Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time. Computer skills were good enough for most, but the computers and the electronic patient record system Cosmic were experienced to work less well or badly in half the study group. Two-thirds of the studygroup agreed partly or more to that the quality of care is adversely affected because of the time documentation takes from the patient care. However, about half of the study group agreed that electronic patient records increase health care quality and patient safety. Care plans were used to a great extent. Young nurses rated themselves significantly better than the older ones to handle a computer in their daily work. Conclusion: A variety of problems and perceptions exist in connection with electronic documentation. Continuous development of technology, documentation systems and the use of care plans can contribute to the continuing high quality of care and patient safety. / Dokumentation i elektronisk journal uppfattas som tidskrävande och ibland tekniskt svår att hantera, men leder även till en ökad vårdkvalitet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av dokumentering med fokus på tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet samt om eventuella skillnader i dessa uppfattningar fanns beroende på ålder. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i enkätform, 28 sjuksköterskor vid ett universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Sambandsanalys utfördes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Elektronisk dokumentation tar 30 till 60 minuter för de flesta sjuksköterskorna och hälften ansåg att detta var en rimlig tid. Datorvanan var tillräckligt god hos de flesta, men datorerna och dokumentationssystemet Cosmic upplevdes fungera mindre bra eller dåligt hos hälften av undersökningsgruppen. Två tredjedelar instämde delvis eller mer i att vårdkvalitén påverkas negativt på grund av den tid dokumentation tar från patientvården. Ungefär hälften instämde i att elektronisk dokumentation bidrar till en ökad vårdkvalité samt patientsäkerhet. Vårdplaner används i hög utsträckning. Yngre sjuksköterskor skattade sig signifikant bättre än äldre på att hantera en dator i det dagliga arbetet. Slutsats: Flera olika problem och uppfattningar föreligger i samband med elektronisk dokumentation. Kontinuerlig utveckling av tekniken, dokumentationssystemen och användandet av vårdplaner kan bidra till en fortsatt hög vårdkvalitet samt patientsäkerhet.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker. Många patienter upplevde kommunikationen som en envägsdialog. Patienter uppgav att kunskap och kompetens samt bemötande med emotionell omsorg i gav en god relation till vårdpersonal. Brist på resurser ansåg många patienter ledde till en minskad tillgänglighet av vård- och omsorg samt att patienter inte får hjälp i den utsträckning de anser sig ha rätt till. Patienternas helhetsupplevelse av vården visade på en kombination mellan väntetid, information, kompetens samt förståelse där missnöje ledde till upplevelsen av sjuksköterskans kompetens och vården i helhet som mindre tillfredsställande. Kontinuitet för patienterna var viktig för att ge en trygghet och förtroende att kunna söka vård igen vid behov. Slutsatsen är att patienter vill bli sedda som individer, bli respekterade och få relevant information i mötet med akutsjukvården. / The purpose of this literary study was to illustrate experiences, from a patient perspective, during a visit to the Emergency Room. The data for this literary study was collected through the data base Cinahl. The study’s result is based on 11 different articles studied, from three different countries. The articles published between the years 2000-2010. The results of the study reveal six recurring aspects; respect, communication, knowledge and competence, availability, entirety and continuity. The result shows that patients experience a lack of respect from hospital staff. The communication was frequently depicted as insufficient or focused on, from the patient’s perspective, irrelevant aspects. Many patients perceived the communication as a “one-way-communication”. Patients stated that knowledge and competence combined with an approach with emotional care created a good relation with the hospital staff. Lack of resources stated many patients resulted in a reduced availability to treatment and care, when the patients do not receive the required level of help that they perceive themselves to be entitled to. The entirety experience of the visit at the Emergency Room by the patients was a combination of waiting time, information, competence and understanding where dissatisfaction often judge the nurse’s competence and the treatment and care in its entirety as less satisfying. Continuity for the patients was important in order to give security and confidence to seek treatment again when required. The conclusion is that patients wants to be seen as an individuals, be respected and receive relevant information in the meeting with emergency medical services.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations. / Syftet med studien var att beskriva perifert kärlsjuka patienters erfarenheter av vårdkvalitet i samband med dagkirurgisk vård och identifiera om dagkirurgisk behandling motsvarade patienters förväntningar. Detta mättes med hjälp av frågeformuläret Kvalitet Ur Patientens Perspektiv - KUPP. Designen var en beskrivande empirisk studie med kvantitativ ansats. Patienterna valdes konsekutivt och bestod av 47 respondenter (22 män och 25 kvinnor). Samtliga patienter vårdades elektivt där intentionen varit dagsjukvård. Resultatet visade att patienterna generellt varit nöjda med vårdkvaliteten. Balans eller övergod kvalitet skattades på frågor inom dimensionen fysiskt - tekniska förutsättningar och inom dimensionen kontextspecifik där påståenden om dagsjukvård besvarats. Vårdkvaliteten bedömdes även hög vad gäller medicinsk vård och väntetid, läkarens och sjuksköterskans engagemang och visad respekt och att patienterna fått tillräcklig information om själva ingreppet före behandlingen. Brister identifierades vad gäller patienternas erfarenheter av information om resultatet efter behandling. På frågor som berörde läkares och sjukaköterskors empatieka kvaliteter bedömdes vårdkvaliteten vara hög men på andra frågor inom dimensionen identitetsorienterat förhållningssätt bedömdes vårdkvaliteten bristande. detta gällde frågor som berörde information om ansvarig person, delaktighet och information/undervisning i egenvård. Slutsatsen blev att patienterna generellt var nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns frågor där kvalitetsförbättrande åtgärder bör ges prioritet.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna. Därför är det viktigt att kraven som ställs i kontrakten tydligt beskriver vad kommunen vill att de privata aktörerna ska utföra och vilken kvalitet dessa tjänster ska ha. Syftet med studien var därför att undersöka om och hur kommunernas kontrakt med de privata utförarna fångar upp centrala aspekter av omsorgskvalitet inom hemtjänsten. En kvalitativ deduktiv ansats användes och en innehållsanalys genomfördes för att besvara frågeställningarna. Med hjälp av en utformad analysmodell besvarades vilken typ av kvalitetskrav som ställs i kontrakten. Resultaten visade att majoriteten av de identifierade kvalitetskraven i kontrakten beskrev hur omsorgstjänsterna ska utföras. Kraven utifrån de sex kategorierna, som ingick i analysmodellen, diskuterades i kontrakten. De flesta av kraven som ställdes i kontrakten var specificerade och uppföljningsbara. Dock visade det sig att det inte gick att mäta i vilken grad kraven var uppnådda. Utifrån studiens resultat verkar svårigheterna för kommunerna vara att formulera tillräckligt omfattande och mätbara krav, vilket kan försvåra styrningen av kvaliteten inom äldreomsorgen. / The elderly population in Sweden is growing, which means that more efforts by the home care services are needed. The municipality is responsible to ensure that their population gets the services they need by public or private home care agencies. In January 2009 the law of system of choice was introduced. One aim of the law was to give the individual more freedom to choose home care provider. The only legal way for the municipality to control the quality in private services is to establish a contract between them. Therefore it is important that the contract is well written, and that the municipality clearly expresses what quality they expect the home care provider to perform. The aim of this study was to examine how the contracts are written and what kind of quality the text expresses. A qualitative deductive approach was used and a content analysis was made to examine the contracts. A model for analysis was developed with the purpose to examine the contracts. The results showed that the majority of the text about the quality in the contracts described specific how the services should be performed. The six categories, included in the model of analysis, were represented in the contracts. However, the requirements described in the text were not designed to be measurable. The results showed that it seems difficult for the municipality to formulate requirements that are measurable. This can be a reason for the difficulties for the municipality to control the quality in the elderly care.

Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök. Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för. Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Resultaten går inte att generalisera och mer forskning krävs på området. / Aim: To investigate the satisfaction levels of patients aged 75 years and older for care received at the emergency department of Akademiska hospital in Uppsala with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. Method: Descriptive cross section study. 38 patients aged 75 years and older who visited Akademiska’s emergency department answered by completing a form regarding how satisfied they were with their visit. Results: Patients aged 75 and older were generally very satisfied with the care offered by Akademiska’s emergency department. Patients were least satisfied with waiting times, which were sometimes felt to be too long in relation to their symptoms. No significant difference was recorded between the satisfaction levels between men and women for the care offered with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication or pain relief. Neither were any significant differences recorded between the types of symptoms - medical, surgical or orthopaedic - that the patients were seeking treatment for. Conclusion: The study shows that patients aged 75 and over who answered the form were generally very satisfied with the care offered by Akademiska hospital’s emergency department with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. These results cannot be generalized and more research is required in this area.

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera. Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården. Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering. Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor. Stockholm och Sörmland gör även månadsvis mätningar av några indikatorer. Vilka indikatorer som används till uppföljningarna skiljer sig något mellan de olika landstingen. Om avvikelser upptäcks vidtas olika former av åtgärder, exempelvis utskick av skriftliga frågor eller möten där avvikelsen, eventuella orsaker samt vad som ska göras diskuteras. Andra åtgärder kan vara besök hos vårdgivaren, fördjupad granskning eller medicinsk revision. I landstingens förfrågningsunderlag finns beskrivet vad som följs upp. Vissa indikatorer kopplas till målrelaterad ersättning, viten eller bonus. Det framgår även under vilka förutsättningar ett avtal skulle kunna sägas upp i förtid. Förtida uppsägning baserat på kvalitetsskäl har endast skett i Stockholm. Exempel på ett område där samtliga landsting har pågående utvecklingsarbete är utformning av kvalitetsindikatorerna. Samarbeten sker med andra landsting i olika nätverk för utveckling av uppföljningsarbetet. Exempel på svårigheter som ses är att kvaliteten på data som rapporteras in kan brista, tillgång till olika datasystem samt att mäta och fråga rätt saker. Slutsats: Det finns likheter i hur landstingen har utformat sina uppföljningsverksamheter men också skillnader, exempelvis att Stockholm rutinmässigt gör uppföljningsbesök hos nystartade enheter och att Uppsala gör en generell fördjupad uppföljning. / Background: An ongoing trend in health care is the implementation of market reforms. The applicable law when implementing a system of choice is lagen om valfrihetssystem (LOV). Because of the fact that the county councils have home rule the forms of organization and governance can vary. Aim: To study and describe how county councils work with following up private actors in primary care, with regard to quality. Method: Descriptive case study with triangulation. Results: In all three cases it is stressed that the follow up is the same for private and public district health care centres. A follow up of each centre is carried out annualy. For this data is collected from different sources. Stockholm and Sörmland also measure some indicators monthly. Which indicators that are used in the follow ups differ somewhat between the county councils. If deviations are detected different steps are taken, for instance written questions or meetings where the deviation, possible causes and interventions are discussed. Other steps could be to visit the actor, have an intensed review or medical revision. The county councils’ rule books describe what is included in the follow ups. Some indicators are connected to a goal related payment, fine or bonus. It is also stated under what circumstances a contract could be terminaded prematurely. Premature termination based on quality reasons has only occurred in Stockholm. An example of an area where all county councils have an ongoing developement is formation of the quality indicators. There are cooperations with other county councils in different networks regarding development of the follow ups. Difficulties that have been noted are for example that the quality of data that is reported in might be lacking, access to different computer systems and measuring the correct things. Conclusion: There are similarities between the county councils with regard to how they have chosen to design their follow up work, but there are also differences, for instance that Stockholm routinely makes follow up visits to newly started units and that Uppsala does a general intensed review.

Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie. / Patients with ocular diseases are a large group which is expected to increase since many of the ocular diseases are age-related and world population is aging. These patients are found in various wards where they are inpatients because of other causes than ocular diseases. Nursing care is the nurse´s major responsibility and they are obliged to follow guidelines and laws regularizing their profession. The purpose of this pilot study was to investigate nurses´ experience of providing care for inpatients with any ocular disease, in their anamnesis. The pilot study was conducted using a qualitative content analysis using interviews. The results were compiled into three categories; Experiencing inadequate accountability, Experiencing the need for priorities, and Experiencing the ignorance of ophthalmology. The nurses in the pilot study experienced nursing care to patients with various eye diseases in history difficult. They thought they lacked sufficient knowledge and because of the workload which made them prioritize in a way which did not benefit the patients. The nurses expressed a need of more education in ophthalmic care. More knowledge would support them in experiencing an increased security in their profession and lead to improved patient safety. The pilot study shows that there is potential for improvement to enhance patient safety and should be followed up in a full scale study.

The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår. Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande. Vidare föreslogs förbättringar rörande information och kommunikation. Dessa två faktorer spelade, enligt patienter, roll för hur trygga de kände sig inom vården. Väntetiderna upplevdes vara alltför långa och patienterna önskade att dessa ska bli kortare. Slutsats: Patienterna i denna studie hade både positiva och negativa upplevelser av slutenvården, samt föreslog förbättringar på ett antal områden. Detta resultat, samt framtida patientundersökningar, kan vara ett underlag för sjuksköterskors kvalitetsförbättringsarbete i den kliniska verksamheten då det identifierar områden i behov av förbättring. / Aim: The aim of this study was to examine patients’ experiences of health care, and which improvements they propose. Method: The study group consisted of 50 patients who answered the open-ended questions in a national patient satisfaction questionnaire. The patients’ answers were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories and eleven subcategories. The five categories were:  social interaction with staff, hospital food, hospital environment during the stay, admission, discharge and delays and collaboration with other professions. Patients who received hospital care generally considered themselves treated well by staff, but some experienced negative attitudes from staff which leaves room for improvement. Other areas considered dissatisfying were the hospital food and the hospital environment. Furthermore, suggestions were made concerning the improvement of information and communication. These factors, according to patients, affect whether they feels safe or not when receiving health care. Patients also expressed that waiting times and delays were too long, and ought to be shortened. Conclusion: Patients in this study had both positive and negative experiences of their hospital stay. They suggest improvements in several areas. These results, together with future patient satisfaction surveys, can develop a basis for nurses to improve the quality of care in clinical practice since they identify areas in need of improvement.

Background: To improve and develop the psychiatric care it is important to evaluate the patient’s experiences. Regarding inpatient psychiatric care the patients’ experiences of satisfaction and quality of care is researched to a relatively small extent. For this reason, it can be difficult to identify important development areas.  Aim: The overall aim with this study was to measure the patients’ experiences of quality of care and satisfaction with inpatient psychiatric care.   Method: Cross-section study with a quantitative approach. Data was collected from one survey with questionnaires and analysed with descriptive and non-parametric statistic methods.  Main result: Regarding satisfaction patients estimated 3,0 of 4,0 in median on all the questions and around 3,0 in average. A slightly higher average (3,2) was seen in questions regarding if the patient would recommend the business to a friend, and how pleased the patients were with the extent of the help they had received. Regarding the experience of quality of care the highest ratings were seen in the dimensions Secluded environment and in Encounter. The lowest ratings were seen in Support. There were no significant differences between the subgroups regarding satisfaction. Neither were there any significant differences in the subgroups regarding quality of care, besides if the patient had previous inpatient care. This led to lower ratings for the experience of Secure environment. Correlation was seen between many of the dimensions and the questions about satisfaction.  Conclusion: This study shows that the participants are pleased in general with inpatient psychiatric care, even though there are low ratings in several areas. To improve the psychiatric care there is a need for further studies to get a broader picture