Bakgrund: Arbetsmiljön på akutmottagningen är komplex och ständigt föränderlig. Sjuksköterskan förväntas hantera ett högt inflöde av patienter med varierande omvårdnadsbehov och allvarlighetsgrad. I takt med en allt högre arbetsbelastning, överbelagda sjukhus, långa väntetider och sjuksköterskebrist är det angeläget att tydliggöra hur sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen ser ut och vad det har betydelse för patientsäkerheten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskning om sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen med särskilt fokus på patientsäkerhet. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i Pubmed och Cinahl samt via sekundär sökning. Resultatet: Genom att identifiera och kategorisera mönster och centrala teman i artiklarna kunde bärande aspekter passande syftet sammanställas. Analysen resulterade i två huvudområden: ”Sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen” och ”Arbetsmiljöns betydelse för patientsäkerheten”. I sjuksköterskans arbetsmiljö framträdde sex faktorer som presenteras med underrubrikerna: arbetsbelastning, erfarenhet/kompetens, teamarbete, kommunikation, avbrott/störningar och ledning/organisation. Slutsats: Flera faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen har betydelse för patientsäkerheten. Faktorer som hög arbetsbelastning kan ses som både positivt och negativt beroende på sjuksköterskans kompetens, erfarenhet och personlighet. Vidare är tydlig organisatorisk ansvarsfördelning, ett välfungerande teamarbete med rak och riktad kommunikation av betydelse för arbetsmiljön och patientsäkerheten. När patientsäkerheten äventyras är det ofta brister i en eller flera arbetsmiljöfaktorer. Om nämnda faktorer är välfungerande finns förutsättningar för en god arbetsmiljö vilket gynnar vårdkvaliteten samt personalens arbetsglädje. / Abstract: The working environment within emergency care is complex and constantly changing. The nurse is expected to handle high inflows of patients with variety of severity and care needs. In keeping with increasing workload, overcrowded hospitals, long waiting times and lack of nurses it is important to clarify the nurse´s work environment in emergency care and its influence on patients’ safety. Purpose: The purpose of the study was to compile nurse´s working environment research within the emergency department with a particular focus on patient’s safety. Method: The study was conducted as a descriptive literature study based on 14 scientific articles. The articles referenced were searched in Pubmed and Cinahl, as well as via a secondary search. Results: By identifying and categorizing patterns and key themes in the articles, fundamental aspects could be compiled. The analysis resulted in two main areas: “Nurse´s working environment within emergency departments” and “the work environments influence on patients’ safety”. In the nurses working environment, six different influencing factors are described; workload, experience, teamwork, communication, interruptions and organization. Conclusion: Several factors in the nurse's work environment within emergency care are important for patient safety. Factors like high workload can be both positive and negative depending on the nurse's skills, experience and personality. Furthermore, clear organizational allocation of responsibilities, well-functioning teamwork and objective, direct communication is of importance to the work environment and patient safety. There are often shortcomings in one or more work environments where the patient’s safety is compromised. The presence of well - functioning factors in the work environment provide beneficial conditions for quality of patient care and staff satisfaction.

Vårdrelaterade infektioner är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador i svensk sjukvård. Att förebygga vårdrelaterade infektioner kräver ett målmedvetet arbete med hygienrutiner i alla delar av vårdkedjan och att de vårdgivande enheterna får tydlig och konkret återkoppling på sitt vårdhygieniska arbete. Syftet med detta magisterarbete var att ta fram en modell för att, med hjälp av beslutsteoretiska metoder, sammanfatta de kvalitetsmätningar som görs på ett svenskt sjukhus (Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås) för att ge en återkoppling av den vårdhygieniska kvaliteten hos sjukhusets avdelningar. Arbetet genomfördes som ett aktionsforskningsprojekt, där teori och praktik samspelar i ett cykliskt förlopp för att lösa ett specifikt problem. Slutresultatet blev en färgkodad matris över mätvärden kopplade till olika jämförelsenivåer. Modellen ger en helhetsbild där detaljer samtidigt framgår tydligt, men saknar den viktning av olika aspekter som är vanlig inom beslutsteoretiska bedömningsinstrument. En tydlig utmaning var att beslutsteoretiska modeller kan upplevas som abstrakta och svårförståeliga för en lekman, vilket till viss del begränsar deras användning som ett återkopplingsverktyg.

Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem. Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom primärvården och uppstår till följd av ansträngda arbetsförhållanden och tidsbrist, vilket medför en obalans i distriktssköterskors arbete och kan inverka negativt på den vård som bedrivs. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur deras arbetsrelaterade stress påverkar patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med två fokusgruppsintervjuer med fyra distriktssköterskor i respektive fokusgrupp. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: De slutliga kategorierna var; Försämrad relation, där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress försvårade möjligheten att skapa en ömsesidig och trygg vårdrelation; Begränsad helhetssyn och delaktighet, där distriktssköterskor upplevde att tidsbrist orsakade svårigheter att bedriva personcentrerad vård och därigenom tappades helhetssynen bort och försvårade möjligheten för patienter att vara delaktig i sin vård; Bristande kvalitet, där tidsbrist ledde till att adekvat vård för alla inte kunde erbjudas; Äventyrad patientsäkerhet där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress gjorde det svårare att bedriva en trygg och säker vård. Slutsats: Arbetsrelaterade stress medför svårigheter att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Arbetsrelaterad stress påverkar därigenom både distriktssköterskor, patienter och vården i sin helhet.

Det är inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte är tillfredsställande. Stress är ett vanligt förekommande i arbetslivet, främst hos vårdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som måste följas för att en god arbetsmiljö och hög vårdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdkvalitet påverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO. Artiklarna skulle belysa vårdkvalitet i relation till hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterska och innefatta åsikter från sjuksköterskor och patienter inom slutenvård. Denna litteraturstudie innefattar tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa samt en artikel av både kvalitativa och kvantitativ ansats. Resultatet visar att hög arbetsbelastning och stress leder till för lite tid för sjuksköterskor till patientnära vård och det har konsekvenser för vårdkvaliteten. Dessa konsekvenser visade sig vara: brister i läkemedelshantering och dokumentation, att tvingas prioritera, att emotionellt inte räcka till samt brister i det praktiska vårdandet. / It is common knowledge that the work environment of nurses is unsatisfactory. Stress is a commonly occurring in the workplace, especially among health professionals. There are laws and regulations that must be followed to ensure the realization of a good work environment and high quality care, nevertheless, there are shortcomings in the health care. The purpose of this study was to describe how quality of care is affected by high workloads and stress among nurses. Literature search was made in PubMed, Cinahl and Psyc-INFO. The articles would highlight the quality of care in relation to high workload and stress among nurses and include opinions from nurses and patients in hospital. This literature review includes ten scientific articles, five qualitative and four quantitative, as well as an article relating to both the qualitative and quantitative approach. The results show that high workloads and stress lead to insufficient time for nurses to deliver patient-centered care, resulting in negative implications for the quality of care. These implications were found to be: deficiencies in medicine management and documentation, being forced to prioritize, being emotionally inadequate and deficiencies in practical caring.

Bakgrund: Stress rapporteras som en av de vanligaste hälsoriskerna för vårdpersonal och en bidragande faktor till det redan höga antalet sjukdagar bland sjuksköterskor. Samtidigt ingår det i sjuksköterskans roll och ansvar att leda och samordna omvårdnadsarbetet i syfte att tillgodose varje patients individuella behov utifrån bestämda riktlinjer med ett förhållningsätt som grundas på en humanistisk människosyn, men också att vårda sin egen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, som behandlar nio kvalitativa studier samt en studie som använt mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och vid dataanalysen tillämpades Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att arbeta i en kravfylld miljö, Att arbeta trots bristande kommunikation och samarbete samt Att sakna organisatoriskt stöd. Sammanfattning: Kravfyllt arbete och hög arbetsbelastning visade sig vara tydligt sammankopplat med upplevelse av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Vidare framkom det att även bristfällig organisation samt bristande kommunikation och samarbete var förenat med arbetsrelaterad stress. Det stressfyllda arbetet gick dessutom ut över sjuksköterskornas fysiska och mentala hälsa vilket i sin tur ledde till försämrad motivation. Slutligen konstaterades att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inverkade negativt på omvårdnadsarbetet och därmed äventyrades kvaliteten på vården. / Background: Stress is reported as one of the most common health risks for healthcare workers and a contributing factor to the already-high number of sick days used by nurses. The role and responsibilities of a nurse include leading and coordinating nursing work in order to meet each patient’s individual needs while abiding by specific guidelines based on a humanistic approach, as well as caring for their own health. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of work-related stress. Method: This literature review was based on ten scientific articles, including nine qualitative studies and one mixed-method study. The articles were reviewed for quality and analyzed using Friberg’s method. Results: The results are described using three themes: Working in a demanding environment, Working despite lack of communication and collaboration, and Lacking organizational support. Summary: Demanding work and high workload were clearly linked to the experience of work-related stress amongst nurses. Inadequate organization and lack of communication and collaboration were also associated with work-related stress. The stressful work affected nurses’ physical and mental health, which led to impaired motivation. Finally, work-related stress amongst nurses was found to have a negative effect on their nursing work, thus jeopardizing the quality of care.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar och kan ses som en folksjukdom. Psykisk ohälsa leder till ett lidande för individen och dennes omgivning. Roller man har haft förändras och tidigare normala händelser kan upplevas som misslyckade. Förändringarna orsakar förlust av kontroll och ett minskat egenvärde.    Syfte: Att undersöka patienter med psykisk ohälsas upplevelser och erfarenheter av vårdandet inom hälso- och sjukvård.    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på totalt elva kvalitativa artiklar hämtade från PubMed och CINAHL.    Resultat: Totalt framkom fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vårdandet. Dessa var upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal, upplevelser av att bli sedd som en människa, upplevelser av sjuksköterskans roll, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av familjens involvering i vårdandet.    Slutsats: Utifrån huvudresultaten i denna litteraturstudie framkom det att det finns flera förbättringsområden som bör uppmärksammas av den enskilda sjuksköterskan och av sjukvården i stort, för att utveckla och förbättra vården för denna patientgrupp. Upplevelser av att inte bli sedd som en människa och att bli dåligt bemött kan indikera att det finns outtalade negativa uppfattningar om denna patientgrupp, vilket innebär att det finns ett behov av ett fortsatt arbete för att förändra sjuksköterskans, och även annan vårdpersonals, attityder gentemot dessa patienter. / ABSTRACT  Background: Mental illness is increasing and can be seen as a public disease. This leads to suffering for the individual and his surroundings. Roles you have had change and previously normal events can be experienced as failures. The changes cause a loss of control and a reduced intrinsic value.   Aim: To investigate how patients’ with mental illness experienced the care they received in healthcare.   Method: A literature study with a descriptive design based on total of eleven qualitative articles retrieved from PubMed and CINAHL.   Result: A total of four categories emerged that describe patients’ experiences of care. These were experiences of the treatment of healthcare personnel, experiences of being seen as a human being, experiences of the role of the nurse, experiences of the care environment and experiences of the family's involvement in the care.   Conclusion: Based on the main results of this literature study, it emerged that there are several areas of improvement that should be addressed by the individual nurse and the healthcare system in general, in order to develop and improve the care for this patient group. Experiences of not being seen as a human being and being treated badly may indicate that there are unspoken negative perceptions of this patient group, which means that there is a need for continued work to change the attitudes of the nurse, and also other healthcare staff, towards these patients.

Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.

Bakgrund Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd. Metod En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk. Slutsats Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden. / Background Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas. Aim The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas. Method A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method. Results The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework. Conclusion This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.

Bakgrund: Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk.  Slutsats: Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden. / Background: Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas.  Aim: The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas.  Method: A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method.  Results: The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework.  Conclusion: This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.