Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

<p>Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens). Resultatet visade på en högt skattad vårdkvalitet i patientgruppen och en något lägre skattad vårdkvalitet i medarbetargruppen. Patientgruppens lägsta skattningar handlade om ”delaktighet i beslut”, ”egna önskemål” och ”information om ansvarig sjuksköterska”. Patienterna skattade genomgående de olika kartlagda vårdaspekterna som mer betydelsefulla än vad medarbetarna gjorde. Patienterna upplevde sitt hälsotillstånd som relativt gott, det psykiska välbefinnandet skattades dock som bättre än den fysiska hälsan. Medarbetarna upplevde stor delaktighet i det egna teamet och närhet till patienterna. Lägre värden framkom dock på möjligheter att observera patienterna och att påverka arbetet. Arbetsklimatet upplevdes som stagnerat inom dimensionerna konflikt, utmaning och frihet. I dimensionerna idé-stöd och risktagande närmade sig organisationen ett innovativt klimat, vilket kan ha positiv betydelse vid ett förändringsarbete.</p> / <p>At the Clinic of Ortopedic Surgery, wards 3A and 3B, in the County Board of Health Care in Värmland, a project has been initiated with the purpose of changing the workprocess in accordance with so called Patient-Focused Care. This is a working model built on the principle that care should take place in a close relationship with the patient with the prerequisite of reducing as much care administration as possible from the nurses’ work. The aim of the study, which is a part of a larger project, was to describe the current status at the wards, before the implementation of the Patient - Focused Care work model. Questionnaires containing questions on quality of care, a health index, organizational climate, and opportunities for participation were distributed among patients and staff. The study group consisted of 130 patients (96 % response rate) and 64 staff members (94 % response rate). The results showed that the patients rated the quality of care as high, while the staff members give somewhat lower ratings. The least favourable ratings in the patient group were noted on questions designed to measure “participation in decision making”, “own preferences,” and “information on the responsible nurse.” Compared to the staff members, the patients ascribed higher subjective importance to all mapped aspects of care. The patients experienced their health status as relatively good, however, the subjective well-being was rated as more favourable than the physical health. The staff members experienced a high participation in their team and a sense of being close to the patients. Less favourable ratings were noted on the possibilities to observe the patients and to have an influence on their own work. The organizational climate was perceived as declined in the dimensions of conflict, challenge and freedom. In the dimensions of idea-support and risk taking the organization approached an innovative climate, which might have a positive impact in an organizational change process.</p>

Bakgrund: Den psykiska hälsan hos sjuksköterskor kan påverka den givna vårdkvaliteten gentemot patienter. Oregelbundna arbetstider, dålig arbetsmiljö och stress är några av de faktorer som kan ge en försämrad psykisk hälsa. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mellan skattningen av psykisk hälsa och skattning av given vårdkvalitet hos sjuksköterskor vid ett sjukhus i Mellansverige. Jämförelse görs även utifrån variablerna kön, ålder och aktiva år i sjuksköterskeprofessionen och om det finns ett samband mellan ovan variabler. Metod: Data samlades in via en enkät med två skalor; GHQ-12 som avser att upptäcka psykisk ohälsa och påvisa tecken på depression, samt ett självskattningsformulär som behandlar kvaliteten av given vård. Resultat: Det kunde inte påvisas något signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och inkludering av patienten och anhöriga i utformning och genomförandet av vården. Studien visar att kvinnliga sjuksköterskor skattar sin psykiska hälsa sämre jämfört med manliga sjuksköterskor. Slutsats: Det fanns i denna studie inget signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Vid analys av delskalor inom variabeln vårdkvalitet fann vi att sjuksköterskor som skattar en lägre psykisk hälsa även skattar att de är sämre på att inkludera patienten och/eller anhöriga i utförandet och utformningen av vården / Background: The psychological health in nurse practitioners can affect the quality of the care given to patients. Irregular work hours, bad working environment and stress are some of the factors that can result in a decline in psychological health. Objectives: The purpose of this study is to compare the self-perceived psychological health in nurse practitioners at Academic Hospital in Uppsala with their own perception of quality of given care. Comparisons will also be done regarding gender, age and active years in the nursing profession. Methods: Data was collected via a survey with two scales; GHQ-12 which is used to distinct psychological disorders and signs of depression, along with a self-assessment form regarding quality of given care. Results: There was no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. There is a statistical significant connection between psychological health and inclusion of the patient and relatives regarding planning and giving care. This study shows that female nurses grade their psychological health as lower compared to male nurses. Conclusions: This study showed no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. The result shows that nurses that have a lower self-perceived psychological health grade themselves lower regarding the inclusion of the patient and/or their relatives in the planning and implementation of the care

Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts. Resultatet visar på att omvårdnad av god kvalitet bör vara individanpassad och holistisk, det skall vara ett öppet informationsflöde mellan vårdgivare och patient och vården skall vara väl samordnad och främja kontinuitet. Sjuksköterskan skall vara kompetent och ha ett gott förhållningssätt för att patienten skall uppleva att omvårdnaden är av god kvalitet. För att tillgodose patienternas krav på vård av god kvalitet kan organisation enligt primär omvårdnad vara en lämplig lösning. Primär omvårdnad med patientansvarig sjuksköterska leder till ökad kontinuitet och samordning. Öppet informationsflöde och individanpassad vård kan bidra till att stärka patienternas känsla av sammanhang genom att vården blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Vidare ger patienternas förväntningar och krav på kompetenta sjuksköterskor med gott förhållningssätt argument för att premiera sjuksköterskor som har lång erfarenhet både allmänt och från sitt specifika område. Det krävs erfarenhet för att ge omvårdnad av god kvalitet och en sjuksköterska är inte alltid direkt ersättningsbar med en annan sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan har inte bara högre kompetens utan har även bättre möjlighet att ha ett gott förhållningssätt. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring. En kvantitativ enkätundersökning gjordes där KUPP,Kvalitet ur Patientens Perspektiv, användes som metod. Resultatet visade att vårdenöverlag upplevs som god, bemötandet var det område som fick högst betyg avpatienterna. Endast sju frågor av trettio identifierades ha brister i behov av attuppmärksammas. Dessa frågor handlade alla om delaktighet och information. Enstatistisk jämförelse genomfördes utifrån dessa sju frågor och hur dessa brister förhöllsig gentemot kön, ålder samt oro/rädsla. Skillnader påträffades i två urvalsgrupper;oroliga/rädda patienter upplevde signifikant mindre delaktighet i vården, så ävenkvinnor. Signifikanta skillnader uppvisade även gruppen med oro/rädsla; varannankvinna kände oro/rädsla inför operation mot var tredje man. Resultatet antyder att detfinns en förbättringspotential vad avser patienternas oro och delaktighet i vården därkommunikation och information utgör viktiga inslag. Personalens goda bemötande börvärnas om, det utgör en väsentlig och viktig del för patienterna inför och vid enoperation. Att frigöra mer tid till det preoperativa mötet bör öka det individbaseradeomhändertagandet. Skapas även ökad kontinuitet i vårdandet torde detta ge störreförutsättningar för anestesisjuksköterskan att se, bemöta och tillgodose patienternasbehov. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.Resultatet visar att patientnämnden bidrar till vårdverksamheternas kvalitetsförbättringar och patientsäkerhet. Genom kontakterna som vårdverksamheterna har med patientnämnden diskuteras händelser som uppstått i möten med patienter/anhöriga. Det finns en vilja att lära sig av misstagen för att göra bättre ”nästa gång”. Det finns även ett intresse av att veta hur patienterna har upplevt återkopplingen. En mer verksamhetsnära återkoppling ökar möjligheterna att arbeta med förbättringar. Personliga dialogmöten ger möjlighet till informationsutbyte där patientnämnden även får information om vårdverksamheternas förutsättningar vilket blir erfarenheter att ta med i kommande kontakter med patienter. Återkopplingen sprids även genom organisationsleden till klinikledning, sjukhusledning etc. Nya förbättrade rutiner och arbetssätt har tagits fram som en följd av tidigare misstag. Mycket forskning stödjer studiens resultat både när det gäller vikten av att involvera patienter i vården, exempel på kvalitetssäkringsarbeten och hög patientsäkerhet. Dessa erfarenheter kan även användas i andra patientnämnder och vårdverksamheter. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Vårdkvalitet är ett mångfacetterat begrepp som inte går att beskriva på ett ensidigtsätt. Vårdkvalitet kan ses ur många olika perspektiv, där patientperspektivet är ett. Begreppetdelaktighet framkommer som centralt när vårdkvalitet beskrivs. Patientens delaktighet iutvecklingen av hälso- och sjukvården regleras enligt lag och patienten ses som en naturligdel av utvecklingsarbetet. Tidigare studier visar att patienterna betonade interpersonellprocess som viktigast, för hur vårdkvalitet uppfattades. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning ur ett patientperspektiv beträffande vårdkvalitet ipsykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 granskade kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Evans fyrstegsmetod. Nyckelfynd identifierades och därefter skapades temanoch subteman vilket utgjorde resultatet. Resultat: Vårdkvalitet är enligt patienterna en kombination av flera faktorer. Det mestframträdande är personalen som bryr sig med ett gott bemötande och där patienterna får varadelaktiga. Vårdmiljön är också en viktig faktor för att patienterna ska uppleva vårdkvalitetoch då innefattar det en trygg och estetisk miljö. Resultatet presenteras i två teman, Personalsom bryr sig och En lugn, vacker och trygg miljö med fyra subteman; Bemötande,Delaktighet, Estetik och Trygghet. Slutsats: Personal med en förmåga att skapa ett möte som innefattar delaktighet under tryggaformer i en vacker miljö är en förutsättning för att patienter inom den psykiatriska vården skauppleva vårdkvalitet. Litteraturstudien bidrar med en sammanställning av kunskap om vadpatienter inom psykiatrisk vård upplever är vårdkvalitet, varför den kan användas för attfrämja utveckling, patientens delaktighet samt personalens förmåga att ge patienterna en godvårdkvalitet oavsett vårdkontext. / Background: Quality of care is a multi-faceted concept that cannot be described in a unilateral way. Quality of care can be seen from many different perspectives, where the patient perspective is one. The concept of participation appears as central when the quality of care is described. The patient's involvement in the development of health and medical care is regulated by law and the patient is seen as a natural part of the development work. Previous studies show that patients emphasized interpersonal process as most important, for how care quality was perceived. Purpose: The aim is to compile research from a patient perspective regarding the quality of care in psychiatric care. Methodology: A literature study based on 8 reviewed qualitative articles. The analysis was carried out in accordance with Evans' four-way method. Key concepts were identified and then themes and sub-themes were created that generated the result. Result: The quality of care according to the patients is a combination of several factors. The most prominent are the staff who care about good treatment and where the patients may be involved. The care environment is also an important factor for the patients to experience quality of care and then it includes a safe and aesthetic environment. The result is presented in two themes, Staff who care and A quiet, beautiful and safe environment with four sub- themes; Treatment, Participation, Aesthetics and Security. Conclusion: Staff with an ability to create a meeting that involves participation in safe forms in a beautiful environment is a prerequisite for patients in the psychiatric care to experience quality of care. The literature study contributes with a compilation of knowledge about what patients within psychiatric care experience is quality of care, why it can be used to promote development, patient involvement and the staff's ability to give patients a good quality of careregardless of the health context.