that is right or wrong. The answer to this question will probably not be able to be answered before the pandemic is over and maybe some more years after that. The differences between the Nordic countries are immensely when it comes to the handling of the pandemic and the results gotten from the different strategies. The country that sticks out and that has gained attention from the rest of the world, with its unique strategy is Sweden. The well discussed topic has both praise and critic, even though most are sceptic over the chosen methods of handling the pandemic. Most countries have gone with drastic measures and been strict with lock downs and clear restrictions maintained over a long period of time. However, Sweden has chosen their own path, and if you look at the Swedish values, the open liberal society one might ask oneself, would it even be possible to do it any other way? In this study we will research what factors make Sweden act so different in handling the pandemic and why it is so different compared to the Nordic neighbour country’s that also share similar values and culture. WHO: s data indicates that death per 1 000 000 does not make Sweden stand out, contrary to that it is Denmark, Norway and Finland that sticks out when comparing to the rest of Europe and statistically doing well in comparison with the rest of the world.

En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

The project examines the concept of "a home" and its significance for humans. How the home relates to the home (bostaden), and what qualities strengthen the feeling of home. The project therefore examines the immeasurable values ​​and qualities that enrich the home and create the conditions for a feeling of home.The French poet Gaston Bachelard connects the spiritual dimensions of a home. Bachelard believes that the Home is something we carry within us in our collective memories of previous homes and important places. It is a collection of muscle memories of movements through the various physical spaces, experienced emotions from events that took place there, memories of smells and sounds. The feeling of home is therefore something individual and where everyone carries a unique life map of experienced rooms / homes / places that color what the feeling of home is. A Home is a symbol of who you have been, who you are now and who you want to be in the future and are strongly connected to your identity. Conclusions from the theoretical part of the project are linked to a practical part of the shape of a single-family house in Nacka. The result is a personal interpretation of what a home can be and what creates a sense of home. A mixture of collective experiences of homes / significant places together with dreams of future homes and what creates a sense of home. / Projektet undersöker begreppet ”ett hem” och dess betydelse för människan. Hur hemmet relaterar till bostaden, och vilka kvaliteter som förstärker hemkänslan. Projektet undersöker därför vilka omätbara värden och kvaliteter som berikar bostaden och skapar förutsättning för hemkänsla. Den franska poeten Gaston Bachelard kopplar samman de själsliga dimensionerna av en bostad. Bachelard menar att Hemmet är något vi bär inom oss i våra samlade minnen av tidigare hem och viktiga platser. Det är en samling av muskelminnen av rörelser genom de olika fysiska rummen, upplevda känslor från händelser som utspelats där, minnen av lukter och ljud. Hemkänsla är därför något individuellt och där alla bär på en unik livskarta av upplevda rum/hem/platser som färgar vad hemkänsla är. Ett Hem är en symbol över vem man varit, vem man är nu och vem man vill bli i framtiden och är starkt kopplad till ens identitet. Slutsatser från den teoretiska delen av projektet kopplas samman med en praktiskt del i form av utformandet av ett enfamiljshus i Nacka. Resultatet blir en personlig tolkning av vad ett hem kan vara och vad som skapar hemkänsla. En blandning av samlade erfarenheter av hem/betydelsefulla platser tillsammans med drömmar om framtida hem och om vad som skapar hemkänsla.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur förskollärare kan tolkafostransuppdraget och vad fostran i förskolan innebär för dem. Vi har insett att det inteär självklart att fostransuppdraget innebär och tolkas på samma sätt av alla förskollärareoch har därför valt fostran i förskolan som forskningsområde.De begrepp som vi har använt oss av i studien är Sommers tolkning av fostran somindirekt och direkt och Baumrinds begrepp auktoritativ och auktoritär fostransstil. Dettaför att synliggöra hur fostran kan gestaltas på olika sätt. Även Foucaults maktteori därbegreppen makt och disciplin används i studien för att skapa förståelse för hur maktuppstår och används i förskolan och hur det i sin tur påverkar gestaltningen av fostran.Bourdieus teoretiska begrepp habitus brukas också i studien för att belysa hur deintervjuade förskollärarnas fostransbakgrund kan påverka deras tolkning avfostransuppdraget och därmed också deras agerande i fostranssituationer. Metoden vivalt är kvalitativa intervjuer, detta för att kunna synliggöra och skapa förståelse för vadfostran i förskolan innebär för de utvalda förskollärarna.Resultatet av denna studie visar att de intervjuade förskollärarnas syn på och tolkning avfostransuppdraget stämmer överens om att vara goda förebilder för barnen och att derasuppdrag är att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Däremot skiljer sig tankarnaom vad som ska förmedlas till barnen och när de ska vägledas. Det framkommer ocksåatt barnens vardag i förskolan styrs mycket av tid och rum som leder till att barnensinflytande begränsas. Resultatet visar att förskollärarnas fostransbakgrund kan habetydelse för hur de tänker och agerar i fostranssituationer på förskolans arena.Resultatet kommer att presenteras utifrån fyra teman som synliggjorts i analysen avempirin. Sammanfattningsvis kommer resultatet av studien att diskuteras och möjligframtida forskning kommer att lyftas.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera normer och värden som förmedlas i statliga uttalanden kopplade till NATO-frågan för att nå en djupare förståelse av statens diskursiva praktik, samt hur detta kan förstås som en del av socialiseringen av den svenska befolkningen. Förmedlade normer och värden undersöktes utifrån tre kategorier; svensk säkerhetspolitik, den svenska identiteten samt NATO som organisation. För att undersöka detta har det gjorts en diskursanalys på citerade uttalanden från politiker och myndighetsanställda publicerade i artiklar från SVT Nyheter. Citaten har analyserats utifrån diskursanalysens konstruktivistiska perspektiv i kombination med Flockharts teori om komplex socialisering. I analysen används diskursanalytiska verktyg, som studerande av ordval, metaforer och lexikala oppositioner. Resultaten visar på att normer och värderingar kopplade till säkerhetspolitik och den svenska identiteten förekommer i högre grad jämfört med färre normer och värden om NATO som organisation. Det identifieras även vissa spänningar inom de olika kategorierna. Vidare har återkommande mönster av enhetlighet och riktning identifierats i diskursen. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för förespråkade normer som förmedlas från staten mot den svenska befolkningen.

No description available.