Purpose The purpose of this thesis is to examine if sustainable investments is important for customers in the banking sector in Sweden. Design/methodology/approach This thesis is a quantitative study, which is based on a service-perspective. Since the purpose of this study is to examine if sustainable investments are important for customers in the banking sector, banking customers are chosen to be the respondents of this study. This is a deductive study and theories have been developed and result in four hypotheses. The empirical data is based on a survey of 186 respondents.   Findings The result of the study show that the majorities of the respondents prefer and think it is important that their bank is working for sustainability and sustainable development. However, the results show that more information, from the banks, is needed for words to become actions and for customers to be more aware of what the banks do for a sustainable development. The study also shows that sustainable investments are important to customers, but at the same time, it is not something that in the end creates value for the customers and it is not a criterion that makes the customer feel more loyal. This is another sign which tells us that the bank must be better in informing and reach out to their customers about their work for a sustainable development, for example through sustainable investments in funds. Then, the demand of these sustainable investments can increase and this may turn into a loyalty criterion in the future. Research limitations/implications In order for the result to be applicable to the whole population, banking customers in Sweden, further research is required in this specific subject. For example in form of a larger study with a larger random sample selection. Originality/value Sustainability and sustainable development is a subject in time. The banking sector is facing a major challenge in relation to other industries, when it comes to understanding the customers and their perception and opinions on sustainability issues. This study can therefor contribute to banks’ sustainability work, by helping this industry to understand what their customers really demands and how the bank, through information, can help their customers to choose more sustainable products and in turn, contribute to a sustainable development.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har gått från att vara industrifokuserad till att bli tjänstefokuserad där individen och dess kompetenser står i fokus. Arbetstagaren och dess inneboende kompetens blir därav organisationens viktigaste resurs. Strukturförändringarna på arbetsmarknaden har även bidragit till att HR-arbetet upplevt ett behov av att genomgå strukturella skiften. För HR- avdelningar innebär detta en stor förändring i arbetet, både gällande arbetssätt och arbetsfokus, där rationella mätbara modeller får växande betydelse i det värdeskapande arbetet. Dock framkommer tendenser i tidigare forskning att aktiviteten med att mäta humankapital kan vara komplicerad. Med denna bakgrund anser vi det intressant att studera fenomenet av en ökad efterfrågan av ett mätbart resultat ur ett HR-perspektiv. För att kunna analysera studiens empiri används tidigare forskning som relaterar till fördelar, nackdelar och svårigheter med att arbeta med personalnyckeltal. Vidare understryker tidigare forskning aspekten av att olika organisationer verkar inom olika kontextuella förutsättningar. Det teoretiska ramverket som appliceras relaterar till de normativa managementteorierna kring det moderna personalarbete, HR-transformationen samt nyinstutionalismen med dess legitimerande kravställningar. Syfte: Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan undersöka användningen av och inställningen till personalnyckeltal. Med utgångspunkt i studiens övergripande syfte avser studien urskilja och beskriva om/hur HR- medarbetare använder sig av metoder för att mäta humankapital. Studien avser vidare utforska vilka konsekvenser HR-avdelningar inom organisationer upplever av att det idag efterfrågas ett mer mätbart värdeskapande inom organisationen. Avslutningsvis ämnar studien försöka förstå HR-funktionens förhållande till personalnyckeltal utifrån institutionaliserade normer.  Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Detta har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med HR-representanter från olika organisationer. Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga HR-representanter använder sig av personalnyckeltal. Ingen förhåller sig kritisk till varför mätaktiviteter implementeras i HR arbetet. Detta kan tolkas som att det har blivit en legitimerad arbetspraktik även inom HR- arbetet. Vidare framhålls aspekter av interna och externa organisatoriska kravställningar till ett tydligt värdeskapande för HR-avdelningen leder till större utrymme och högre status inom organisationen.

Sedan början av 2000-talet har hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare i den svenska fastighetsbranschen och under den här perioden uppfördes de första miljöcertifierade byggnaderna. I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling om Agenda 2030 som är ett program för hållbar utveckling. Sveriges regering har tagit beslut om att vara ledande i genomförandet av agendan, vilket innebär en successiv omställning till en modern och hållbar välfärdsstat. Fastighetsbranschen har en stor miljöpåverkan och det är därför viktigt att företag inom branschen arbetar med sitt miljömässiga ansvarstagande. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka värdeskapande faktorer som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader samt vilka hinder de upplever motverkar en sådan investering. Studiens teori utgörs av den befintliga litteraturen som återfinns om miljöcertifierade byggnader med utgångspunkt i grundläggande värdeteori. Empirin till den här studien har tagits fram genom en kvalitativ metod där vi gjort besöks- och telefonintervjuer med sju högt uppsatta personer inom svenska fastighetsbolag med fastigheter utspridda över ett större område i Sverige. Intervjuerna som genomförts var av semistrukturerad karaktär och därför har vi till stor del utgått från en intervjuguide. Av empirin har det framgått att respondenterna upplever vissa hinder som motverkar en investering i miljöcertifierade byggnader, men framförallt hur de många fördelarna överväger hindren och således driver dem till att genomföra en investering. I analysen kopplar vi samman studiens teorier med empirin för att beskriva både likheter och skillnader, det framkommer bland annat att empirin tenderar att vara mer positivt inställd till miljöcertifierade byggnader i jämförelse med den befintliga litteraturen. Vår slutsats är att miljöcertifierade byggnaders fördelar kommer överväga dagens hinder och att den långsiktiga ekonomiska lönsamheten kommer överväga de högre investeringsutgifterna, vilket driver fastighetsägare till att investera i sådana byggnader. / Since the beginning of the 21st century, sustainability have become increasingly important in the Swedish real estate industry and during this period the first environmentally certified buildings were built. In September 2015, the UN General Assembly decided on Agenda 2030, which is a program for sustainable development. The Swedish Government has decided to be the leader in the implementation of the agenda, which means a gradual conversion to a modern and sustainable welfare state. The real estate industry has a substantial environmental impact and it is therefore important that companies within this industry work with their environmental responsibility. The purpose of this essay is to describe which value-creating factors drive property owners to invest in environmentally certified buildings and what obstacles they experience counteract such an investment. The study's theory consists of the existing literature which is found on environmentally certified buildings based on fundamental value theory.   The empirical study for this study has been developed through a qualitative method in which we made visits and telephone interviews with seven high-ranking persons within Swedish real estate companies with properties spread over a larger area in Sweden. The interviews that have been conducted are of a semi-structured nature and it is therefore largely based on an interview guide. The empirical evidence shows that the respondents experience certain obstacles that counteract an investment in environmentally certified buildings, but above all how the many advantages outweigh the obstacles and thus drive them to carry out an investment. In the analysis, we link together the study's theories with empiricism to describe both similarities and differences. Our conclusion is that the benefits of environmentally certified buildings will outweigh the current obstacles and that the long-term economic profitability will outweigh the higher investment expenditure, which drives property owners to invest in that kind of buildings.

Som följd av den digitala och teknologiska utveckling som genomsyrat 2010-talet, har konkurrensen bland företag ökat, då det blivit lättare för konkurrenter att träda in på marknaden. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit att företag blivit mer motiverade att implementera olika strategier för att bygga en djupare relation till sina kunder, för att få dem att stanna kvar hos dem istället för att välja en konkurrent. En av dessa strategier som företag implementerar i allt större utsträckning är att engagera sina kunder. Detta handlar om att initiera ageranden från kund som går utöver transaktioner.Genom att engagera sina kunder, kan företag skapa värde tillsammans med dem, vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer och lönsamhet. Kundens engagemang kan dock även resultera i värdeförstörande, om det inte hanteras på rätt sätt. Detta kan orsaka konsekvenser i form av förlorade kunder och försämrat rykte för företaget.Syftet med vår studie är att skapa en djupare förståelse för om och hur företags arbete med kundengagemang kan leda till värdeskapande eller värdeförstörande. Vi vill undersöka om företag tar dessa olika utfall i beaktning och hur de i så fall arbetar för att främja värdeskapande och undvika värdeförstörande.För att undersöka detta har vi studerat hur företag inom olika branscher arbetar med att skapa engagemang via sociala kanaler. Detta eftersom utvecklingen på sociala kanaler har gått i samma takt som övrig teknik och hela tiden förändras, samt för att majoriteten av företag idag är aktiva på dessa. Vi har genomfört sju kvalitativa djupintervjuer med personer ansvariga över respektive företags sociala kanaler. Den teoretiska bakgrunden om Customer Relationship Management (hädanefter CRM), Social CRM (hädanefter SCRM), kundengagemang, gemensamt värdeskapande och gemensamt värdeförstörande har ställts i förhållande till det material som insamlats från intervjuerna. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering:Hur skapar företag kundengagemang med hjälp av sociala kanaler?Resultatet av studien visar att företag skapar kundengagemang genom att initiera olika typer av interaktioner med sina kunder. I vilken utsträckning företagen skapar engagemang samt hur mycket de tar hjälp av sociala kanaler för att göra detta varierar mellan dem. Resultaten visar även att värde både kan skapas och förstöras i företagens arbete med kundengagemang, vilket bland annat kan bero på företagets resurser närvarande på sociala kanaler, ömsesidighet och felaktiga interaktioner. Företag som strävar efter att skapa kundengagemang med hjälp av sina sociala kanaler behöver därmed tänka på dessa aspekter för att främja värdeskapande och förhindra värdeförstörande.

Ett av de företag som ligger i framkant vad gäller hållbar utveckling är WSP, vilket är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. De har ett globalt innovations- och hållbarhetsprogram som ger stöd i ett arbete med att framtidssäkra sina uppdrag: Future Ready. Problemet är att det i dagsläget inte är helt självklart för en teknisk konsult att erbjuda ett kunderbjudande som även innehåller mjuka värden. Branschens företag ställs inför utmaningen att förflyttas från en traditionell domänexpertis till att vara den som även aktivt minskar den osäkerhet som finns hos kunder, partners och medarbetare vad gäller hållbarhetsfrågor. Därför är syftet med detta arbete att bidra till en ökad förståelse för drivkrafterna och hindren för att lyckas med denna typ av förändring och implementering. Detta arbete vilar på en konceptuell modell, bestående av olika teoriområden, vilken är en potentiell utvecklingsprocess för en teknisk konsult att gå från traditionell domänexpertis till ledande inom innovation. De tre övergripande teoriområdena är Concurrent Engineering (CE), Designdriven innovation (DI) och kulturförflyttning. CE är en metod som bygger på ett samverkande arbetssätt för att utvidga den kontextuella förmågan med avseende på värdeerbjudanden, DI bygger på ökandet av värdet av domänexpertisen vilket ökar den innovativa förmågan och kulturförflyttningen antas ske parallellt med dessa eftersom man i och med den här förflyttningen ändrar fokus från endast hårda värden till att även inkludera mjuka. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod och Mode 2 i huvudsak tillämpats. Dessutom har en litteraturstudie genomförts och insamling av empiriskt material har skett genom en processkartläggning samt intervjustudie. Analysen för litteraturstudien genomfördes iterativt och intervjustudien utgick från en analysmodell som författaren själv tagit fram, baserat på ett antal nyckelord och teman. Den största drivkraften för att implementera ett arbete med Lead in innovation är tid. Tid är den gemensamma nämnaren vad gäller problematik i dagsläget som identifierades kopplat till de tre teoriområdena. Det största hindret för implementering av CE är det specifika arbetssättet som ”låser fast” medarbetarna till specifika projektdagar. För DI handlar det om det innovativa tankesättet som är svårt att påverka. Angående kulturförflyttningen handlar det om komplexiteten som finns i och med att den tillhör det dolda och därmed är svår att ta till sig. Även om det här arbetet kräver fortsatta studier för att vara genomförbart så belyser det många nya intressanta synvinklar och förslag på en möjlig utvecklingsprocess. Därmed bör detta arbete betraktas som ett bidrag till ett incitament att påbörja en resa för såväl WSP som andra företag eller organisationer att gå från traditionell domänexpertis till Lead in innovation. / One of the companies at the forefront of sustainable development is WSP, which is one of the world's leading analysis and engineering consulting companies. They have a global innovation and sustainability program with the aim to see and analyze the future more clearly: Future Ready. The problem is that it is not always obvious for a technical consultant how to offer and increase the soft values towards the customer. The industry's companies are faced with the challenge of moving from a traditional domain expertise to be the one who also actively reduces the uncertainty that exists among customers, partners and employees in terms of sustainability issues. Therefore, the purpose of this work is to contribute to an increased understanding of the driving forces and obstacles to succeed with this type of change and implementation. This work rests on a conceptual model, of different theory areas, which is a potential development process for a technical consultant to move from traditional domain expertise to leading innovation. The theory is based upon Concurrent Engineering (CE), Design-driven Innovation (DI) and cultural movement. CE is a method that is based on a collaborative approach to expand the contextual ability regarding value offering, DI is based on how to increase the domain expertise value, which increases the innovative ability and the cultural movement is assumed to be parallel to these because this movement changes focus from only hard to even soft values. To carry out this work, a qualitative method and Mode 2 have mainly been applied. In addition, a literature study has been conducted and the collection of empirical material has been done through a process mapping and interview study. The analysis for the literature study was carried out iteratively and the interview study was based on an analysis model which the author herself produced, based on several keywords and themes. The biggest driving force for implementing work with Lead in innovation is time. Time is the common denominator regarding the current problem areas and seen as an interlinkage between the three areas within this project. The biggest obstacle to implementing CE is the specific way of working that "locks in" the employees to specific project days. DI requires every employee to think innovative, which can be hard to achieve. Due to the fact that the culture is hidden, it is hard to grasp which indeed makes it hard to overcome. Although this work requires continued studies to be feasible, it highlights many new interesting perspectives and proposals for a possible development process. Thus, this work should be regarded as a contribution to an incentive to start a journey for both WSP and other companies or organizations to move from traditional domain expertise to Lead in innovation.

Bakgrund: En rationell princip för investeringar i humankapital är att investeringen leder till förbättrad lönsamhet för organisationen. Allt sedan 1950-talet har organisationer i allt högre grad värderat sitt mänskliga kapital på samma sätt som andra kapitalslag. Ur den här ambitionen att förbättra och förändra humankapitalet har även svårigheterna med att påvisa de långsiktiga rationella effekterna blivit tydligare. Det är den här problematiken att avgöra värdeskapandet i kompetensutvecklingsinsatser som den här studien har undersökt. Utifrån institutionell teori som analysverktyg och tidigare forskning om Humankapital, HR och värdeskapande samt HRD analyseras och jämförs vilka kriterier och drivkrafter som ligger bakom investeringarna samt på vilket sätt värdeskapandet avgörs i praktiken. Syfte: Att utifrån ett institutionellt perspektiv skapa fördjupad kunskap om värdeskapandet i kompetensutveckling genom att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom beslut att investera i kompetensutveckling, samt vilka kriterier för framgång som finns. Metod: För att nå målsättningen att svara på studiens syfte har kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom elva semistrukturerade intervjuer med flerårigt erfarna HR-professionella personer inom kompetensutveckling. Slutsats: Studien visar att krav, eller frånvaron av krav, resulterar i att det sker en typ av isomorfism av kompetensutvecklingsinsatser där det förväntade värdet tas för givet. Studien visar att de HR-professionella anpassar sig till omgivningens krav på mätbarhet genom att uppfatta och uppge det förväntade värdet som en sanning, men i verkligheten är det få som följer upp insatserna för att säkerställa värdeskapandet. / Background: A rational basic principle when investing in human capital is that this investment will enable improved profitability to the organization. Ever since the 1950s organizations successively have put result value in their human capital investments in the same manner as other types of capital investments. This ambition to change and improve human capital also brings forth difficulties in practise to ensure long-term effects. This study is focusing upon this area of determining long-term values and demonstrate efficiency in human capital investments. Using institutional theory as a tool for analysis and drawing upon previous research in Human Capital, HR and value creation and HRD, criterias and driving forces behind these investments are analyzed to find knowledge about the operation in which value creation is determined. Purpose: That by institutional theory create increased knowledge about value creation in Human Resource Development through examining and clarifying driving forces and criterias for success behind decisions regarding investments in Human Resource Development. Method: In order to attain the objective of this study qualitative method have been used. This have been enabled through eleven semistructured interviews with experienced Human Resource Development professionals. Conclusion: The study shows that requirements, or the absence of requirements, results in a type of isomorphism regarding efforts in human resource development where the expected value is taken for granted. HR-professionals adjust to the demands of measurability their surroundings place upon them through perceiving and stating the expected value as a truth, although only a few follow-up their efforts to ensure that actual value has been created

<p><p>Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete. Trots detta gör aktörer initiativ till att samarbeta. Företagsekonomiskt är inte det inte försvarbart. Därför är detta område intressant att belysa.</p></p><p>Syftet med vår uppsats är att analysera, studera och beskriva de olika aktörernas syn på värden, intäkter och kostnader i kreativa näringar genom två jämförande fallstudier av två glasbruksmiljöer.</p><p>Vi valde att göra två fallstudier av två kreativa miljöer. Vi angrep problemet med ett hermeneutiskt synsätt och en abduktiv ansats. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har fått en djupare förståelse för aktörernas uppfattning kring intäkter, kostnader och värde som uppstår i samarbete. Data har främst samlats in genom intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar.</p><p>Det visade sig vara diffust om vilka intäkter, kostnader samt vilka värden samarbete skapar och för vem. Samarbetet i ena fallet är ett relativt nytt koncept där framtiden får utvisa följderna. Intäkter kunde skapas på lång sikt och kostnader var främst pga. resursutnyttjande samt provisionskostnader. I Pukeberg framkom det att lönsamhet hade uppnåtts genom att flera samverkade vilket skapade värde för alla i samarbetet. Resultatet visade att de ekonomiska fördelarna inte alltid lockar till samarbete utan det kan vara andra inre värden. På längre sikt kunde även samhällsnytta skapas. Det framkom även av båda fall att skal och breddfördelar kunde uppnås genom samverkan.</p> / <p>It´s becoming more and more important for companies to work together. By cooperating, activities become more flexible. Activities need to use their resources more effectively to generate value for companies that cooperate. More innovative ideas are needed in today's recession. In Maleras Glassworks and Pukeberg property have new creative strategies been created. They introduce different types of cooperation when they involve the actors at the same location. The problem is that it is not entirely clear what revenues, costs and values that are generated in the cooperation. Despite this, are the players the one who initializing to cooperate. At an economically point of view is this not justifiable. That is why this area is interesting to highlight.</p><p>The aim of our thesis is to analyze, describe and study how different stakeholders look at the different values, income and expenses in the creative industries by comparative case studies of two glassworks environments.</p><p>We chose to make two case studies of two creative environments. We attacked the problem with a hermeneutic approach and an abductive reasoning. We used a qualitative research method and have gain a deeper understanding of operators' perception on revenues, costs and value created in cooperation. Data was mainly collected through interviews, literature and scientific articles.</p><p>It turned out to be vague about the revenue, expenses, and which values cooperation creates and to whom. Cooperation in one case is a relatively new concept in which the future will tell the consequences. Revenues could be created in the long term, and costs were mainly because of resources and commission costs. The other case revealed that profitability had been achieved by several combined, creating value for all of the cooperation. The results showed that the economic benefits do not always attract the cooperation it can be other internal values. In the long term could social benefits been created. In both cases could economies of scale and economies of scope been achieved with collaboration.</p>

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

This study will focus on the fund raising market and what characteristics that can be found in marketing in this market. The donations to fund raising organizations has increased lately and therefore we found it interesting to study how their marketing has developed over time and what risks that can be found. When talking about marketing in fund raising organizations it’s difficult to not include the donors. Therefore have we also studied what value creates for the donors and how the organizations work to gain their trust. We have used a qualitative approach based on six interviews. The respondents have been chosen after their expertise in the subject. Because of the qualitative approach used in this essay, it’s difficult to give a complete picture regarding the last two chapters, analysis and conclusions. Therefore, we recommend these two chapters for further reading. Fund raising organization, marketing, market communication, value creation, brand and positioning.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.