Enligt 6 kapitlet 2 a § föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. I paragrafens andra stycke framgår det att domstolen vid dess bedömning av vad som är bäst för barnet ska fästa särskilt avseende vid risken att barnet far illa och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa två principer kan avvägas mot varandra i en vårdnadstvist där uppgifter om våld har framkommit. För att undersöka detta har den rättsdogmatiska metoden tillämpats och rättskällor så som lagstiftning, förarbeten, domstolspraxis och doktrin har använts. Resultatet visar på att domstolens riskbedömning är av stor betydelse, då en konstaterad risk och tillräcklig risknivå är uppnådd kan innebära en begränsning av vårdnaden.

This study aims to provide a picture of how family administrators in Sweden describes mothers and fathers who are in a custody conflict and whether there is a difference in how they are portrayed. It is a qualitative content analysis of the custody investigation of 15 custody conflicts. This study is based on gender theory and social constructions. Previous research shows that there is a tendency among family law case workers to view the mother as the primary parent with the main responsibility to care for the child while the father is viewed as a supporting parent. On the other hand, research shows that verdicts in custody conflicts are based on factual reasons such as time spent with the child. Our study shows that although case workers may portray mothers and fathers differently in custody investigations, these descriptions of the parents can always be traced to on-topic reasons such as domestic violence or ability to care for the child. In cases were mothers and fathers are portrayed differently, it can be traced to differing discourses among case workers.

SAMMANFATTNING Studiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare. Inom den kvalitativa delen, annonserade författarna till studien efter fäders egna upplevelser av en vårdnadstvist. Annonseringen skedde på ett pappaforum på internet. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i vinjettstudien visade inte på diskriminering när respondenterna skulle göra riskbedömningar efter kön. Däremot hittades diskriminering mot fäder när respondenterna skulle bedöma vårdnad, boende och umgänge. Här bedömdes modern som den bäst lämpade trots att vårdnadshavarna hade identiska bakgrunder. I den kvalitativa tolkningen av fäders texter var det mest framträdande att de var övertygade om att deras biologiska kön var en belastning i en vårdnadstvist. / Gender discrimination against fathers in custody disputes? Does gender discrimination against men exist in custody disputes and, if so, how do the fathers perceive the treatment from social services? ABSTRACT The objective of the study was to examine whether gender discrimination against fathers exists in custody disputes. The issues and aims used were: (1) To examine whether gender discrimination against fathers exists in custody disputes. (2) If and how fathers perceive a gender discriminating treatment from family law departments. In order to answer the issues a mixed design consisting of a quantitative vignette study and a qualitative analysis of texts was used. The vignette study was directed towards social workers working within family law departments who handle issues regarding custody, residency and access in custody disputes between two guardians. Within the qualitative part, the authors advertised for fathers' personal experiences of a custody dispute. The announcement was made on a forum on the internet, especially aimed at fathers. The results were analysed through a multidimensional perspective. The results of the vignette study showed no evidence of discrimination regarding the respondents risk assessments based on gender. However, the study revealed discrimination against fathers when the respondents were to assess matters regarding custody, residency and access. Here the mother was deemed as the most suitable, despite the fact that the guardians had identical backgrounds. In the qualitative interpretation of texts written by fathers the most prominent was that they were convinced that their gender was a encumbrance in a custody dispute.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte. Emellertid har direkta referenser till begreppet barnets bästa ökat, främst i domarna från år 2012. Resultatet kan antas härröra ur de reformer som gjorts i föräldrabalken år 2006. En annan viktig slutsats vi kommit fram till rör hur barnets bästa alltid verkar vara situationsbundet. / The child's best interest is described by researchers as elusive. Despite this, the concept is statutory and should be essential to decisions regarding custody, residence and contact. The purpose of this study was to inquire Gävle district court's discussion of the child's best interest in custody, residence and contact judgments in 1992, 2002 and 2012, and to study whether the arguing changed over time. Text analysis was applied to analyze data which then was studied by perspectives of socialconstructionism and sociology of law. A prominent result was that the district court's discussion of the child’s best interest is usually made indirectly. However, direct references to the concept of the child’s best interest increased, mainly in the judgments from 2012. This result might derive from the reforms made in the Swedish Parental Code in 2006. Another important conclusion we have come to concern is that the child’s best interest seem to be inconstant.

The aim of this study was to understand which factors that lay the foundation for social workers’ custody investigations and the judges’ decisions in custody disputes. Additionally, it was to examine the social workers’ and the judges’ views on children’s’ rights in this process. The study was based on qualitative research where six semi-structured interviews were conducted. Four social workers and two judges working with custody- investigations, and disputes were interviewed. The analysis consists of two key concepts: the concept of discretion and child sociology. The result shows that judges and social workers experience difficulties with interpreting the best interest of the child, that there are different perceptions about when lone and joint custody should be considered and how to best design the rights of access. A common consensus among the interviewees with regards to the best interest of the child, is that each situation requires an individual interpretation while considering necessary safety aspects. Social workers’ statements tend to dominate how the best interests of a child is defined in a judge’s decision. Both professions find ways to accommodate the best interests of the child, even though it does not always turn out ideal. There is a strong believe that the child’s voice is governing the decision, even though our study shows that it is not always considered in the custody investigations nor in court.

Syftet med denna studie har varit att jämföra tingsrättens domar i vårdnadstvister där det uppges att våld mellan föräldrar förekommit med socialtjänstens riktlinjer för vårdnad- boende- och umgängesutredningar, för att analysera vilka förväntningar på föräldrarna som beskrivs. För att besvara syftet har en dokumentstudie gjorts, där tingsrättens domar och Socialstyrelsens handbok gällande vårdnad, boende och umgänge analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktionism, genusregimer och den modercentrerade familjemodellen har använts som teoretiska perspektiv och analysbegrepp. Studien har visat att tingsrättens och socialtjänstens förväntningar på föräldrar stämmer till stor del överens med varandra. I studien har det bland annat kunnat observeras i domarna att mammor får ett större ansvar för barnens och pappornas relation till varandra, att skydda barnen från våld, att hålla barnen utanför föräldrarnas konflikt och att få samarbetet mellan föräldrarna att fungera. Samarbete mellan föräldrarna och barnets kontakt med båda föräldrarna har lyfts fram både i domarna och handboken som en viktig grund i bedömningen. Dessa aspekter har i vissa domar resulterat i att våldet hamnat i skymundan i bedömningarna. Trots detta tas våldet i regel i beaktning, men i varierande grad och i de flesta fall bedöms föräldrars uppgifter om våld som trovärdiga av tingsrätten och socialtjänsten. Slutsatsen dras att tingsrätten i deras bedömningar har högre förväntningar på mammor och deras föräldraskap än på pappor och att våldets konsekvenser för varken barn eller föräldrar sällan tas i beaktning. I socialtjänstens handbok framgår liknande förväntningar på föräldrar som hos tingsrätten, dock är dessa förväntningar könsneutrala.

The purpose of this essay is to create an understanding of how social workers work to ensure that the best interest of the child is achieved in custody disputes. The essay is based on seven semi-structured interviews with practicing social workers working with family law. The gathered material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study show that working with the best interest of the child in mind, using a child´s perspective, is complex and difficult. One of the reasons why it is difficult is that there is no exact definition of what “the best interest of the child” is and how it should be realised by the social worker since the concept should be assessed and applied individually every single time. All of the respondents states that the investigation is imbued by the wellbeing of them say that ultimately the child´s best interest is not what is valued the most in the investigation. The material shows that all the respondents are aware that the children’s perspective should be prominent during the entirety of the investigation. It is a common goal amongst the respondents to always work with the children’s perspective in mind, to ensure the best interest of the child.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

A child's best interest is a subject that affects many people, not least in custody battles. The United Nations Convention on the Rights of the Child and national legislation in, for example, the Children and Parents Code aims to protect and strengthen children's legal status in society and in custody disputes. Despite this, the number of custody disputes increases and it is the children who are most affected by the parents' conflicts. It is not always easy for the court to determine what is a child's best interest in an objective manner. Often there is a certain degree of subjectivity in the assessment. Many times, different interests, which the court has to decide on, conflict with each other. Through the legal doctrinal method, we have described the source of law and reported the applicable law in relation to the legal provisions relevant to the thesis. We have chosen to start from a recently settled and reported court case to investigate the problem and the complexity of determining the child's best interests when several factors play a role. In the current court case, the joint custody was dissolved and the father was entrusted with sole custody custody even though he was previously convicted of assault by both children and did not meet it for five years, because the mother failed to ensure that the children had had contact with their father and thus committed so-called visitation interference. The Court considered that the risk of children growing up without the right of both their parents weighed heavier than the principle of continuity, which otherwise is strongly rooted in practice. Through this investigation, and particularly by having the opportunity to examine the large volume of documents received from the Court, we have gained a deeper understanding of the Court of Appeal's judgment even though we do not agree with its correctness in all parts. Review dispensation was denied by the Supreme Court, but our personal opinion is that more guidance is needed on the subject for the future. The legislator has proposed how the child's best interests through a legislative amendment should be further strengthened, this by the principle of not only expressing decisions concerning the child but also having an impact on all issues concerning the child in custody purposes.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor. En kvalitativ metodansats tillämpades för att inhämta det empiriska materialet och fem kvinnliga respondenter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsens slutsatser indikerar att principen om barnets bästa inte alltid beaktades för de unga vuxna under barndomen. Deras attityder gentemot relationer, separationer och giftermål präglas av en öppen inställning till olika familjekonstellationer med goda kvalitéer, positiva respektive negativa följder av föräldrarnas separation och uppfattningen om att vilja gifta sig i framtiden. Dagens relation till den ena föräldern har visat sig vara fortsatt god medan relationen till den andra föräldern varierar. / The purpose of the essay is to examine whether, and if so how, young adults' experiences of separation and contested custody between parents during childhood influenced their attitudes to coexistence issues. Further, the intention is to seek answers to questions regarding: the best interests of the child, attitudes towards relationships, separation and marriage, as well as the current relationship to the parents. The interpretative framework adopted to interpret and understand the empirical material is based on the initial provisions under chapter 6, some risks with the social workers' approach, the children's sense of responsibility, loyalty and concealment, the child’s survival strategies as well as cognitive dissonance theory.  These are considered effective to highlight young adults' experiences in childhood and their attitudes to coexistence issues. A qualitative method was applied to obtain the empirical material. Five female respondents were interviewed using a semi-structured interview guide. The essay’s findings indicate that the principle of the child’s best interests is not always applicable for the young adults during childhood. Their attitude towards relationships, separation and marriage is characterized by an open attitude to different family constellations with good qualities, positive and negative consequences of their parents' separation and a desire to get married in the future. The relationship today remains good with one parent, while the relationship with the other parent differs.