Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande samhällsproblem. Ibland brister sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Problem: Patienter med självskadebeteende som vårdas inom somatisk vård riskerar att inte få den vårdrelation med sjuksköterskan som det finns behov av. Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter gällande deras vårdrelation med patienter med självskadebeteende. Metod: Empirisk intervjustudie med fem sjuksköterskor inom en somatisk vårdavdelning på ett länssjukhus i Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier, betydelsen av sjuksköterskornas bemötande i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende samt brist på tillit i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende. Sex underkategorier identifierades utifrån dessa två kategorier. I sjuksköterskornas bemötande ansågs det avgörande för vårdrelationens utveckling att bekräfta patienten, visa intresse och skapa förtroende. Brist på tillit i vårdrelationen skapade känslor som misstro, osäkerhet och brist på motivation hos sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskornas bemötande i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende är av betydelse för hur vårdrelationen utvecklas. Tillit är en väsentlig del i vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med självskadebeteende och det är av betydelse för vårdrelationen att den är ömsesidig. / Background: Deliberate self-harm has become an increasing problem in society. Nurses sometimes express negative attitudes towards patients who self-harm in somatic care settings. Problem: While being treated in somatic care settings, a patient who self-harm may not get the caring relationship with the nurse that is needed. Aim: To explore nurses’ experiences regarding their caring relationship with patients who self-harm. Method: Interview with five nurses within a somatic nursing ward in Sweden. The material was analyzed with qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in two categories, the meaning of nurses’ attitude in the caring relationship with patients who self-harm and lack of trust in the caring relationship between nurses and patients who self-harm. Six subcategories were identified based on these two categories. Within the nurses’ attitude it was considered crucial for the development of the caring relationship to acknowledge the patient, show interest, and create reliance. Lack of trust in the caring relationship brought feelings of mistrust, insecurity and lack of motivation. Conclusions: Nurses’ attitude in the caring relationship with patients who self-harm has meaning in developing the caring relationship, trust is essential between nurses and patients who self-harm and it is important that the trust is mutual.

Bakgrund: Akutmottagningar har genom åren fått en större volym av patienter, men vårdutrymmen har inte varit i fas med antal besökare. Patienter upplever att trånga utrymmen och väntetiderna orsakas av underbemanning, tidsbrist eller bristande patientsäkerhet. Akuta händelser kan utlösa övergående stressreaktioner hos involverade och stressbelastningen kan vara så stor att den leder till en posttraumatisk stress reaktion. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av sekundär traumatisk stress vid akut omhändertagande av patienter på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt med sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar samt en artikel med mixed-method analyseras. En kvalitativ analysmetod användes för att hitta likheter och skillnader i artiklarnas resultat, metod och syfte. Resultat: Sjuksköterskor kunde utveckla sekundär traumatisk stress på grund av organisatoriska faktorer, vårdrelationens faktorer och vårdkulturella faktorer till sekundär traumatisk stress. Dessa kunde leda till utvecklandet av somatiska och psykosomatiska symtom vilket i sin tur påverkade omhändertagandet på akutmottagningen ogynnsamt. Detta kunde även bidra till osäker omvårdnad samt sämre teamsamverkan på grund av kommunikationsbrist. Slutsats: En överidentifiering med patienten eller hög arbetsbelastning ökade risken för utvecklingen på någon form av symtom eller traumatisering vilket kunde medföra att vårdrelationen försämrades eller begränsade patienten från att delta i sin egen omvårdnad. / Background: Emergency departments have received a larger volume of patients, but the care facilities have not been in phase with the increase in the number of visitors. Waiting times are caused by understaffing, lack of time with the patient or patient uncertainty. Acute events can trigger transient stress reactions in those involved and, in some patients, the stress load can be so immence that it leads to a post-traumatic stress reaction. Aim: To create an overview of nurses' experiences of secondary traumatic stress in acute care of patients. Method: A general literature review with six qualitative, five quantitative as well as an article with mixed method is analyzed. Results: development of secondary traumatic stress due to organizational factors, care relationship factors and care cultural factors to secondary traumatic stress was notable. These could lead to the somatic and psychosomatic symptoms, which had a negative impact on the care of patients at the emergency room. This could also contribute to insecure nursing as well as poor team collaboration due to lack of communication. Conclusion: A high workload increased the risk that nurses would develop symptoms or traumatization which could limit patients' participation and cause a care relationship to fail.

Problemformulering: Det biomedicinska perspektivet har varit dominerande inom psykiatrisk slutenvård, där ångesthantering främst varit fokuserat på farmakologisk behandling. För att utveckla psykiatrisk omvårdnad i riktning mot mellanmänskliga möten, reflektion och lärande, är det betydelsefullt att studera konkreta och personcentrerade metoder inom ångesthantering.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av användning av akutlappar vid omvårdnad av patienter med ångest inom psykiatrisk slutenvård.  Metod: I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv omvårdnadspersonal kring upplevelser av användning av akutlappar.  Resultat: I dataanalysen framkom fyra huvudkategorier: stödjer patienten till ökad delaktighet i omvårdnaden, underlättar reflektiv dialog i omvårdnadsrelationen, synliggör och utvecklar psykiatrisk omvårdnad och tidsbrist och osäkerhet hindrar användning. De bildade temat strukturerat kommunikationsstöd för omvårdnad vid ångest möjliggör en gemensam grund för lärande och utveckling. Slutsats: Användning av akutlapparna uppfattades kunna underlätta kommunikation och samarbete med patienten samtidigt som det synliggjorde psykiatrisk omvårdnad vid ångest. Omvårdnadspersonal kunde stödja patienten till ökad delaktighet och stärkt egenmakt men tidsbrist hindrade användningen i synnerhet för sjuksköterskor. Det nya arbetssättet kunde skapa osäkerhet hos omvårdnadspersonal och även utmana traditionell syn på patienten. Implikationer för klinisk verksamhet är att nya verktyg behöver tid och resurser och mer forskning behövs för att belysa patientupplevelser. / Problem: The psychiatric inpatient care is dominated by a biomedical perspective, with anxiety management mainly focusing on medication. To expand the potential of psychiatric nursing presented by interpersonal meetings, reflection and learning, it is important to study concrete and person-centered methods in anxiety management.  Purpose: The aim of the study was to illustrate nursing staff experience of using Emergency notes in the care of psychiatric inpatients with anxiety.   Method: Twelve nursing staff were interviewed about their experiences of using Emergency notes.  Findings: The data analysis resulted in four main categories: supports the patient to increased participation in nursing care, facilitates a reflective dialogue in the nurse-patient relationship, makes visible and develops psychiatric nursing and lack of time and uncertainty prevents using. The overall theme was: structured communication support for nursing in anxiety enables a common foundation for learning and development.    Conclusion: Use of the Emergency notes were perceived to facilitate communication and collaboration with the patient while making psychiatric nursing visible. Nursing staff could support the patient for increased participation and empowerment, but uncertainty and lack of time prevented use. Implications for clinical practice are that new tools need time and resources. More research is needed to elucidate patient experiences. / <p>Endast abstract får publiceras på Diva. Uppsatsen ska göras till en vetenskaplig artikel.</p>

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.

Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.

Sammanfattning Bakgrund: Personer som drabbats av diabetes har ökat under de senaste decennierna. Fler sjuksköterskor kommer behöva evidensbaserad kunskap om hur de vårdar dessa personer på bästa sätt. Tidigare forskning visade patienters- och anhörigas erfarenheter av diabetessjukdomen samt diabetesvården. Då återstod frågan vad sjuksköterskor hade för erfarenheter av att vårda personer med diabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som drabbats av diabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman med fyra tillhörande subteman. Första temat var att vårda utifrån den unika människan med subteman, att stötta patienten till egenvård samt att arbeta med en komplex vård kring patienten. Andra temat var att inte ha förutsättningar för att ge god vård med subteman, att inte ha tid och kompetens samt att generalisera och inneha en maktposition. Slutsats: För att vårda den växande populationen av personer med diabetes på bästa möjliga sätt, visade detta examensarbete bland annat att sjuksköterskor bör beakta patienters självbestämmanderätt, samt att sjuksköterskor bör vårda mer personcentrerat. / Abstract Background: Number of people affected by diabetes has increased during the past decades. Numerous nurses will be needing evidence-based knowledge of how to care for these people in the best way. Previous research has shown patients 'and relatives' experiences of diabetes and diabetes care. The question of what experiences nurses had of caring for diabetics remained. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people who suffer from diabetes. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002) with an inductive approach. Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first theme was to care for the unique human, with subthemes, to support the patient to self-care and to work with a complex care around the patient. The second theme was not to have the conditions to provide good care with subthemes, not to have time and competence a long with to generalize and hold a power position. Conclusion: To facilitate the best care for the growing population of diabetics, this degree project showed, for instance, that nurses should both consider patients' self-determination rights and apply more person-centred care. / <p>Sjuksköterskeprogrammet</p><p>Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.</p>

Bakgrund: Målet inom palliativ vård är att lindra lidande, främja livskvaliteten samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Allt fler patienter vill vårdas i hemmet, vilket möjliggör att patienten bibehåller känslan av trygghet. Att vårda patienter i livets slutskede är en svår men viktig uppgift för sjuksköterskan. Författarna vill därför skapa en djupare förståelse av faktorer som utgör en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete i palliativ vård i hemmet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i patientens hem. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och Pubmed. Analysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Ur analysen framträdde tre huvudteman och två underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: vårdrelationens betydelse, utmaningar i vårdandet och samarbetet mellan olika vårdprofessioner. Vidare presenteras två underteman: svårigheter att etablera en god vårdrelation och områden som påverkar samarbetet.  Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen presenteras tre teman: medveten närvaro, känslomässiga upplevelser och bristande samarbete och stöd. Författarna diskuterade dessa teman utifrån egna reflektioner, tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och Watsons omvårdnadsteori. / Background: The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote quality of life and to take into account the individual’s physical, mental, social and existential needs in event of incurable illness. An increasing number of patients want to be cared for in their home, which allows them to maintain the feeling of security. Caring for patients at the end of life is a difficult, but important task for a nurse. The authors therefore want to create a deeper understanding of the factors that play an important part in the nurse’s work in palliative care in the home.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in the patient’s home.  Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. Databases used were CINAHL Complete, Medline and Pubmed. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Three main themes and two sub-themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three main themes: the importance of the nursing relationship, challenges in nursing care and the collaboration between different healthcare professions. Furthermore, two sub-themes are presented: difficulties in establishing a good care relationship and areas that affect collaboration.  Discussion: In the method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the results discussion, three themes are presented: conscious presence, emotional experiences and lack of cooperation and support. The authors discuss these themes based on their own reflections, previous research, the background of the literature review and Watson’s nursing theory.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor anses vara ett stort folkhälsoproblem världen över. Våldets uttryck mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer innebär att kvinnor blir utsatta för våld av en närstående vilket orsakar smärta och lidande för de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna när de söker vård för våldet som har inträffat. Ett gott bemötande som grundar sig i respekt förebygger lidande hos våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet är att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fem teman identifierades i resultatet som besvarar examensarbetets syfte. Dessa var: Att känna sig misstrodd. Känsla av skuld, skam och oro i mötet. Att inte våga berätta. Uppleva bristande kunskaper hos vårdpersonal. Behov av god vårdrelation i mötet. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med vården var skuld, skam och oro. De upplevde även en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvården gällande ämnesområdet våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor uttryckte även en önskan om empati och lyhördhet från vårdpersonal. / Background: Men's violence against women is a major public health problem. The expression of violence against women includes physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence means that women are exposed to violence by a close relative, which causes pain and suffering for the abused women. Nurses have an important role in the meeting with women exposed to violence when they seek care for the violence that has occurred. Good treatment based on respect prevents suffering among abused women. Aim: The aim is to describe abused women's experiences of the meeting in healthcare. Method: The study is a qualitative literature review where the results are based on ten qualitative articles. Results: Five themes were identified in the results that answer the purpose of the study. These were: Feeling mistrusted. Feeling guilty, ashamed and anxious in the meeting. Not daring to tell. Experiencing lack of knowledge among healthcare professionals. Need for a good care relationship in the meeting. Conclusion: Abused women's experiences of the encounter with care were guilt, shame and anxiety. They also experienced a lack of knowledge in health care regarding the subject area violence against women. Women exposed to violence also expressed a desire for empathy from healthcare.

No description available.