Spelling suggestions: "subject:"vård i när relation"" "subject:"vård i lära relation""
61 |
Försörjningens paradox : En kvalitativ studie om statliga företrädares framställning av våld i nära relation / The paradox of sustenance : A qualitative study concerning state representatives preparation of domestic violenceSommén, Sanna, Ekstrand, Josefine January 2015 (has links)
The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services. But despite these results, our main result is the silence. Conclusively, this study displays, private economic consequences of combined women are not given much attention in state representatives preparation of domestic violence.
|
62 |
Välkommen in bakom stängda dörrar : kvinnors upplevelser av att leva med våld i nära relationRevelj, Jessica, Danielsson, Sara January 2013 (has links)
No description available.
|
63 |
VÅLDSUTSATTA KVINNOR I ALKOHOL- ELLER DROGMISSBRUK/BEROENDE : En dokument- och intervjustudie kring arbetssätt för yrkesverksamma inom socialt arbeteLagerskog, Emelie, Degerman, Gabrielle January 2018 (has links)
Studien bygger på en genomgång av dokument där Socialstyrelsens offentliga dokument har undersökts utifrån om de rekommenderar specifika arbetssätt för arbetet med våldsutsatta kvinnor i alkohol- och drogmissbruk/beroende. Studien bygger också på intervjuer, där två intervjuer genomfördes. En intervju genomfördes med en representant från Socialstyrelsen och en annan genomfördes med två representanter från en medelstor kommun i Sverige, alla med nära anknytning till våld i nära relation i sitt arbete. Tidigare studier har visat att dessa kvinnor som grupp är särskilt utsatta och att forskning inom den svenska kontexten har varit begränsad. Studien visar att Socialstyrelsens dokument innehåller vissa arbetssätt såsom könsdifferentierad behandling och vikten av samverkan och ett gott bemötande. Socialstyrelsens representant tog upp svårigheten i att ta fram rekommenderade arbetssätt och metoder utifrån det bristande kunskapsläget, och att detta således speglas i de undersökta dokumenten. Representanterna från kommunal nivå uppgav att de inte använde specifika metoder för just våldsutsatta kvinnor i alkohol- eller drogmissbruk/beroende, utan att de har en grund i bland annat response based practice som de använder i arbetet med de kvinnor de träffar. Studien belyser den särskilda utsatthet som dessa kvinnor ofta befinner sig i, och hur det kan sägas finnas många faktorer som bidrar till detta. Studien berör organisatoriska faktorer såsom starkt avgränsade verksamhetsområden där yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta har sin huvudsakliga kompetens och arbetsuppgifter inom antingen missbruk eller våld samt det rådande kunskaps- och forskningsläget inom den svenska kontexten som möjliga bidragande orsaker.
|
64 |
Våld i nära relation : Kvinnors upplevelser av stödinsatserOskarsson, Eva-Marie, Sondell, Susanne January 2018 (has links)
Studiens syfte var att få ökad kunskap om, och förståelse för, tidigare våldsutsatta kvinnors utsatthet och vilka upplevelser de har av stöd de erhållit i samband med att det sökt hjälp för våld i nära relation. Vi har kvalitativt intervjuat två tidigare våldsutsatta kvinnor och en handläggare inom biståndsenheten, som även arbetar inom kvinnojouren, samt gjort en kortare telefonintervju med ytterligare en utsatt kvinna. De teoretiska verktyg vi använt oss av i analysen av resultatet är uppbrottsprocessen och empowerment som hjälper oss förstå kvinnornas upplevelser i samband med att de bryter upp från relationen och söker stöd. Resultatet visar att kvinnorna i efterhand är nöjda med den hjälp och stöd de fått men tycker att kunskapen kring våld i nära relation bör belysas mycket mer, dels för att det skulle kunna hjälpa de utsatta att ta sig ur våldet tidigare och dels för att den våldsutövande parten också behöver hjälp.
|
65 |
Våld i nära relation En integrativ forskningsöversikt om våld i nära relationSporrong, Emil, Hodzic, Ibrahim January 2018 (has links)
Föreliggande studie sammanfattar aktuell vetenskaplig forskning kring orsaker till förövarens utövande av våld i nära relation. Studiens syfte är att belysa forskning som fokuserat på individuella psykologiska faktorer hos förövare av våld i nära relation, dvs. vilka bakomliggande förklaringar som framkallar detta hos individen. Studien har också ett könsperspektiv som utgångspunkt enligt vilket används för att se huruvida det finns könsspecifika förklaringar till våld beroende på om förövaren är man respektive kvinna. Detta sker med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig forskning och med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur påverkar erfarenheter under barndomen förekomsten av förövarens våld i nära relation? 2) Vilka individuella psykologiska faktorer bidrar till att utlösa förövarens våld mot sin partner? Studien är en integrativ forskningsöversikt där sexton vetenskapligt granskade artiklar sammanfattas och analyseras med utgångspunkt i psykodynamiska-, anknytnings- och inlärningsteorier. I studiens resultat och slutsatser framkommer det att förövare av våld i nära relationer i flertalet fall vuxit upp under instabila familjeförhållanden där de varit utsatta för eller bevittnat våld. Utsattheten under barndomen påverkar förövarnas beteenden genom att de utvecklar en rädsla för omvärlden, ett behov av kontroll och makt samt dålig impulskontroll. Våld mot partnern har då varit ett sätt att: undkomma rädslan för omvärlden, upprätthålla makten och kontrollen i en parrelation samt har varit en konsekvens av den dåliga impulskontrollen.
|
66 |
Samband mellan anknytningstrygghet och traumasymptom hos barn som bevittnat våld i hemmetLarsson, Sandra M January 2011 (has links)
Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte. Studien betonar vikten av god anknytningstrygghet till pappa och rekommenderar uppföljning av barn i familjer där familjevåld förekommer.
|
67 |
Våld vi inte ser : Vad kan vi på fritidshemmet göra för att bemöta det våld som barn utsätts för i det tysta?Shabo, Sonja January 2018 (has links)
This scientific essay describes a story of my professional experience. I am a future leisure-time teacher who sketches an event that shows how a mother of a student turns up with a visible bruise around her eye upon handing over her child. This causes a strong concern in my body, and there I make a report of the event with the help of feeling of power and visible signs. This leads to the student moving from the place and changing the school. This story that is experienced by the reader is a situation of how the student lived with violence in close relationship. The theoretical perspectives that reinforce this essay are: the obligation to report, interculturality, the preschool's democracy, culture, cross-cultural, practical knowledge and violence. The results show that, using the theoretical perspectives contained in this scientific essay, a free-time teacher can create understanding and build on new experiences about similar situations.
|
68 |
VÅLD I NÄRA RELATIONER : En kvalitativ litteraturstudie om kvinnans och sjuksköterskans upplevelse av möten i vårdenKeinvall, Erika, Lundin, Julia January 2018 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.
|
69 |
Våld i nära relation- En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser kring förtjänster och brister i det samverkande arbetetEriksson, olivia, Lindberget, Sofi January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever samverkan dels inom socialtjänsten, och dels med andra myndigheter och organisationer inom och utanför kommunen. Fokus i denna studie var specifikt att titta på samverkansarbetet med kvinnor och barn som upplever eller har upplevt våld i nära relation. Metoden för denna studie är av kvalitativ karaktär och resultatet grundar sig på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två svenska kommuner. Fem av de sex socialsekreterare som intervjuades arbetar aktivt i samverkan kring frågor gällande våld i nära relation. Slutsatser som framkommer i studien är att socialsekreterarna har varierade upplevelser av hur samverkan fungerar inom den egna organisationen, samt inom och utom kommunen. Brister, förtjänster samt förbättringsområden framkommer inom vardera arena. Bostadsbrist upplevs som ett huvudproblem som påverkar samverkan utanför den egna kommunen. Samtliga intervjupersoner är eniga om att det finns ett behov av en fungerande samverkan. De befintliga och relativt nystartade samverkansgrupperna inom socialtjänsten och inom kommunen upplevs som positiva och inger förhoppningar om en bättre samverkan hos socialsekreterarna.
|
70 |
Socialsekreterares attityder gentemot våldsutövande män / Attitudes of Social Service Workers towards Violent MenHelin Modeen, Rasmus January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares attityder gentemot våldsutövande män samt deras inställning till att arbeta med målgruppen. Studiens empiri har både kvantitativa och kvalitativa delar. En stor del av resultatet består av enkätsvar från 41 socialsekreterare som alla på något sätt arbetar med våld i nära relation. Enkäten består av en rad bakgrundsfrågor, följt av en vinjett som påståenden har formulerats efter. Enkäten avslutas med två öppna frågor som undersöker anledningen till att socialsekretaren arbetar på socialtjänsten samt deras inställning till att arbeta med våldsutövande män. Attributionsteorin användes i utformningen av enkäten och som verktyg i tematiseringen av enkätens påståenden. Michel Lipskys teori om gatubyråkrati används även för att ge en mer nyanserad bild av studiens resultat samt för att närmare förstå studiens kvalitativa empiri. Studiens resultat visar bland annat på att det saknas tydliga riktlinjer inom området, att det finns en stark uppfattning att våldsutövares efterfrågan av hjälp är låg samt att det finns en relativt stark vilja att arbeta med målgruppen men att ett sådant arbete i låg utsträckning utförs. / This study investigates the social service workers attitudes towards violent men and their attitudes towards working with the target group. The empirical study has both quantitative and qualitative parts. A large part of the result consists of questionnaires from 41 social service workers, all of them working in one way or the other with domestic violence. The survey consists of some background issues, followed by a vignette from which statements have been formulated. The survey ends with two open questions that examine the reason why the social service worker works within the social services as well as their attitudes towards working with violence-enforcing men. Attribution theory was used in the design of the questionnaire and as a tool in the thematization of the survey's statements. Michel Lipsky's theory of street-level bureaucracy is also used to provide a more nuanced picture of the study’s results and to further understand the qualitative empirical part of the study. The study's results indicate, among other things, that there are no clear guidelines for social service workers to follow within the work area, that there is a strong perception among the social service workers that the demand for assistance by perpetrators is low, and that there is a relatively strong willingness to work with the target group, but that such work is performed to a limited extent.
|
Page generated in 0.1789 seconds