Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården. Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Åtta vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och fyra kvalitativa, har analyserats och ligger till grund för resultatet. För sökningen användes databasen PubMed. Resultat: Resultatet tyder på att de negativa inställningarna till psykisk sjukdom överväger över de positiva. De framträdande orsakerna är framförallt brist på kunskap och erfarenhet, arbetsmiljöns påverkan, föreställningar om patienters beteende, negativa känslor såsom rädsla, frustation och ilska samt uppfattningen att vården av patienter med psykisk sjukdom inte ingår i yrkesrollen hos somatiska sjuksköterskor. De få positiva inställningar som framkommit grundar sig på faktorer som tillräcklig kunskap, goda erfarenheter, en anpassad arbetsmiljö och en holistisk syn på omvårdnad där även vård av patienter med psykisk sjukdom ingår. Diskussion: I resultatdiskussionen resoneras det kring hur sjuksköterskans arbete försvåras av de faktorer som beskrivs ligga bakom de negativa inställningarna. Sjuksköterskor behöver mer stöd i form av arbetsmiljöfaktorer som tid, bemanning och anpassning av vårdutrymmen. Utifrån den teoretiska referensramen beskrivs hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors inställning och vad detta innebär för den vård patienter med psykisk sjukdom får inom somatiken. Förståelse för patienten är en viktig förutsättning för en bra vårdrelation. När vårdrelationen inte fungerar riskerar mötet mellan patienten och sjuksköterskan bli negativt och på så sätt skapas det negativa vårderfarenheter för både patienten och sjuksköterskan. / Background: Mental illness makes up a quarter of Sweden's disease burden but prejudice against people with mental illness is not an unusual phenomenon in today's society. Patients with mental illness have the same right to good health care as everyone else. General nurses with no specialist training should be able to care for these patients. It appears, however, that patients with mental illness do not receive health care under the same conditions and do not have the same health outcomes as patients without mental illness. These patients experience a need for security and trust in their caregivers but nurses show a tendency to act differently towards these patients. Aim: To describe nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic inpatient care settings. Method: A literature review has been made of scientific articles on general nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic care. Eight scientific articles, four quantitative and four qualitative, have been analysed and provide the base for the results. PubMed was used as database. Result: The results indicate that negative attitudes outweigh positive attitudes. The revealed causes of negative attitudes are mainly lack of knowledge and experience, work environment factors, preconceptions about patients' behaviour, negative emotions such as fear, frustration and anger, as well as the perception that caring for patients with mental illness is not part of the work of somatic care nurses. The few positive attitudes that have emerged are based on factors such as knowledge, good experience, an adjusted work environment and a holistic view of nursing care, which includes the care of patients with mental illness. Discussion: In the result discussion it is reasoned about how nurses’ work is being complicated by the factors described as causing negative attitudes. Nurses need more support in terms of work environment improvements such as more time, better staffing and adjusted care settings. The theoretical framework is used to clarify how the nurse-patient relationship is affected by nurses' attitudes and what implications this has on the care these patients received within somatic health care. Being understood is important for patients as a premise for a good nurse-patient relationship. With a dysfunctional nurse-patient relationship there is a risk for the nurse-patient encounter to be negative, which in its turn creates negative health care experiences for both patients and nurses.

Sammanfattning Bakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer. Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman. Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor. Skuld, skam och förnedring, beskriver relationen till vikt, kropp, kost och dessa konsekvenser. Stigmatisering och ambivalens i vårdrelationen illustrerar vårdrelation, kontraster mellan de positiva och negativa upplevelserna, samt vilka faktorer som bidrar till ambivalens både hos patienten och hos sjukvårdpersonalen. Diskussion: diskuterar resultat mot Katie Erikssons teori samt mot delar av bakgrunden med egna reflektioner. Slutsats: mera komplexa och meningsfulla behandlingar, kunskap och förståelse måste initieras för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande. Nyckelord: upplevelse, övervikt/fetma, komplexitet, känslor, behandling, lidande, vårdrelation. Keywords: experience, overweight/obesity, complexity, emotions, treatment, suffering, care relationship.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande. Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Travelbees omvårdnadsteori används som teoretisk referensram. Resultat: Ur ett patient-och sjuksköterskeperspektiv framkom två huvudteman och åtta subteman gällande upplevelser av omvårdnad i behandling och relationsfrämjande faktorer i omvårdnaden. Det första huvudtemat som framkom var fråntagande av kontroll och ansvar, med dess subteman; upplevelser av: behandling, vårdrelationen, kommunikationens betydelse, tillgänglighetens betydelse och  individualiserad vård. Det andra huvudtemat blev att återskapa kontroll och ansvar, där subteman kom att bli; upplevelser av: självbestämmandets betydelse, kunskapens betydelse och stödets betydelse. Diskussion: Sjuksköterskan bör ta hänsyn till individuella skillnader i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. De kontrollerande omvårdnadsåtgärderna, med fokus på fysiska symtom, bidrar till att individen glöms bort. Med hjälp av Travelbees omvårdnadsteori diskuterar författarna vikten av att skapa en vårdrelation för att främja patientens autonomi och integritet. / Background: Anorexia nervosa means severe weight loss, which is a consequence of fear of gaining weight. A large part of the nursing consists of controlled treatment of physically symptoms. That can lead to a struggle of power due to the fact that people with anorexia nervosa neither wants to be helped or get well. This challenges the creation of care relationship. A working health care relationship is crucial for the recovery. Objective: To describe patients and nurses experiences of the health care relationship in nursing of anorexia nervosa. Method: The study is based on a qualitative literature review. The information was retrieved from the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL, database. The material was analyzed using a content analysis. Results: From a patient and nurse perspective two main and eight sub themes emerged regarding experiences of nursing in treatment and relationship promotional factors in nursing. The first main theme that emerged was removal of control and responsibility, which has the following sub themes; experiences of:  treatment, the health care relationship, the significance of communication, the significance of availability and individualized care. The second main theme was to restore control and responsibility, with the following sub themes; experiences of: the significance of self-determination, the significance of knowledge and the significance of support. Discussion: The nurse should take in consideration individual differences in nursing patients with anorexia nervosa.The controlled nursing measures, with focus on the physically symptoms, contributes to that the individual becomes neglected. With the help of Travelbees nursing theory the authors discuss the importance of creating a health care relationship to promote the patients autonomy and integrity.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen. / The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution.  The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship.  This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. / Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.

Bakgrund: Kommunikation med vårdare ger förutsättning för patienter att vara delaktig i vården. Det är av stor vikt att relationen mellan patienter och vårdare byggs på tillit för att patienters behov och önskemål uppfylls. När patienter inte får möjlighet till delaktighet, kan det leda till ett onödigt lidande. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården.                                  Metod: Tolv artiklar har analyserats utifrån en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: När patienter var prioriterade av vårdare skapades en relation av förtroende. Lyhördhet är även en viktig egenskap, eftersom att patienter kan känna sig uppmärksammade i relationen med vårdarna. Med stöd av öppenhet och lyhördhet ökar förtroendet vilket medför till minskad oro för patienter. När vårdare skapar lämpliga miljöer för patienterna att vistas på medför det till att patienter känner motivation till delaktighet. Slutsats: Upplevelsen av delaktighet utgår utifrån patientperspektiv. Relationen till delaktighet byggs upp med stöd av förtroende och motivation från vårdare. Det är viktigt att vårdare är lyhörd vid varje vårdtillfälle för att patienters behov ska uppfyllas. Genom att vårdare uppmärksammar varje patients behov medför till ökad delaktighet. / Background: Having a communication with the caregiver gives the patient an option to participate. It is of importance that the relationship between the two is built on trust due to the needs and wishing of patients fulfils. Aim: The purpose of the thesis is to describe patient’s experiences of participation in care. Method: Twelve articles have been analysed in accordance with a systematic literature study by a descriptive synthesis. Result: A relationship built in confidence was created when the patients were prioritized by the caregivers. Another important attribute is being responsive, since the patients feels appreciated in relation with the caregivers. By being open and responsive the confidence increases which leads to a decrease in anxiety for the patients. When a suitable environment is created it entails that the patients feel the motivation for participation. Conclusion: The experience of participation is based on the patient's perspective. The relationship to participation is built on the basis of trust and motivation from the caregivers. It is important that the caregiver is responsive at every care opportunity to satisfy the needs.  The caregivers pay attention to each patient's needs leads to increased participation

Bakgrund: Att befinna sig i miljöer som kan uppfattas som hotfulla är ingen ovanlighet för ambulanssjuksköterskor. Att utsättas för hot i sitt arbete förekommer och uppfattas som ett problem av många inom ambulansverksamheten och är enligt såväl nationella som internationella studier ett växande problem. Att arbeta inom den prehospitala vården innebär att man ofta verkar inom en utsatt miljö. Då en hotfull situation påverkar vården är en viktig del av ambulanssjuksköterskans kompetensområde att skapa ett säkert vårdrum där patienten kan erhålla ett adekvat omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Ett strategiskt urval användes vilket resulterade i tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i en mellanstor stad. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades i efterhand. Resultat: De analyserade intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier om ambulanssjuksköterskors uppfattningar om hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. De fyra beskrivningskategorierna var: Att det är en del av jobbet, Personliga förutsättningar och yrkeserfarenhet, Att hantera en hotfull situation och Att endast utföra det nödvändiga. Slutsats: Uppfattningarna kring hot varierar mycket, ett antal uppfattningar var extra förekommande. Bland annat att en könsdifferentierad ambulansbesättning uppfattades som positivt, också att en vårdrelation blir lidande och att bara den nödvändigaste vården utförs om situationen uppfattas vara hotfull. / Background: Being in environments that can be perceived as threatening is not unusual for ambulance nurses. Being exposed to threats in their work occurs and is perceived as a problem by many in the ambulance business and according to national as well as international studies, is a growing problem. Working in prehospital care means that you often work within an exposed environment. As a threatening situation affects healthcare, an important part of the ambulance nurse´s field of expertise is to create a safe care space where the patient can receive adequate care. Aim: The aim of the study was to describe ambulance nurse's perceptions of threats associated with the treatment of sick or injured persons. Method: Qualitative interview study with phenomenographic approach. A strategic selection was used which resulted in ten interviews with ambulance nurses at an ambulance station in a medium-sized city. The interviews were sound recorded and transcribed post the interviews. Results: The analyzed interviews appeared in four descriptive categories on the perception of ambulance nurses on threats associated with the treatment of sick or injured persons. The four description categories were: That it is part of the job, Personal circumstances and professional experience, Managing a threatening situation and To only perform the necessary. Conclusion: The perceptions regarding threats varies a lot, a number of different were more extra common. As example that a gender differentiated ambulance crew were perceived as something positive, also that the caring relationship suffers and that the only necessary care is given if a situation is regarded as being threatening.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården. Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen. Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien. Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården. / Aim: To describe adult patients' experience of treatment from healthcare professionals in the psychiatric care industry. Method: The design is a general literature review. Data collection has taken place in the CINAHL database, which resulted in nine qualitative scientific articles. Result: The analysis showed three themes: Care relationship with respect for man, not being seen and communication. The results showed that the relationship between healthcare professionals and patients is of great importance. Through interaction with healthcare staff, a common trust is created. Confidence in the relationship gives the feeling of being understood and this resulted in a feeling of security. The studies describe that confirmation in a care relationship creates a good relationship. The result also showed that not being seen by the health care professionals was perceived by the patients as inconvenience and lack of commitment. Conclusion: The authors conclude that the care relationship between healthcare professionals and patients is important for maximum recovery, and that a negative experience of treatment may affect the outcome of continued care. The authors see a strong link, to the importance of a good care relationship with the patient, connected to the aim of the study.  Proposal for continued research: Research focusing on healthcare professionals' conditions, political reasons and economic reasons. Perhaps research on how the view of mental health is perceived from a general perspective. Further research from a patient perspective is considered to be the single most important area for further research, when the patient is always at the center of care.