I dagsläget finns det fyra storbanker på den svenska marknaden. Tillsammans står de för cirka 75 % av den totala inlåningen från den svenska befolkningen. Konkurrensen hårdnar då allt fler aktörer kommer in på marknaden, det pågår en ständig kamp om allmänhetens pengar. Eftersom de olika aktörernas tjänster och erbjudanden blir allt svårare att särskilja, blir differentieringen bland storbankerna mer emotionellt baserad. Det blir allt viktigare för bankerna att försöka bygga en relation med sina kunder. Kundens upplevda värde skapas i den personliga kontakten med banken, och kan bli en avgörande faktor för kundens lojalitet.För att kunna möjliggöra ett serviceinriktat agerande från företagets medarbetare, blir betydelsen av intern marknadsföring inom tjänsteföretag alltmer central. Vid arbetet med den interna marknadsföringen ingår även förmedlandet av organisationens gemensamma värdegrunder. Företagets värderingar måste genomsyra hela organisationen. Alla medarbetare måste vara väl införstådda med vad företaget representerar, för att vid mötet med företagets kunder kunna agera som företaget förespråkar.Syftet med vår uppsats har varit att beskriva hur en av Sveriges storbanker arbetar med den interna marknadsföringen vid kommunicerandet av företagets värderingar. Vår avsikt har under uppsatsens gång varit att identifiera kommunikationens väg, och arbetet med att möjliggöra ett värderingsinriktat agerande bland kundtjänstpersonalen. Samt att kunna urskilja om företagets värderingar kommunicerats intakt, genom organisationens olika avdelningar.Vi har genomfört en fallstudiebaserad undersökning av storbanken Nordea. Av den anledningen har det hermeneutiska synsättet varit det forskningsparadigm som lämpat sig bäst för vår undersökning. Vi har samlat in kvalitativdata i form av semistrukturerade intervjuer. För att kunna möjliggöra vårt syfte har vi träffat nyckelpersoner inom området, på företagets olika hierarkiska nivåer.I april 2007 tillträdde Christian Clausen som ny koncernchef och VD för Nordea. Hans grundtankar, värderingar och syn på företagande, startade en helt ny process med att försöka åstadkomma ett förändringsarbete gällande organisationens beteende. För att kunna skapa lojala kunder och kundnöjdhet och därigenom stärka företagets framgångar, ansågs Nordea behöva bli mer kundfokuserat och medarbetarinriktat. Tre nya ledande värderingar framarbetades, Positiva kundupplevelser; Det är människor det handlar om; och Ett Nordeateam. Värderingarna sätter medarbetarna i fokus och lägger en stor tonvikt på att det är de anställdas beteende som är avgörande i mötet med kunden. Personalen framställs som en nyckelresurs för Nordea, då det kommer till att skapa nöjda kunder.Inledningsvis implementerades värderingarna i Nordea främst genom en framarbetad kaskadmodell, vilket innebär att värderingsbudskapet transporteras genom organisationens olika nivåer under diskussionsliknande former. Ledningen gav medarbetarna ramverket för själva dialogen och ledde på så sätt själva kommunikationsprocessen. När diskussionen om Nordeas värderingar slutligen nådde kontorscheferna, var det kontorschefernas ansvar att förmedla värderingsbudskapet vidare till de egna kontoren. Vad vi har funnit är, att tanken med de nya värderingarna inte var att de skulle transporteras intakt genom organisationen. Det var istället de enskilda medarbetarnas subjektiva tolkning som företaget ville åstadkomma, för att på så sätt göra de olika värderingarna levande. För att kundtjänstmedarbetarna ska kunna agera i enighet med de nya värderingarna, har vi utifrån de främsta interna marknadsföringsverktygen, även studerat hur två kontor arbetar. Vad vi har funnit är att ett stort ansvar läggs på det enskilda ledarskapet. Kontorschefens agerande är många gånger det som styr. / Uppsatsnivå: C

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket område som eleverna värderar mest inom hälsa och vad eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om. Studien tar även reda på vilka kunskaper de saknar och hur eleverna ser på detta. Studien har utgått ifrån det centrala innehållet för kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ska undersöka är:   Vilka är, enligt eleverna, de viktigaste områdena inom hälsa i kursen idrott och hälsa 1? Vad önskar eleverna främst att de fått lära sig mer om i skolan vad gäller hälsa i idrott och hälsa? Vad anser eleverna att de framförallt saknar kunskaper om och hur ser de på detta? Metod Denna uppsats har en kvantitativ ansats. Datainsamlingen består av Google Forms enkätfrågor som berör studiens syfte och besvarar frågeställningarna. Urvalsgruppen var 116 gymnasieelever på en av Stockholms gymnasieskolor. Studien använder sig av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat Kunskaper om nödsituationer och skador är det som flest elever anser är viktigast att ha kunskaper om. Majoriteten av eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om stresshantering vilket också är den kategori som flest elever valt att de saknar kunskaper om. Eleverna vill lära sig mer om den kunskap de saknar och majoriteten av alla elever anser att de borde fått lära sig om det i skolan. Slutsats Kursen idrott och hälsa 1 bör innehålla mer undervisning om stresshantering. Undervisning om framförallt stresshantering samt nödsituationer och skador bör göras mer hanterbar och meningsfull. Lärarens tydlighet är viktig för elevernas kunskapsinhämtande. / Aim The purpose of the study is to investigate what is the most important areas high school students’ value in health and what the students think they should have received more education about. The study also finds out what knowledge the students lack and the student’s point of view on this. The study has been based on the curriculum of physical education in upper secondary school. Questions to be answered by the study is: 1. What, according to the students, are the most important areas regarding health within the course physical education 1? 2. What do the students especially wish they would have learned more about in school in terms of health in physical education? 3. What do the students think they lack knowledge of and how do they view this? Method This study has a quantitative approach. The data collection consists of Google Forms questionnaire that concerns the purpose of the study and answer the questions at issue. The selection group was 116 senior high school students at one of Stockholm's upper secondary schools. The study uses Antonovsky's theory, a sense of coherence, (aSOC). Results Knowledge about emergencies and injuries is what most students consider to be the most important to have knowledge about. The majority of the students wish that they had received more teaching about stress management, which is also the category most students have chosen that they lack knowledge of. The students want to learn more about the knowledge they lack and most of all students think they should have learned it in school. Conclusions The course physical education should contain more teaching about stress management. Teaching about stress management, emergency situations and injuries should be made more manageable and meaningful. The teacher's clarity is important for the students' knowledge acquisition.

<p>Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd. Medarbetarna sammanknippar i hög grad sina personliga värderingar med företagets. Att liten grad av uppföljning av företagsvärderingarna skett minskar deras möjlighet att påverka. Ökad påverkan från företagets värderingar skulle nås genom regelbunden aktualisering av dessa i anknytning till konkreta arbetssituationer. Arbetsuppgifternas, det kollegiala samarbetets och den närmaste chefens kvaliteter respektive brister påverkar beteendet i hög grad. Var man är placerad geografiskt, den sociala samvaron och graden av stress är annat som påverkar. Konsekvenserna av beteenden påverkar deras fortsatta existens. Fortsatt forskning kring bl.a. kognitiva faktorers betydelse för beteenden är av relevans.</p>

<p>I och med att den stora åldersgruppen 40-talister kommer att gå i pension fram till 2015, innebär det att någon måste ta deras plats på arbetsmarknaden. Det är framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hård konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krävas nya åtgärder och erbjudanden för att få dessa talanger att stanna en längre tid i företaget. Därför är det viktigt för företagen och organisationerna att förstå 80-talisternas värderingar i jämförelse med tidigare generationer.</p><p>Kairos Future AB är en organisation som jobbat mycket med att kartlägga ungdomars värderingar och krav. I deras studie år 2001 angående vad ungdomar som gick sista året på gymnasiet ansåg vara av vikt i deras framtida arbetsliv, uppmärksammas stora skillnader i jämförelse med tidigare generationers värderingar. 80-talisterna verkar ej ha samma drivkraft som tidigare generationer och värderar i större utsträckning relationer och upplevelser som är personligt tillfredsställande. De anses också vara mer självständiga, rastlösa och rörliga.</p><p>Vi har med detta som bakgrund utvecklat vår problemformulering för denna studie:</p><p>Vilka skillnader har företagen uppmärksammat mellan 80-talisterna och tidigare generationer, samt vilka konsekvenser har dessa inneburit för företagens sätt att leda och motivera personalen?</p><p>Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att kartlägga om företagen och organisationerna uppmärksammat den förutspådda förändring som sker när 80-talisterna kommer in på arbetsplatserna, samt om de gjort några förändringar för att motivera och leda den nya generationen.</p><p>Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har ett deduktivt angreppssätt, även om induktiva inslag förekommer. Med hjälp av teorier kring motivation, ledarskap och 80-talisternas värderingar har vi konstruerat vår intervjumall, vilken vi sedan använde vid våra tio intervjuer. Dessa har sedan legat till grund för utformandet av enkätmanualen som vi använde oss av i vår kvantitativa telefonenkät, vilken omfattade 100 svarande respondenter. Vi har sedan använt oss av både det kvalitativa och kvantitativa empiriska materialet i vår analys kring dessa frågor.</p><p>Studien har visat att företagen främst uppmärksammat att 80-talisterna har lägre lojalitet, högre krav, värderar fritiden framför arbetet i större utsträckning samt har högre förväntningar på belöningar i jämförelse med tidigare generationer. De förmåner som verkar viktigast för att motivera 80-talisterna visades vara kompetensutveckling, möjligheter till flextider och distansarbete samt möjligheten till att påverka sin egen situation. Slutligen kan vi konstatera att det troligtvis kommer krävas ett mer medbestämmande ledarskap i framtiden. Troligtvis kommer även den coachande ledarstilen att bli mer betydande i framtiden, där 80-talisterna känner sig delaktiga och hela tiden utvecklas samt har möjlighet till att påverka sin fortsatta utveckling i företaget.</p>

<p>Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden. Resultatet visade även på att en viktig faktor som kan påverka synen på våldtäktsoffer var tendensen till en skuldbeläggning av offret. Slutsatsen var att det behövs mer utbildning och forskning om våldtäktsmyter för att öka medvetenheten om hur dessa negativt påverkar bemötandet av kvinnliga och manliga patienter som blivit utsatta för våldtäkt.</p>

<p>The purpose of this paper was to investigate what young behavioral science students, born in the 1980s, think is important in their future work life. The purpose has also been to investigate what attitudes the behavioral science students have towards their future work life, and what place work has in the young behavioral science students lives. After clarification of above, the aim has also been to compare the results with former research. Thereafter the purpose has been to investigate whether traditional work motivation and job satisfaction theories are applicable for young people today. The empirical material is based on interviews with six women who study behavioral science at various levels. The results show that work seems to have a central place in young peoples lives, despite the some what inconclusive results. Young behavioral science students strive after a work where there are good fellow workers and a good leader. The work should also bring good opportunities for development, both on a career level and on a personal level. The salary is one of the most important things with work, but it is not one of the most important things in life. The young behavioral science students are satisfied with how they think that their future work life will turn out to be. Young people in former research, agrees with the behavioral science students, but not to a full extent. Work motivation theories and job satisfaction theories can be seen as applicable for young people, but how much varies from theory to theory. Hackman & Oldham’s Work characteristics model from 1980 and Locke’s value theory from 1976 has been found most applicable among the theories in this paper.</p> / <p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga beteendevetarstudenter, födda på 1980-talet, ser på sitt framtida arbetsliv. Syftet har även varit att undersöka vad dessa unga beteendevetarstudenter tycker är viktigt i arbetslivet samt vad arbete har för plats i ungas liv. Efter klarläggning av ovanstående har syftet dessutom varit att jämföra resultatet med unga i tidigare forskning, för att sedan undersöka huruvida traditionella arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorier är tillämpbara för unga idag. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex kvinnor som studerar beteendevetenskap på olika nivåer. Resultatet visar att arbetet verkar ha en central plats i livet bland unga, trots en aning tvetydiga resultat. Unga beteendevetarstudenter eftersträvar ett arbete med bra arbetskamrater och chef, och som är utvecklande på olika plan. Lönen är också mycket viktig i arbetet, men inte det viktigaste i livet. Beteendevetarstudenterna är nöjda med hur framtida arbetsliv tros bli. Unga i tidigare forskning har liknande attityder, värderingar och inställningar. Arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorierna kan alla ses som tillämpbara men i varierad grad. Tillämpbara teorier för dagens unga är framförallt Hackmans & Oldhams arbetskaraktäristika modell från 1980 samt Lockes värdeteori från 1976.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism. Resultaten visade också att killarna överlag låg ganska nära värdegrunden. Här fanns det dock en signifikant skillnad mellan skolorna i det att killarna på den kvinnodominerade låg närmare värdegrunden än killarna på den mansdominerade skolan.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat.</p>

<p>De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision. Vad beror det på att företag trots detta väljer att lägga ner resurser på att skapa visioner?</p><p>I denna uppsats har 22 anställda vid tre olika företag - NCC, Setra AB och Manpower - intervjuats. Utgångspunkten har varit att studera de anställdas medvetenhetsnivå av visionen på företaget som de arbetar på. Tanken var att undersöka om visionen är så effektiv för organisationen som företagen anser att de är och om den kan ersättas med någon annan typ av motiveringsfras som de anställda lättare kan förstå samt arbeta efter.</p><p>Studien visar att 73 % av respondenterna känner inte till visionen så pass väl att de kan berätta om den. De företagen som har värderingar som en del av visionen har lyckats bättre med att implementera dessa värderingar bland de anställda än visionen.</p>

<p>Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.</p>