Background: The patient’s last days affect the relative immensely and without support the relative can suffer from prolonged grief and ill health. In the meeting between nurses and relatives of patients who receive end of life care, it is important to also see the relatives as individuals. Relatives appreciate good communication and cooperation with the nurses, so that they can give the patient a good death, a knowledge that is lacking in some wards. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in meeting relatives in end-of-life care. Method: Systematic qualitative literature review based on Evans. Results: Two themes emerged after analysis, A Good Death and Relatives’ Participation. Based on these themes, five subthemes were identified, Knowledge, To create a calm, The influence of relatives, Communication and Obstacles. Conclusion: There are difficulties in meeting and dealing with relatives of patients at the end of life. Partly because of the relatives' right to participate, because there are laws and guidelines to follow, but also because of the emotions that can arise in the crisis that everyone involved is in. Nurses need knowledge about the dying process and how to encounter both the patient and relatives to be able to offer a good death with dignity.   Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care, relatives.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar vård i livets slutskede utifrån ett holistiskt synsätt på patienten och vård ges utifrån symptomlindring, samarbete, kommunikation och närståendestöd för att lindra det totala lidandet. Inom grundutbildningen för sjuksköterskor ingår verksamhetsförlagd utbildning, dock i olika omfattningar beroende på lärosäte. Färdiga sjuksköterskor förväntas kunna mildra det totala lidandet. Sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda, både teoretiskt och praktiskt, för att möta patienten i livets slutskede och ge en värdig vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa artiklar samt två kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de elva artiklarna resulterade i fem områden Betydelsen av förberedelse, kommunikation, stöd från kollegor, att våga möta sina känslor samt betydelsen av god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskestudenter erfar kunskapsbrister inom palliativ vård, som är komplext och kräver erfarenhet för att tillhandahålla god vård. Studenter har känslomässigt svårt att hantera utmaningar som uppstår vid palliativ vård, samt adekvat förberedelse från sjuksköterskeutbildningen kan skapa förutsättningar för god palliativ vård. / Background: Palliative care involves end-of-life care based on a holistic approach to the patient, focusing on symptom relief, collaboration, communication, and support for family members to alleviate overall suffering. In nursing education, practical training is included, varying in extent depending on the institution. Registered nurses are expected to alleviate overall suffering. Nursing students often feel unprepared, both theoretically and practically, to encounter patients at the end of life and provide dignified care. Objective: To describe nursing students' experiences of caring for palliative patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted, analyzing nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: The analysis of the 11 articles resulted in five areas: the importance of preparation, communication, support from colleagues, the courage to face one's emotions, and the importance of a good care relationship. Conclusion: Nursing students experience knowledge gaps in palliative care, which is complex and requires experience to provide quality care. Students emotionally struggle to handle challenges in palliative care, and adequate preparation in nursing education can create conditions for good palliative care."

Background: Palliative care at the end of life affects both the patient and relatives. Relatives experience that palliative care differs between different care contexts in relation to nurses' interaction and characteristics. Good communication with nurses is crucial for relatives' experience of well-being and a good meeting in palliative care at the end of life.  Aim: To create an overview of nurses’ experiences meeting relatives in palliative care at the end of life.   Method: A general literature review was used to analyze eight qualitative and three quantitative articles that were used.   Result: The theme The importance of competence in the meeting with relatives showed that nurses' lack of competence affected the meeting with relatives. The theme Support for relatives showed that nurses' ability to provide emotional, practical and individual support was crucial for a good meeting. The theme Relation to relatives showed that nurses' ability to communicate and to create a relationship was crucial for the experience of a good meeting.   Conclusion: Nurses need more competence and experience in communication and the dying process to enable a good meeting with relatives in palliative care at the end of life. Furthermore, nurses' qualities are crucial for relatives' experience of a good meeting.   Keywords: General literature review, meet, nurses, palliative care at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som den vård som ges i slutskedet av patientens liv. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja välbefinnande. Sjuksköterskor inom palliativ vård har ett stort ansvar gentemot närstående men specifikt mot patienten för att eftersträva ett värdigt liv för personen i livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Sju kvalitativa, två kvantitativa samt en mixad metod inkluderades.  Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman, brist på kunskap eller kompetens, känslomässiga reaktioner och vikten av stöd och samarbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården är i behov av kontinuerlig utbildning, få möjligheten att lära sig kommunikationsstrategier samt ha en god samverkan i förhållande till olika professioner. Sjuksköterskor behöver ge patienten en säker och personcentrerad vård in i livet slutskede. / Background: Palliative care is defined as the care provided in the final stages of the patient's life. The goal of palliative care is to alleviate suffering and promote health. Nurses in palliative care have a responsibility towards patients and relatives, especially towards the patient so they can live a life with dignity into the last time of life. Aim: The aim is to describe nurses experience for patients at the end of life withinin patients care. Method: A literature review was conducted and seven qualitative, two quantitative articles and one mixed method were included. Results: The results were divided into three themes, lack of knowledge or competence, emotional reactions, and the importance of support and cooperations. Summary: Nurses who work with palliative care need continuous training, have the opportunity to learn communications strategies and to have a good collaboration in relation to different professions. Nurses need to provide the patient with safe and individual care into final stages of life.

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående. För att få fram vetenskapliga artiklar användes elektroniska databaser såsom PubMed, CINAHL och Internurse. Till metoddelen följdes sju steg där kvalitetsgranskning inkluderades. Meningsenheter, kondensering, koder och kategorier användes i artikelanalysen. Resultatet visade att patienter med amyotrofisk lateralskleros förväntade sig att ha kontroll och få god information av kunnig sjukvårdspersonal. Närstående förväntade sig att ha någon att tala med, få egen tid, bra information, kommunikation och stöd samt att inte behöva tänka på framtiden / Amyotrophic lateral sclerosis is a disease which attacks the motor nervous system. The disease is incurable and the patient finally dies because of paralyses. More and more patients choose to be cared for in their own homes and relatives often participate in the care of the patient. The purpose of this literature review was to illuminate which kind of expectations patients with ALS and their relatives had on end of life care, at home. In order to obtain scientific articles, electronic databases were used such as PubMed, CINAHL and Internurse. For the method parts seven steps were followed, one of which were quality research. Clusters, condensation, codes and categories were used in the article analysis. The result showed that patients with amyotrophic lateral sclerosis expected to remain in control and to obtain useful information from competent nursing staff. Relatives expected to have someone to talk to, to have time for themselves, to have good information, communication and support, as well as not having to think about the future.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns över 55 miljoner människor som lever med demenssjukdomar i världen. Demenssjukdom är en allmän term som beskriver olika former av sjukdomar som påverkar hjärnans nervceller och gradvis leder till kognitiv försämring. Vård i livets slutskede är en känslig fas där det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal respekterar patienternas integritet. Syfte: Att beskriva hälso-och sjukvårdspersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede och vad i vården som påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har kvalitetsgranskat utifrån Forsberg & Wengströms granskningsmall, och resultaten analyserades enligt Fribergs analysmodell. Som teoretiskreferensram har Joyce Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att tolka personer med demenssjukdom. De uttryckte sorg och starka känslor i vården av den döende. Säkerställa vårdens kvalitet ansågs kräva både riktlinjer samt praktisk och teoretisk kunskap. Etiska dilemman uppstod bestående av svårigheter runt mat, vätska och läkemedel i livets slut. Ett välfungerande samarbete och kommunikation mellan olika yrkesgrupper ansågs avgörande. En trygg bekant vårdmiljö upplevdes minska lidandet och personalen betonade vikten av att involvera anhöriga i vården i livets slutskede för att underlätta för den döende. Slutsats: Det fanns flera faktorer som personalen upplevde både svårigheter och möjligheter i vården för personer med demenssjukdom i livet slut. De upplevde att rätt kompetens, empatisk förmåga, en trygg miljö samt stöd och inkludering av anhöriga minskade lidandet för personer med demenssjukdom. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar personer med demenssjukdom i livets slutskede är medvetna om dessa faktorer för att skapa förutsättning som utvecklar vården. / ABSTRACT Background: There are over 55 million people living with dementia worldwide. Dementia is a general term describing various diseases affecting the brain's nerve cells, leading to gradual cognitive decline. End-of-life care is a sensitive phase where it's crucial for healthcare professionals to respect patients' integrity. Purpose: To describe healthcare professionals' experiences of caring for individuals with dementia at the end of life and to identify factors in care that affect individuals with dementia. Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach. The articles were quality-assessed using Forsberg & Wengström's appraisal tool, and the results were analysed using Friberg's analysis model. Joyce Travelbee's nursing theory was used as the theoretical framework. Results: Healthcare professionals experienced difficulties in interpreting individuals with dementia. They expressed grief and strong emotions in end-of-life care. Ensuring the quality of care was deemed to require both guidelines and practical and theoretical knowledge. Ethical dilemmas arose regarding difficulties with food, fluids, and medication at the end of life. Effective collaboration and communication among different professional groups were considered crucial. A safe and familiar care environment was perceived to reduce suffering, and staff emphasized the importance of involving relatives in end-of-life care to facilitate care for the dying. Conclusion: There were several factors that healthcare professionals experienced as both difficulties and opportunities in end-of-life care for people with dementia. They found that the right competence, empathic ability, a safe environment, and support and inclusion of relatives reduced suffering for individuals with dementia. Therefore, it is essential for healthcare professionals caring for individuals with dementia at the end of life to be aware of these factors to create conditions that enhance care.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Bakgrund: En god vård i livets slutskede innebär att tillgodose patienter med de resurser som behövs för ett gott slut genom att lindra lidandet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga erfar sjuksköterskor stressade och emotionellt frånvarande. Patienter och anhöriga uttryckte behovet av tydlig kommunikation, delaktighet i vården och emotionellt stöd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg med 12 artiklar, 9 kvalitativa och 3 kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades betydelsen av kommunikation, betydelsen av att skapa en relation, att hantera emotionella utmaningar, behovet av kompetensutveckling. Dessa teman beskrev hur sjuksköterskor var viktiga för en god vård i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att ha en öppen kommunikation och möjligheten till relationskapande samt behovet av kompetensutveckling är viktiga aspekter för säkerställandet av en god vård i livets slutskede.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är den sena fasen inom palliativ vård och fokuserar på att skapa välbefinnande, lindra lidande och upprätthålla värdighet genom att vårda utifrån holistiskt perspektiv. Tidigare forskning underströk sjuksköterskors roll i att erbjuda anpassad och värdighetsbevarande vård, samt betonar vikten av effektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpas. Examensarbetet inkluderade totalt 11 vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultat: Arbetets resultat identifierade tre teman Otillräcklig kommunikation, Emotionell påverkan och Kunskapsbrist. Det framkom att sjuksköterskor erfor svårigheter gällande kommunikation och bristande kunskap vid tillhandahållande av vård i livets slutskede. Utöver detta upplevde sjuksköterskor svårigheter i att hantera starka känslor som uppkom i samband med vård i livets slutskede, vilket resulterade i emotionell utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor var i behov av utökad kunskap för att förbättra sina förutsättningar att tillhandahålla effektiv vård i livets slutskede på sjukhus. Om sjuksköterskor besatt mer kunskap i kommunikation och att bemöta sina egna, patienters och anhörigas känslor som förekom vid vård i livets slutskede skulle även patienter och anhöriga få ett bättre välbefinnande.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.