Palliativ vård ges i livets slutskede och kan variera från några timmar till flera dagar. Drygt 80% av de 90 000 personer som avlider i Sverige årligen bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är under stor utveckling och dess syfte är att patienternas vårdbehov skall tillgodoses samt att de närstående som är i behov av stöd ska få det. Sjuksköterskan ska kunna identifiera den vilket skeende patienten är i, så att hen kan skapa möjligheter för både patient och anhöriga att planera den sista tiden som de har tillsammans. Allt detta kräver att sjuksköterskan har rätt kunskap och resurser.  Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter vid livets slutskede i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt som analyserats enligt Fribergs modell och består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre generella huvudteman och åtta underteman. Huvudteman som identifierades var; Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet, Behov av kompetens och Emotionell påverkan. Slutsats: För att sjuksköterskor ska klara av det komplexa arbetet behövs det ett nära samarbete och stöd från kollegor samt en ökad kunskap inom ämnet. Brister i samarbetet kan leda till att patienten blir lidande och inte får bästa möjliga vård.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom, som ofta startar med önskan att minska i vikt samtidigt som det finns en rädsla för att öka i vikt trots en markant undervikt. Sjukdomen är vanligt förekommande hos tonåringar och man kan se ett samband mellan en negativ livshändelse i tonåringens liv som sedan kan uttrycka sig i ett självskadebeteende via svält samtidigt som dödligheten i Anorexia Nervosa är hög. Det är därför angeläget att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda tonåringar med Anorexia Nervosa då det är en komplex situation som involverar tonåringen och dennes familj, och att samtidigt belysa vikten av en god vårdrelation med patientens livsvärld i fokus. För att kunna säkerställa god vård är det viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans erfarenheter, därför har syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta tonåringar med Anorexia Nervosa valts. Studien är en litteraturöversikt där befintlig forskning samlats in och analyserats enligt Friberg. Åtta artiklar har valts varav sex stycken är kvalitativa, en kvantitativ och en med mixade metoder. Utifrån de analyserade artiklarna framkom tre huvudkategorier: maktspel, vårdrelation och kunskap. Huvudkategorierna mynnar sedan ut i sex stycken subkategorier: kamp om kontroll, balans mellan auktoritet och empati, förtroende, sjuksköterskans synsätt och upplevelser, utbildning och sjuksköterskans värdegrund. De analyserade artiklarna i resultatet tar upp den komplexa aspekten i vården av tonåringar med Anorexia Nervosa. Diskussionen problematiserar och fördjupar sig i sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring vårdandet av tonåringar med Anorexia Nervosa. Slutligen sammanfattas arbetet och slutsatser skrivs.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund:Humor har positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. Humor är individuellt och är ett sätt för människor att kommunicera. Ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg i mötet med patienter är kommunikation. I vårdrelationen använder vårdpersonal erfarenhet och kunskap för att skapa en god grund för vårdandet. Syfte:Syftet var att belysa humorns betydelse för vårdrelationen mellan vuxna patienter och vårdpersonal. Metod:Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Artiklarna analyserades genom att författarna läste dem individuellt och gemensamt. Likheter och skillnader identifierades för att sedan sammanställas i olika teman. Resultat:Resultatet visade att humor används av både vårdpersonal och patienter. Humor kunde användas som ett sätt att stärka vårdrelationen både av patienter och vårdpersonal, men när humor användes på fel sätt kunde det leda till negativa konsekvenser för vårdrelationen. Då humor är individuellt och används för att påvisa identitet så skapades spänningar i vårdrelationen när patientinitierad humor inte blev uppmärksammad. I resultatet framkom även könsskillnader i användningen av humor. Diskussion:Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning samt Joyce Travelbees teori Interpersonal aspects of nursing. Resultatdiskussionen belyste konsekvenser av obesvarad patientinitierad humor, humor som maktfaktor samt professionellt förhållningsätt till humor. / Background:Humor have positive effects on humans physical and mental health. Humor is individual and is a way for humans to communicate. One of nurse´s most important tool in meetings with patients is communication. In the care relationship, care workers use experience and knowledge to create a good foundation for care. Aim:The aim was to illustrate the meaning of humor in the care relation between adult patients and care workers. Method:The method was a general literature review. The literature search was conducted in the databases MEDLINE and CINAHL. Ten scientific articles were reviewed and analyzed. The articles were analyzed by the authors by reading the articles individually and jointly. Similarities and differences were identified and then compiled into different themes. Results:The result showed that humor is used by both care workers and patients. Humor could be used as a way to strengthen the care relationship both by patients and care workers, but when humor is used incorrectly it could lead to negative consequences for the care relationship. Since humor is individual and used to demonstrate identity, tension was created in the care relationship when patient-initiated humor was not noticed. The result also revealed gender differences in the use of humor. Discussion:The result was discussed based on previous research, as well as Joyce Travelbee’s theory Interpersonal aspects of nursing. The result discussion highlighted the consequences of unanswered patient-initiated humor, humor as a power factor and professional approach to humor.

Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård.

Prehospital akutsjukvård är första länken i vårdkedjan och de unika interaktionerna mellan patient, eventuella närstående och ambulanssjuksköterska benämns vårdmöten. Det innebär att möta människor som är i behov av vård i den miljö de befinner sig. En djupare förståelse för hur vårdmötet erfars av ambulanssjuksköterskor under speciellt utmanande förutsättningar då skyddsåtgärder måste vidtas, är därför betydelsefullt. Syftet med denna studie är att beskriva prehospitala vårdmöten vid misstanke om Covid-19, såsom det erfars av ambulanssjuksköterskor. Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie omfattande nio intervjuer genomförda med en induktiv ansats. Det insamlade materialet analyserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras i huvudkategorin Professionell vanmakt i en avhumaniserande vård - utan att kunna se slutet på avståndstagandet till patienten. Prehospitala vårdmöten under Covid-19 pandemin kan förstås som att ha förlorat sin professionella autonomi och stolthet, där den individuella ambulanssjuksköterskan möter patienten i nära och personliga relationer. I stället har autonomin ersatts med en försvagad yrkesroll med föränderliga vårddirektiv, som förmedlas utan dialog med de professionella. I en situation med okunskap och frustration blir vården avhumaniserad med olika grader av avståndstagande till patienten i behov av vård, utan ett fastställt slutdatum. Detta tydliggörs ytterligare genom fem generiska kategorier: Avskärmande trygghetsmask; Fluktuerande policyrevideringar; Mållös frustration; Olustigt patientmöte och Medicinsk dominans och nedprioriterad omvårdnad. Slutsatsen är att en avhumaniserad vård av patienten som vårdats inom prehospital akutsjukvård för misstanke om Covid-19 kan ha lett till att patienterna blivit utsatta för vårdlidande exempelvis i form av bristande delaktighet i vårdmötet. Bristande autonomi och nya prioriteringar för vad som är viktigt i vården kan ha bidragit till etiska dilemman hos ansvariga ambulanssjuksköterskor.

Bakgrund Att bli mamma kan uppfattas som en omtumlande händelse i en kvinnas liv. Kvinnor som inte varit deprimerade under graviditeten kan utveckla en depression efter förlossning, en så kallad postpartumdepression. Det krävs mod hos sjuksköterskan för att kunna bedriva god omvårdnad där sjuksköterskan i mötet med patienten tar hänsyn till relationen och möjliggör partnerskap. I denna studie kommer därför faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression att belysas. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression. Metod Designen som valdes för studien var litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Resultatet utgjordes av tre kategorier. Kunskap och information, Vårdrelation samt Stöd och uppmuntran. Resultatet visade att sjuksköterskan ska ha kunskap kring ämnet postpartumdepression för att kunna identifiera sjukdomen och kunna informera patienten. Sjuksköterskans förmåga att skapa vårdrelationer är grundläggande för om kvinnan kommer att vilja ta emot vården eller inte och därmed avgörande för kvinnans tillfrisknande. Stöd och uppmuntran är betydande i omvårdnaden som bör ske på ett familjefokuserat sätt. Slutsats Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden av kvinnor som lider av postpartumdepression. Trots att studier visar att sjuksköterskor i de flesta fall är de första som tar emot kvinnorna som söker vård för depressiva symtom efter graviditet, så är kunskapen om denna sjukdom begränsad. Mer forskning krävs för att förbättra identifieringen och behandlingen av kvinnor med postpartumdepression inom sjukvårdsområdet. / Background Becoming a mother may be a tumultuous event in a woman’s life. It is common that women who have not been depressed during pregnancy may develop postnatal depression, also known as postpartum depression. In order to facilitate a good working relationship between the nurse and a new mother suffering from postpartum depression, courage and consideration of the circumstances on behalf of the nurse are necessary. This study aims to highlight the nurse’s significance in the care of women with postpartum depression. Aim The aim of this study was to describe factors that affect the alliance between the nurse and the woman suffering from postpartum depression. Method The design of the study is that of a literature review. A search of the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO resulted in 17 articles. These articles were reviewed and analysed. Results The review resulted in three major categories; Knowledge and information, The relationship between the nurse and the patient, and Support and encouragement. The results implicated that the nurse needs be knowledgeable about postpartum depression in order to identify the disorder and provide the patient with relevant information. The results showed that women with a good working alliance with the nurse were far more likely to accept care, and thus more likely to recover from postpartum depression. The role of the nurse is therefore crucial to the woman’s recovery. Support and encouragement was found important to be delivered to the entire family. Conclusions The role of the nurse when providing care for women suffering from postpartum depression was found to be of great significance. Even though nurses often are the first in contact with women seeking care for depressive symptoms after pregnancy, the knowledge about postpartum depression is limited. Further research is needed to improve the identification and treatment of women with postpartum depression in the nursing field.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem. Varje år begår över 700 000 personer världen över suicid och många fler gör suicidförsök. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att upptäcka, bemöta och vårda patienter med suicidalt beteende. Patienter som begår suicid har oftast haft kontakt med vården i närtid innan de begår suicid. Forskning visar att patienterna sällan får det bemötandet de skulle behöva. I sjuksköterskans profession ingår att ansvara för och leda omvårdnaden av patienter med suicidalt beteende.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ​​sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende.      Metod: Litteraturöversikt grundad på elva kvalitativa originalartiklar valda utifrån givna kriterier. Efter kvalitetsgranskning analyserades likheter och skillnader vilket resulterade i fyra teman.       Resultat: Sjuksköterskor erfor att en god vårdrelation är grunden för en bra vård av patienter med suicidalt beteende. De hade många tankar om hur en vårdande relation bör vara och hur de bör agera för att uppnå det. Att vårda dessa patienter väckte starka känslor och svåra etiska frågor. De teman som framkom i denna litteraturöversikt var: Skapa en vårdande relation, Väcka känslor och etiska frågor, Ställa höga krav och Sakna kunskap, träning och stöd.  Slutsats: Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor behöver tid till och förmåga att bygga en god vårdrelation och möjlighet att reflektera om känslor och etiska frågor tillsammans med kollegor. / Background: Suicide is a public health problem. Every year over 700 000 people worldwide commit suicide and many more make suicide attempts. Health care has an important role when it comes to detecting, responding to, and care for patients with suicidal behaviour. Patients who commit suicide have usually had contact with healthcare in the near future before they commit suicide. Research shows that patients rarely receive the treatment they would need. The nurse’s profession includes being responsible for and leading the care of patients with suicidal behaviour. ​      Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses‘ experiences of caring for patients with suicidal behaviour.     Method: Literature review based on eleven qualitative original articles selected based om given criteria. After quality review, similarities and differences were analysed, resulting in four themes.       Results: Nurses learned that a good nursing relationship is the basis for good care of patients with suicidal behaviour. They had many thoughts about what a nurturing relationship should be like and how they should act to achieve it. Caring for these patients raises strong emotions and difficult ethical questions. The themes that emerged in this literature review were: Create a nurturing relationship, Raise emotions and ethical questions, Set high demands and Lack knowledge, training and support.        Conclusion: High demands are placed on nurses who care for patients with suicidal behaviour. Nurses need time and ability to build a good care relation and the opportunity to reflect on feelings and ethical issues together with colleagues.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.