Bakgrund: Vårdmiljöns fysiska omgivningar med sin arkitektur, natur, ljud och belysning inverkar välbefinnandet subjektivt. Vårdmiljön har även betydelse i medvärlden, där relationer och mötet har sitt samspel mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. Problemformulering: Sjuksköterskor upplever att patienten behöver en adekvat miljö för att främja välbefinnandet. Kunskap om hur vårdmiljön inverkar patientens återhämtning är avgörande för att sträva framåt för en bättre vård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv valda artiklar där nio hade kvalitativ ansats, två med kvantitativansats och en med blandad ansats. Resultat: Samtliga studier beskrev patienternas återhämtningsprocess i relation till vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön bidrog till att patienterna kunde distansera sig från sin sjukdom, integritet som bevarades ansågs positiv till återhämtningen, likaså en närvaro till natur. Sömnens betydelse för återhämtningen ansågs viktig för patienterna i deras återhämtningsprocess, störningar under natten förlängde vårdtiden. Den sociala aspekten mellan patienter, sjuksköterskor och anhöriga ansågs betona ett tydligt samband till god återhämtning. Slutsats: Vårdmiljön bidrar till att kunna både stödja och hindra återhämtningsprocessen, som i sin tur har betydelse för patientens välbefinnande. / Background: The care environments physical surroundings, with its architecture, nature, sounds and lighting subjectively affects well-being. Care environment also takes place in the relational world, where relationships and meetings between nurses, patients and their next of kin takes shape. Problem: Nurses feel that the patient needs a suitable environment to promote well-being. Knowledge of how the care environment affects the patient's recovery is essential for striving towards better care. Aim: The aim of this essay was to describe the importance of the care environment for the patient’s recovery. Method: A general literature review with twelve selected articles where nine with a qualitative approach, two with a quantitative approach and one with a mixed approach. Results: All studies described the patients' recovery process in relation to care environment. The physical care environment could have helped distancing from illness, preserved integrity was considered positive for recovery. Patients sleep emphasized importance for recovery, disturbances extended the care duration. The social activities in the care environment considered a connection for recovery. Conclusion: The care environment contributes to being able to support or hinder the recovery process, which in turn is important for patient’s well-being.

Bakgrund: Vårdrelationen är ett fackbegrepp som används för att betona patientperspektivet i vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har en hjälpande roll och är delaktig i skapandet av vårdrelationen. Patienten bör uppfatta sjuksköterskan som genuint vårdande med relevanta färdigheter samt ha en professionell klokhet. Vårdrelationen förutsätter en respekt för patientens livsvärld och en öppenhet för patienten som levd och subjektiv varelse. Det är i mötet människor bidrar till varandras livshistoria och förståelsen av sig själva och världen de lever i. Vårdrelationen är till sin natur asymmetrisk och sjuksköterskan bör ha vårdandets etiska värdegrund samt idén om värnandet av patientens värdighet som utgångspunkt. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie valdes som metod och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur resultatet framkom två teman och fem subteman. Teman var Personliga förutsättningar samt I praktiken med tillhörande subteman tillit, tidsaspekter, allians samt i mötet och utförande. Diskussion: Diskussionen delas upp i metod samt resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med metoden. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Hildegaard Peplaus teori samt nya vetenskapliga artiklar. / Background: The nurse-patient relationship is a professional term used to emphasize the patient perspective in health care science. The nurse has a helping role and is involved in creating the relationship. The patient should perceive the nurse as genuinely caring with relevant skills as well as having a professional wisdom. The relationship requires a respect for the patient's lifeworld and openness for the patient as a lived and subjective being. It is in the meeting that people contribute to each other's life history and the understanding of themselves and the world in which they live. The relationship is by nature asymmetrical and the nurse should have the ethical value of care as well as the idea of safeguarding the patient's dignity as a starting point. Aim: The aim was to investigate the psychiatric nurse's experiences of the nurse-patient relationship. Method: A literature study with qualitative content analysis has been applied. The article search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. The result is based on eight articles with a qualitative approach. Results: The result shows two themes and five sub themes. Personal prerequisites and In practice with subthemes trust, time aspects, alliance as well as in the meeting and execution. Discussion: The discussion is divided into method and result discussion. In the method discussion, strengths and weaknesses are discussed with the method. In the results discussion, the results are discussed based on Hildegaard Peplau's theory and new scientific articles.

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid.

Bakgrund: Många patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning får en nedsatt verbal förmåga relaterat till mekanisk ventilation eller sederande läkemedel. Patienterna får på grund av detta svårt att kommunicera med intensivvårdssjuksköterskan vilket kan påverka deras vårdrelation. Syfte: Att undersöka det vetenskapliga underlaget för åtgärder som kan användas för att förbättra kommunikationen mellan intensivvårdssjuksköterskor och patienter med nedsatt verbal förmåga på intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som baserats på forskning med kvantitativ design. Sökning och urval av studier har gjorts med hjälp av PICO. De studier som svarade på litteraturstudiens syfte granskades sedan för risk för bias innan en narrativ analys användes för resultatet. Resultat: 17 artiklar inkluderades och efter analys framkom tre huvudteman: ‘utbildning inom kommunikationsåtgärder till intensivvårdspatienter med nedsatt verbal förmåga’, ‘elektroniska åtgärder och hjälpmedel för att förbättra kommunikationen’ och ‘icke-elektroniska åtgärder och hjälpmedel för att förbättra kommunikationen’. Till huvudteman om elektroniska åtgärder och icke-elektroniska åtgärder identifierades tre respektive två stycken subteman. Samtliga studier bedömdes ha måttlig eller hög risk för bias. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget för åtgärder som kan användas för att förbättra kommunikationen mellan intensivvårdssjuksköterskor och patienter med nedsatt verbal förmåga är bristfälligt. Att utbilda intensivvårdssjuksköterskor inom kommunikationstekniker och hjälpmedel till dessa patienter samt användning av en kommunikationsbräda för att underlätta kommunikationen har påvisat statistiskt signifikanta förbättringar för patienterna.  Bristfälligt vetenskapligt stöd även för dessa två åtgärder leder dock till att det inte är möjligt att dra en definitiv slutsats utifrån denna litteraturstudies resultat. / Background: Many patients who receive care in the ICU suffer from a reduced verbal ability due to mechanical ventilation or sedation. It can also make it difficult for the patients to communicate with the intensive care nurse, which might affect the nurse-patient relationship. Aim: To explore the scientific basis for measures that can be used to improve the communication between the intensive care nurse and patients with reduced verbal ability in the ICU. Method: A literature study with systematic approach based on research with quantitative design. PICO was used for the search and selection of studies. The studies that answered this study's aim were then reviewed for risk of bias before a narrative analysis was used for the result. Results: 17 articles were included. Three main themes emerged after analysis: ‘training in communication measures for intensive care patients with a reduced verbal ability’, ‘electronic measures and aids to improve communication’ and ‘non-electronic measures and aids to improve communication’. The two last themes had three respectively two sub themes. All studies were assessed to have a moderate or high risk of bias. Conclusion: Training intensive care nurses in communication techniques and aids as well as the use of a communication board to facilitate communication has shown statistically significant improvements for patients with reduced verbal abilities in the ICU. Because of the poor quality of the included studies and the insufficient scientific basis it is however not possible to draw a definitive conclusion based on the results of this literature study.

Bakgrund: Suicid är benämningen på handlingen när någon tar sitt liv och är idag ett utbrett folkhälsoproblem. Det finns flera faktorer som ökar risken för en person att begå suicid eller suicidförsök. Sjuksköterskor träffar dessa patienter med suicidala tendenser inom alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Kunskap, ett gott bemötande och förmåga att kunna bedöma är viktiga faktorer som sjuksköterskan behöver i mötet.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter som är suicidala.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design med en induktiv ansats har genomförts. Sökningar av artiklar genomfördes i Medline och Cinahl och även manuella sökningar utfördes. Resultatet bygger på tolv vetenskapliga studier.Resultat: Den kvalitativa analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell och resulterade i temat Vikten av kunskap och kompetens, innefattande tre subteman; Att kunskap spelar roll, Att vara en länk i kedjan och Att känna ansvar, samt temat Känslomässiga utmaningar, innefattande fyra subteman; Att uppleva utmaningar, Att skapa trygghet, Att sätta en etikett och Att arbetsförutsättningar spelar roll.Slutsatser: Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att främja patientens framtida hälsa. En bredare utbildning behövs för den grundutbildade sjuksköterskan för att erhålla kunskap och förmåga i relation till psykisk ohälsa samt skapa förutsättningar för suicidprevention. / Background: The term suicide describes the act of ending your own life and is today a widely spread health problem. Several factors increase the risk of a person committing or attempting to commit suicide. Nurses meet these patients in every different specialities in the health care system. Knowledge, how to meet and how to evaluate patients are important when meeting patients who are suicidal.Aim: To describe nurses’ experiences in encountering patients who are suicidal.Method: A literature review with a qualitative design with an inductive approach. Searches were conducted in Medline and Cinahl and manual searches were also performed the result is built from twelve studies published in scientific articles.Results: The qualitative analysis was performed trough Fribergs five-step model and resulted in the theme The importance of knowledge and competence, including three subthemes; Knowledge matters, To be a part of the chain and To feel responsibility, and the theme Emotional challenges, including four subthemes; To experience challenges, To create safety, To put a label on and Work conditions matters.Conclusions: The relationship between nurse and patient are of greatest importance to promote the patient future health. A broader education is required for the registered nurse in order to obtain knowledge and ability in mental health and create good conditions for suicide prevention.

Bakgrund: Migranter som söker vård uppger ibland en lägre självskattad hälsa än personer från Sverige. Forskning visar också att ökad migration leder till att fler som inte kan det lokala språket söker vård i värdlandet. Förmågan att lyssna är av mycket stor betydelse för alla som jobbar inom vården, sjuksköterskan behöver kunna lyssna och förstå patientens berättelse om hens unika situation, symtom och upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva migranters erfarenheter av språkbarriärer i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa studier, som valdes utefter syftet. Denna studie följer Polit och Becks modell för litteraturöversikter, som följer nio steg. Resultat: Studien resulterade i två kategorier, Utmaningar i vårdrelationen och Utmaningar i att få stöd till att uppnå optimal hälsa, samt fyra subkategorier: Kommunikation genom professionell tolk, Kommunikation genom informell tolk, Att möta organisatoriska hinder och Att inte kunna förmedla sina omvårdnads- och hälsobehov. Slutsats: Att vara migrant och uppleva språkbarriärer i mötet med vårdpersonal kommer med många utmaningar och besvärande situationer. Det har visat sig att migranter har svårt att tillgodose sig hälso- och sjukvårdens tjänster och användningen av tolk kan innebära problem, det kan anses jobbigt att behöva dela personlig information via en tredje part. / Background: Increasing migration leads to more people that don't speak the local language seeking health care in the host country. Migrants from Iraq, for example, have a lower self-estimated health than people from Sweden. The ability to listen is of great importance to everyone who works in health care, nurses need to listen to the patient's narrative about his/her unique situation, symptoms and experience. Adequate communication also has to do with the nurses tutoring and information about the patients’ health issues, medication, or treatment. Prerequisites for good nursing mean, among other things, that the nurse must establish a trusting relationship with the patient and his or her relatives and have the competence to perform nursing measures. Aim: The aim of the study is to describe migrants' experiences of language barriers in the meeting with health care professionals. Method: Literature review based on qualitative studies, which were chosen according to the aim. This study follows Polit and Beck's model for literature studies, which follows nine steps. Result: The study resulted in two categories, Challenges in the care relationship and Challenges in receiving support to achieve optimal health, as well as four subcategories: Communication through a professional interpreter, Communication through an informal interpreter, Meeting organizational barriers and Not being able to communicate their nursing and health needs. Conclusion: Being a migrant and experience language barriers when being in contact with health care professionals comes with many challenges and troublesome situations. It has been shown that migrants have difficulties using health care services and the use of translator can be problematic since many find it difficult to share private information through a third part.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Hiv är ett globalt problem som sedan tidigt 1980-tal spridit sig världen över. Infektionssjukdomen kan inte botas, men med en välinställd läkemedelsbehandling kan människor leva ett fullgott liv utan att smitta. Sjukdomen var tidigare oerhört dödlig och smittsam, vilket skapade ett stort stigma hos allmänheten. Personer med Hiv har blivit utsatta för diskriminering där sjuksköterskor och allmänheten inte velat ha någon fysisk kontakt med dem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda patienter med Hiv. Det är betydande att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt och bedriver en personcentrerad vård för ett gott omvårdnadsmöte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Hiv upplevde omvårdnadspersonalens bemötande inom hälso-och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet bestod av fem huvudkategorier; Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att inte vara prioriterad, Upplevelsen av att vara dömd, Upplevelsen av att bli exponerad och Upplevelsen av att inte bli bekräftad. Resultatet visade att stigmatisering var vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och att patienterna kunde känna sig exponerade vid sekretessbrott. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. Resultatdiskussionen bestod av tre centrala fynd från resultatet, vilka var Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att vara dömd och Upplevelsen av att bli exponerad. Upplevelsen av att vara dömd och upplevelsen av att vara exponerad diskuteras utifrån McCormack & McCance teori om personcentrerad vård och upplevelsen av acceptans och stöd diskuteras utifrån Halldórsdottirs teori Caring and Uncaring. Båda teorierna diskuteras utifrån hur de kan ligga till grund för ett gott bemötande. Etiska aspekter och samhällsperspektiv diskuteras också

Bakgrund   Sexuellt våld är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen. Det sexuella våldet kan komma att påverka kvinnors fysiska och psykiska hälsa livet ut. I vården sker möten ständigt och för hälso- och sjukvårdspersonal ingår det i den professionella hållningen att oavsett omständigheter främja ett gott bemötande gentemot patienten. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor, då mötet kan komma att påverka kvinnans möjligheter till stöd, återhämtning och tillit till vården. Syfte  Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet visade att positiva upplevelser och erfarenheter präglades av god kommunikation som genomsyrades av empati, respektfullhet och lyhördhet. I sin tur präglades negativa upplevelser och erfarenheter av okunskap hos personalen, dömande attityder och väntetid. Likaså lyftes lugn och avskild vårdmiljö, möjlighet att välja personal samt tillräcklig uppföljning och stöd som faktorer som saknades i mötet.  Slutsats Sexuellt våldsutsatta kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården och flera aspekter saknades i mötet. Med hjälp av ökad kunskap om kvinnors utsatthet och förbättrad förståelse för sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter kan nya riktlinjer kring omhändertagandet utformas och därmed förbättra vården och lindra lidande. / Background Sexual violence is a widespread public health problem affecting women around the world. Sexual violence may affect women's physical and mental health throughout life. In healthcare encounters occur regularly and for personnel within healthcare, it is part of the professional attitude to promote a rewarding treatment to the patient, regardless of the circumstances. Health services have a great responsibility in the encounter with sexually abused women, as the encounter may affect the woman's opportunities for support, recovery and trust for healthcare. Aim The purpose of this study was to describe sexually abused women’s experience of their encounter with healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted and resulted in 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed and through manual searches. The included articles were reviewed using Sophiahemmet University’s template for quality assessment and the results were analyzed with a thematic analysis approach. Results The results showed that positive experiences were characterized by good communication based on empathy, respect and sensitivity. In contrast, negative experiences were characterized by ignorance among the staff, judgmental attitudes and waiting time. Likewise, a calm and secluded care environment, the freedom to choose staff and sufficient support and follow-up were highlighted as factors that were lacking in the encounter. Conclusions Sexually abused women had both positive and negative experiences of health care, and several aspects were missing in the encounter. With the help of increased knowledge about women's vulnerability and an improved understanding of sexually abused women experiences, new guidelines regarding care can be developed, and thereby improve care and alleviate suffering.

Bakgrund: Personcentrerad vård definieras som ett partnerskap mellan sjuksköterskorna och patienterna där fokus i vården ligger på patienten som en unik person och inte på sjukdomen. Tidigare forskning visar att patienter och närstående upplever välbefinnande och tillfredsställelse då sjuksköterskorna ger vård baserad på medkänsla. Vid avsaknad av detta kan oro upplevas. Syfte: att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: För arbetet valdes metoden systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar inom valt område. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Helhetssyn på människan är första temat och det består av tre subteman: att utgå från patienternas berättelser, att göra patienterna delaktiga och att skapa relationer som är betydelsefulla för personcentrerad vård. Vårdmiljöns betydelse är det andra temat som innehåller två subteman: att inte ha förutsättningar och att uppleva teamsamverkan som beskriver medverkande eller hindrande omständigheter som påverkar den personcentrerade vården. Slutsats: Utövning av personcentrerad vård upplevdes både underlättande för patientmedverkan men var även påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, avsaknad av kunskap och den hierarkiska strukturen som hindrande faktorer med negativ inverkan på utövning av personcentrerad vård.