Att klimatet förändras är konstaterat, skulle utsläppen av växthusgaser kraftigt minskas kan de påbörjade klimatförändringarna ändå inte helt förhindras. Förändringarna innebär att extremväder kommer inträffa oftare men med geografiska skillnader. Till seklets slut väntas i Värmland exempelvis nuvarande tioårsregn istället inträffa var femte år. Vänern kommer i och med detta utgöra en av de största översvämningsriskerna. Hur dessa förändringar påverkar samhället varierar beroende på samhällets konstruktion och sårbarheter. Anpassning till de nya förutsättningarna är nödvändig, och ett stort ansvar vilar på våra kommuner i och med den ansvarsfördelning som finns i Sverige. Möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder varierar, liksom hur långt arbetet har kommit. Ett sätt att integrera klimatanpassning i riskhanteringen för att minska samhällets sårbarhet, är att kommunerna använder sig av sina risk-och sårbarhetsanalyser (RSA). Detta är dock förenat med en del barriärer. Intervju har genomförts med elva Värmländska kommuner. Därtill har genomgång gjorts av samtliga kommunala RSA 2015-2018 för att identifiera framgångsfaktorer och barriärer med integreringen. Dessutom utreds om kommunerna efterfrågar hjälpmedel för detta arbete.  Resultatet visade att sex kommuner i varierande omfattning inkluderat klimatanpassning i RSA, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare års RSA. Dessutom kan både framgångsfaktorer, barriärer och önskemål för fortsatt utvecklande av detta arbetssätt påvisas. Denna undersökning kan visa på att ett samband finns mellan om klimatanpassning i RSA skett och om kommunen drabbats av naturolycka. Dessutom kan samverkan mellan kommunerna vid upprättande leda till att kommuner som inte tidigare drabbats, ändå klimatanpassar RSA genom att samverka med de som har det. Som hjälp vid det fortsatta arbetet med RSA önskas av samtliga intervjuade kommuner ett utökat regionalt samarbete samt någon form av guide eller riktlinjer från exempelvis länsstyrelsen. / The climate change is confirmed. Even if greenhouse gas emissions were greatly reduced, it would still not be sufficient to completely prevent the ongoing climate change. This change means that extreme weather will occur more frequently, but with geographical differences. Moving toward the end of the century, in Värmland it is expected that the current ten-year rain cycle will change to a cycle spanning five years. Vänern will be one of the largest flood risks. How these changes affect society varies according to social structure and vulnerabilities. Adapting to the new circumstances is necessary, and great responsibility rests on our municipalities following the distribution of responsibility that exists for municipalities in Sweden. The conditions for implementing adaptation measures vary, as well as how far the work has come. One way to integrate climate adaptation of risk management to reduce the vulnerability of society, is that municipalities make use of their risk and vulnerability analysis (RVA). This, however, is associated with some barriers. Interviews were conducted with eleven municipalities in Värmland and as well as a briefing of all municipal RVA from 2015 to 2018 to identify the success factors and barriers to integration. Also investigated is whether the municipalities are requesting tools for this work. The results showed that six municipalities, though in varying degrees, have included climate adaptation in RSA. A clear increase compared to the previous year's RSA. Additionally, success factors, barriers and requests for further development of this approach appear. This investigation may show that a relationship exists between climate adaptation in RVA occurred and if the municipality is affected by a natural disaster. Also shown is that cooperation between municipalities in the preparation can lead to municipalities that have not previously suffered from a hazard, choose to climate adapt RVA by interacting with those who have. To aid in further work with RSA, an extended regional cooperation is desired by all interviewed municipalities as well as any kind of guide or guidelines, for example, on a regional level.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles. Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper. The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities. / Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar. Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen. Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.</p><p>I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?”</p><p>Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats.</p><p>Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school.</p><p>Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?”</p><p>Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed.</p><p>The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied.</p><p>Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history</p>

<p>Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles.</p><p>Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper.</p><p>The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities.</p> / <p>Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar.</p><p>Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen.</p><p>Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år. I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?” Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats. Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats. Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning / Abstract The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school. Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed. The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied. Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history

No description available.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo &amp; Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo &amp; Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.