The purpose of this law-sociological study was to, on the basis of the District Court's decree to single custody, analyze the District Court’s comprehensive ideas and fall-oriented interpretations of the concept of the best interest of the child and the way they are constructed in connection with the District Court's application of the new law regulation of 6kap. 5§ FB regarding collaboration between parents. Our empirical data consisted of ten decrees to single custody. The decrees were examined and analyzed on the basis of social constructionism as a theory and the idea-analysis as the study's method. Legal sources such as law and its legislative history and the law inSwedenandScandinaviain general, with both domestic and international previous research, gave us initial knowledge in the area which gradually grew during the study. Results show that sweeping presumptions for single custody, with vague connections between single child's best interest and decisions about single custody based on the parents' lack of cooperation, can be glimpsed in several of the judges' texts. The District Court’s ideas/interpretations of the concept of the best interest of the child reach for the most part in the decrees where an individual assessment has been made.

ABSTRACTTitle: Children´s perspective at custody dispute? -A qualitative study of the experiences of Family Law Social workers of whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not.Authors: Malin El Fhaily and Marlene HaglundThe purpose of the study was to investigate the experiences of social workers at Family Law about whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not. The six respondents have been interviewed with semi-structured questions. They are employed as Family law social workers in one small community and one bigger community in the middle of Sweden. The interviews were conducted in April 2017. In the study, a qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. The result showed that the respondents experienced that a lot of the parents in custody dispute tries to have a children´s perspective, but the parents have different opinions of what the best of their child is, and this is the reason a dispute andunpleasantness arises. The result also showed that the respondents experienced that some of the parents in custody dispute have too much focus on their own conflict and not being able to see the best interest of their child. The task for respondents was in this case to get the parents to cooperate and solve their dispute so they could move focus from their conflict to the child, and to get the parents to agree in questions concerning the best of their child. The Family law social workers in the study experienced that their tasks in custody dispute was to visible every child´s best interest for both the parents and the court.Keywords: Children´s perspective, Child´s best, Custody dispute, Family law, Family law social worker. / SAMMANFATTNINGTitel: Barnperspektiv vid vårdnadstvist? -En kvalitativ studie om familjerättssocionomers upplevelser av huruvida föräldrar i vårdnadstvist har barnperspektiv eller inte.Författare: Malin El Fhaily och Marlene HaglundStudien syftade till att undersöka om familjerättssocionomer upplever att föräldrar som är i vårdnadstvist har ett barnperspektiv eller inte. De sex deltagande respondenterna har intervjuats med semistrukturerade frågor. De har anställning som familjerättssocionomer i en mindre kommun och en större kommun i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes i april 2017. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visade att respondenterna upplever att många föräldrar i vårdnadstvist försöker att ha ett barnperspektiv men att föräldrarna har olika uppfattning om vad som är det bästa för barnet. Detta leder till att tvist och samarbetssvårigheter uppstår. Resultatet visade också att respondenterna upplevde att en del föräldrar som är i vårdnadstvist är så uppe i sin egen konflikt att de inte har förmåga till barnperspektiv och att se barnets bästa. Respondenternas uppgift blev då att försöka få föräldrarna att samarbeta och lösa sin tvist så att de kan flytta fokus från sin konflikt till barnet samt att få föräldrarna att enas om vad som är deras gemensamma barns bästa. Familjerättssocionomerna i studien upplevde att deras uppgift i vårdnadstvister blir att synliggöra barnperspektivet och varje barns bästa både inför föräldrarna och tingsrätten.Nyckelord: Barnperspektiv, Barns bästa, Familjerätt, Familjerättssocionom, Vårdnadstvist

The purpose of this study was to gain an understanding of how district courts reason in cases where visitation is granted between children and a parent accused of violence either towards the child or the other parent. Our research question revolves around how the district court reasons regarding information about violence and to what extent the children’s opinions is taken into account in the decisions. We have examined 11 cases from 2022, collected from district courts in Skåne and Blekinge, Sweden. Discourse analysis has been employed as a suitable method to study the construction of meaning through language in the court decisions. The results show that the district court tends to focus on the parents’ difficulties in cooperation or conflicts rather than on the reports of violence within the family. In several of the judgments, violence has been reformulated through language use, where violence is described, for example, as a conflict. This results in the minimization or invisibility of the violence. The significance and severity of the violence are also diminished as the district court questions the credibility of the reports of violence. When granting visitation between a child and a potentially violent parent, the risk of violence has been minimized, and instead, the child’s need for close and good contact with both parents has been given significant weight in these decisions. The children’s opinions have been briefly described and weighed very little in the district court’s assessment in all of the judgments. When the child’s opinions have been taken into account, the district court has reasoned about how children are influenced by the parents. Often, the oldest child’s opinions have represented the views of the siblings as well.

Denna studies syfte var att undersöka hur barnrättsperspektivet diskuteras i domslut gällande vårdnadstvister samt hur stor vikt barnets bästa har i slutligt domslut. Även att undersöka om det finns några likheter och skillnader i motiveringen och domslutet sedan FN:s konvention om barns rättigheter blev en del i svensk lagstiftning. I studien har följande frågeställningar besvarats: Hur diskuteras barnrättsperspektivet i vårdnadstvister och hur stor vikt läggs vid barnets bästa i slutligt domslut? Hur har användandet av barnrättsperspektivet förändrats sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning samt vilka likheter och skillnader finns i motiveringar och domslut i vårdnadstvister? I studien har åtta domslut från tidsperioden 2016–2019 samt åtta domslut från 2020–2023 analyserats genom en jämförande kvalitativ innehållsanalys samt ur ett barndomssociologiskt perspektiv och ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat har visat på likheter i tidsperioderna gällande hur stor betydelse ska tillskrivas till faktorer som vårdnadshavarnas samarbete och föräldrarnas förmåga att skydda barnet från en hotfull och skadlig miljö. Likheter gällande saknade diskussioner kring barnets anknytning och barnets delaktighet förekommer även i båda tidsperioderna. Resultatet har visat på utmärkande skillnader i tidsperioderna då det skett en ökning av barnperspektiv i domslut, både genom barnets inkludering och hur barnets åsikter beaktas och tillmäts betydelse. Resultatet påvisar även en reducering gällande diskussionen om barnets anknytning till föräldrarna efter att barnkonventionen blev del av svensk lag. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på en smärre förändring gällande barnperspektivet i de domslut som studerats, sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning. / The purpose of this study was to examine how the best interests of the child are discussed in the judgment of the court regarding child custody cases and how much impact the child's best interest has in the final judgment. Also, to examine similarities and differences in the inquiry and final judgment since the United Nations Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish law. The following questions were answered in the study: How is the child rights perspective discussed in custody cases and how much importance is given to the best interests of the child in the final judgment? How has the use of the child rights perspective changed since the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law and what similarities and differences are there in justifications and judgments in custody cases? In the study, eight verdicts from 2016-2019 and eight verdicts from 2020-2023 have been analyzed through comparative qualitative content analysis and discussed within the theoretical framework of childhood sociology and sociology of law. The results of the study have shown similarities in the periods regarding how much importance should be attributed to factors such as the cooperation of the guardians and the parent's ability to protect the child from a threatening and harmful environment. Similarities regarding missing discussions about the child's attachment and the child's participation also occur in both periods. The results have shown significant differences in the time periods when there has been an increase in the child's perspective in judgments, both through the child's inclusion and how the child's opinions are considered and given importance. The results also show a reduction in the discussion of the child's attachment to the parents after the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law. In summary, the study's results point to a minor change regarding the child perspective in the verdicts studied, since the United Nations Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law.

<p>The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.</p>

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn. Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge. Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser. Studiens resultat visar att normföreställningar enligt informanterna kan påverka myndigheternas bemötande och bedömning. Studiens slutsats är att i det fall fädernas berättelser speglar verkligheten talar det för att det kan finnas brister i rättstillämpningen vid utredning och bedömning i fråga om vårdnad, boende och umgänge.

Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas. Språket har en avgörande betydelse för hur våldsproblematik hanteras, våldet tenderar att tonas ner eller ignoreras helt i bedömningen. Våld i nära relationer relateras inte till barnets mående, anknytning eller föräldraförmåga. Det är inte heller något som diskuteras eller tas hänsyn till i bedömningen. Den kritiskt-sakliga utredningsmetodiken har genom sina teoretiska begrepp varit ett grundläggande verktyg i studiens analys och diskussion. Detta har kombinerats med den lagstiftning som reglerar familjerättens uppdrag samt anknytningsteori och barnets bästa. Studien ämnar bidra till reflektion, inspiration och upplysning rörande barnets bästa och våld i nära relationer i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Förhoppningsvis kan studien även bidra till att öka barnens inflytande i vårdnadstvister, stärka deras ställning och göra deras röster hörda. / The aim of the thesis is to examine, based on critical-factual investigation methodology, how family law secretary’s presents and assess “child’s best” and domestic violence in 16 custody-residence- and contact investigations. The investigations are made by family law in Örebro. To reach the aim of the study and the research questions the qualitative method document review was used in combination with a semi-structured interview. The results of the study showed that children younger than nine years routinely were denied the right to have their voices heard and also that an adult child’s perspective permeates the investigations. The consequence is that the child's perspective became ​​invisible or omitted. Language has an important part in how violence is handled, it tends to be grayed or ignored in the assessment. Domestic violence is not either related to the child’s wellbeing, attachment theory or parenting skills. That is also something that is not discussed or taken into consideration in the assessment. The critical-factual investigation methodology through its theoretical concepts has been a fundamental tool in the analysis and discussion. This has been combined with the law that regulates the family law assignment, attachment and “child´s best”. The study intends to contribute to a reflection, inspiration and enlightenment concerning “child´s best” and domestic violence in custody-, residence- and contact investigations. Hopefully, the study also helps to increase the children's interests in custody disputes, strengthen their position and to make the children´s voices heard.

The purpose of this study was to explore if and how the Swedish Supreme Court are using the concept “the child’s best interest”. This concept is used a lot in Swedish legislation, but it needs interpretation every time it´s used and is often perceived as unclear. This makes it interesting to see how this affects the individual child´s legal rights. Furthermore I want to see if the Supreme Court listen to the child´s own opinion and if not, are there any justifications to why not. The study has a quantitative starting point, where I have gone through a number of judgments and then chosen seven out of a qualitative point where there has been a discussion from the Supreme Court around the individual and the best interest of the child for the individual child and the methods of analysis used in this study are social constructionism, legal sociology and analysis of the idea. The study shows a lack of consistency among the professionals of what the concept really stands for, which negatively affects the legal rights for the individual child. The solution is a closer collaboration between social workers, judges and lawyers to make the concept clearer and more applicable.

Studien handlar om ett av mig identifierat fenomen inom den sociala barnavården i Sverige som jag benämnt skyddsuppmaning. Studiens syfte har varit att ta del av socialsekreterares förståelse av skyddsansvaret när barnets vårdnadshavare är skilda och en av dem utgör en risk för barnet. Ytterligare ett syfte har varit att ta del av hur socialsekreterare problematiserar fenomenet skyddsuppmaning. Studien bygger på intervjuer med sex socialsekreterare vid olika socialförvaltningar i landet, som alla arbetar med utredningar enligt socialtjänstlagen gällande barn.  Resultatet visar att socialsekreterare uppfattar att det är vårdnadshavarens skyldighet att skydda barnet och att det är ett beslut som endast vårdnadshavare kan fatta. När socialsekreterare kommunicerar skyddsansvaret med vårdnadshavarna uttalar de sig med olika grader av styrka i sin uppmaning. Socialsekreterare anser att skyddsuppmaning främst vilar på det generella föräldraansvaret som finns angivet i föräldrabalken (1949:381). De problematiserar skyddsuppmaning genom att bland annat ange de känslomässiga påfrestningar som uppstår för vårdnadshavarna, samt att skyddsuppmaning späder på en redan konfliktfylld relation dem emellan.  När intervjumaterialet betraktas i ljuset av teorin kan det förstås som att skyddsuppmaningen blivit institutionaliserad och för givet tagen inom den sociala barnavården, vilket återfinns i Bordieus begrepp doxa. Den låga graden av laglig reglering av skyddsuppmaning gör att det finns få likheter med Webers byråkratiska, rättssäkra modell, men däremot utrymme för socialsekreterarnas överväganden. Det öppnar för normerande inslag som finns inom socialt arbete.  En analys av materialet visar dels att socialsekreterarna implicit beslutar om skyddet med förväntan att vårdnadshavaren verkställer det, dels att det finns en växelverkan mellan socialsekreterarnas styrka i skyddsuppmaningen och vårdnadshavarnas responser. Utifrån det kan skyddsuppmaningen leda till fyra olika typer av intagna positioner hos vårdnadshavarna. Dessa är ”De naturliga”, ”De övertalade”, ”De skrämda” och ”De övergivna”.