Bakgrund: Crowding är ett fenomen som innebär en stor ansamling av personer på en och samma plats. På akutmottagningar blir crowding en utmaning då antalet patienter överskrider antalet sjuksköterskor. Under sitt arbetspass träffar sjuksköterskan många patienter men för patienterna är besöket på en akutmottagning något utöver det vardagliga. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter den enskilda patienten i centrum. Syfte: Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor och patienter har av crowding på akutmottagningar. Metod: Magisterarbetet är en integrativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts i studien. Totalt omfattar resultatet 16 artiklar och både patienter och sjuksköterskor har inkluderats i undersökningen. Resultat: Sex huvudkategorier framkom i resultatet. "Svårt att upprätta patientsäkerhet", "stressig arbetsmiljö påverkar arbetstillfredsställelsen", "att känna sig otillräcklig", "ökad teamkänsla vid samarbete", "påverkan på vårdrelationen" och "när omgivningen blir icke-vårdande". Slutsats: Crowding medför en påverkan på vårdrelationen, patientsäkerheten, sjuksköterskors arbetsmiljö och patienternas vårdmiljö. Vidare forskning av erfarenheter av crowding behövs för att belysa problemet och minska dess negativa konsekvenser för sjuksköterskor och patienter. / Background: Crowding is a phenomenon that involves a large gathering of people in one place. In emergency departments, crowding becomes a challenge as the number of patients exceeds the number of nurses. During the work shift, the nurse meets many patients. But for the patients the visit to an emergency department is something out of the ordinary. Therefore, it is important that the nurse puts the individual patient at the center.  Aim: To investigate what experiences nurses and patients have of crowding in emergency rooms.   Method: An integrative literature study. The Cinahl and Pubmed databases were used in this study. A total of 16 articles were included in the survey. Experiences of both patients and nurses have been included in the study.   Result: Six main categories were identified in the result. "Difficult to establish patient safety", "stressful work environment affects job satisfaction", "feeling inadequate", "increased team spirit in collaboration", "impact on the care relationship", and "when the environment becomes non-caring".  Conclusion: Crowding has an impact on the care relationship, patient safety, nurses´ work environment and patients´ care environment. Further research on crowding experiences is needed to shed light on the problem and reduce its negative consequences for nurses and patients.

Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk tvångsvård intervjuades. Analysen av insamlad data gjordes av det manifesta innehållet i intervjuerna. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; Den goda vårdrelationen, Hinder inom tvångsvården, Sjuksköterskans inställning, Sjuksköterskans ansvar och Individanpassad aktivitet Slutsats: Sjuksköterskor inom psykiatrisk tvångsvård hade en positiv inställning till fysisk aktivitet men hinder och svårigheter såväl inom organisationen som relaterat till patienternas sjukdomstillstånd försvårade arbetet med tillfredställandet av en god fysiskt hälsostatus. / Background: Good health requires a mental as well as physical well-being. The good physiological effects of physical activity have long been recognized and new research also points to several psychological gains. It is well known that a sedentary lifestyle can lead to a variety of diseases and conditions. Patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care have limited opportunities for activity and a decreased self-determination regarding the maintenance of a good physical health status. Aim: To investigate registered nurses' experiences of physical activity for patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care. Method: The design was an empirical interview study with a qualitative approach. Nurses working in psychiatric compulsory institutional care were interviewed. The analysis of the gathered information was made of the manifest content of the interviews. Results: The study resulted in six categories; The good nurse- patient relationship, obstacles in compulsory institutional care, nurses attitudes, nurses’ responsibility and individualized activity. Conclusion: Nurses in psychiatric compulsory institutional care had a positive attitude towards physical activity, but the obstacles and difficulties both within the organization as well as the patients' medical conditions, complicated the process of satisfying the patients physical health status.

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom. Sjukdomen leder till att kroppens vävnader utvecklat en insulinresistens vilket leder till hyperglykemi. Det finns en rad allvarliga komplikationer som kan uppstå till följd av sjukdomen. Syftet med behandlingen är att hålla blodglukosvärdet på en normal nivå. Sjuksköterskan har en betydande roll i vårdrelationen med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt där 10 kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Databaserna som tillämpades var CINAHL complete och PubMed. Resultat: Patienter med diabetes mellitus typ 2 upplevde olika känslor i samband med att de fick diagnosen. Vardagen förändrades vilket innebar anpassningar och utmaningar. De upplevde att stöd var viktigt för att kunna genomföra livsstilförändringar. Patienterna upplevde att det förekom informationsbrist från vården och att de saknade kunskap. Sammanfattning: Patienter med diabetes mellitus typ 2 behöver vara delaktig i sin egen vård för att kunna hantera den. Genom personcentrerad vård kan patientens egna förmågor identifieras och främjas. Kunskap, motivation och delaktighet upplevdes vara viktiga komponenter för att patienter ska kunna utföra egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease. The disease leads to that the body tissues develops insuline resistance and it's leading to hyperglycemia. The disease can result in many different dangerous complications. The purpose of the treatment is to keep the blood glucose  at normal level. The nurse has a significant and important role in the care relationship with the patient. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences of living with diabetes mellitus type 2. Method: The study was a literature review where 10 qualitative articles were included in the results. Articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis in five steps. CINAHL complete and PubMed were the two databases used. Results: Patients with type 2 diabetes mellitus experienced different emotions when they were diagnosed. The everyday life changed, which meant adjustments and challenges. They felt that support was important in order to be able to implement lifestyle changes. Patients experienced that there was a lack of information from the caregivers. Also they felt that they lacked knowledge. Conclusion: Patients with type 2 diabetes mellitus need to be involved in their own care to be able to manage it. Through person-centered care, the patient's own abilities can be identified and promoted. Knowledge, motivation and participation was experienced to be important components for patients to be able to perform self-care.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Utformningen av våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt. I en undersökning ifrån Brå (2021), rapporterades att i anmälda misshandelsbrott mot en kvinna år 2020 var, 23 200 stycken anmälningar och i 80 procent av fallen så var gärningsmannen känd för kvinnan (Brå, 2021). Den våldsutsatta kvinnan söker sig ofta till vården för att få hjälp med de skador som uppkommer, men upplever inte alltid att hon blir tagen på allvar utav vården och skickas oftast hem utan att ens har fått frågan om hon är utsatt för våld. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdens bemötande, samt identifiera faktorer som påverkar den våldsutsatta kvinnans upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en innehållsanalys som metod. Resultat: Två faktorer identifierades med flertalet subteman. Den våldsutsatta kvinnans upplevelser av vårdens bemötande samt vårdpersonalens brister av att bemöta en våldsutsatt kvinna med den tid och kunskapsbrist som finns. Slutsats: Våldsutsatta kvinnors upplevelser att vårdpersonalen inte hade tid eller engagerade sig att undersöka kvinnan mer än de fysiska skadorna hon kom med. Vårdpersonalen upplevde att de inte hade rätt kompetens och utbildningar, samt att det inte fanns tid att undersöka den våldsutsatta kvinnan och undersökte bara kvinnan utifrån det fysiska behovet. / Background: Men's violence against women is a major public health problem in Sweden. The form of violence can be, mental, physical or sexual. In a study conducted by Brå (2021), it was reported that among assault crimes against a woman in 2020, there were 23,200 reported cases and of 80 percent of the cases, the perpetrator was known to the woman (Brå, 2021). The abused woman often seeks care to get help with the injuries that occur but does not always experience that she is taken seriously by care providers and is usually sent home without even being asked if she is exposed to violence. Aim: The aim was to highlight women's experiences of treatment for healthcare, as well as to identify factors that affect the woman exposed to violence's experience of the healthcare professionals' treatment. Method: Qualitative literature study with an analysis as a method. Results: Two factors were identified with the majority of subthemes. The abused woman's experiences of the care treatment and the care staff's shortcomings of dealing with an abused woman with the time and lack of knowledge that exists. Conclusion: Experiences of abused women that the healthcare staff did not have time or were not engaged in examining the woman more than her physical injuries. The healthcare staff felt that they did not have the right skills or education, and that there was no time to examine the abused woman and because of that they only examined the woman based on the physical need.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan. Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld. / Background Violence against women in intimate relationships is a major global and national social problem, where women are more often exposed to more severe violence than men. Violence in close relationships can consist of pschological, sexual, physical, financial, digital and material violence. Women`s physical and psychosocial health is negatively affected. As a nurse, you need to be well prepared on how to deal with women affected by violence and support to promote health in the meeting with affected women. Aim The aim of the literature review was to describe how nurses' experiences of encounter women who have suffered violence in close relationships. Method The literature review is based on ten selected original scientific articles and the chosen articles are both qualitative and quantitative method. The data collection is carried out in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. The first theme was Deficiencies in organization and competence with associated sub-themes Lack of time, Lack of knowledge and Need for training regarding violence in close relationships. The results indicate that further education about violence is needed, as well as guidelines to deal with ignorance and unclear routines. Theme two reflects Dare to ask the question about violence with the sub-themes Relationship building, Asking about violence asa routine measure and Facilitating factors. Theme three concerns Emotional aspects of meeting women exposed to violence with the sub-themes The difficulty of maintaining the professional role and Asking the difficult question. Summary The result in the literature review shows that nurse's competence in meeting with women who have been subjected to violence in close relationships was deficient. There was a lack of knowledge in nursing and unclear routines at organizational level. In the care meeting, the relationship and the dialogue regarding the issue of violence were central, and thus the time and place of the conversation were important to take into account. In order for the nurse in her profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses are emotionally affected in the meeting with affected women and nursing has better conditions to improve if they have a broader competence regarding when/how/where to ask questions about violence.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innefattar allt från avsaknad av välbefinnande till påvisande av psykiatriska tillstånd och suicidalitet. Psykisk ohälsa kan drabba alla personer och alla patientgrupper. Vanligt förekommande för den allmänutbildade sjuksköterskan är därför att vårda patienter med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ökat i samhället och kan vara mycket kostsamt ekonomiskt och emotionellt för individen och samhället.​       Syfte: ​​Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas inom somatisk och psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa.  ​       Metod: ​​En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamling. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fyra analyssteg.​       Resultat: Utifrån dataanalysen framkom följande tre teman: Delaktighet eller inte delaktighet, Att känna sig stigmatiserad och Vikten av en terapeutisk relation. Resultatet pekade på att patienter värdesätter en vårdande relation vid vård i samband med sin psykiska ohälsa. Det framkom även att patienter stundtals kände sig förbisedda, inte delaktiga och negativa attityder från sjukvårdspersonal. Vidare framkom det att patienter kände sig delaktiga när de blev sedda som medmänniskor, blev korrekt informerade samt blev lyssnade till av vårdpersonal. ​       Slutsats: ​​Patienter värdesätter en fungerande vårdrelation.  När kommunikation, lyhördhet och förståelse är i fokus resulterar i en god erfarenhet av vården. Aspekter angivna som negativa för uppfattningen av vården var brist på tillit, kommunikation och avsaknad av en fungerande vårdrelation. Stundtals kände sig patienterna stigmatiserade, förbisedda och mötta av negativt laddade personliga åsikter från vårdpersonalen.  ​ / Background: ​​Mental illness includes everything from lack of well-being to prove of psychiatric conditions, and suicidality. Mental illness can affect all people and all patient groups. Therefor it is common for the general nurse to care for patients with mental illness. Mental illness has increased in society and can be financially and emotionally be very costly for the individual and for society.​       Aim: ​​The aim was to describe patients with mental illness experiences' of being cared for in somatic and psychiatric care. ​       Method: ​​A literature review of ten scientific articles was conducted, of which seven were qualitative, two quantitative, and one mixed method. The databases used for data collection were PubMed and PsycInfo. The results were analysed according to Friberg´s four step analysis method.​       Results: ​Based on the data analysis, the following three themes emerged: Participation or non-participation, Feeling stigmatized, and The importance of a therapeutic relationship. The results indicated that patients value a nurturing relationship when receiving care in connection with their mental illness. It also emerged that patients sometimes felt overlooked, not involved, and experienced negative attitudes from healthcare staff. Furthermore, it emerged that patients felt involved when they were seen as fellow human beings, were correctly informed, and were listened to by healthcare personel.​       Conclusions: ​​Patients value a functioning caring relations. The participants experienced good care when communication, responsiceness and understanding are in focus. Aspects indicating as negative for the perception of care were lack of trust, communication and lack of functioning caring relations. At times, the patients felt stigmatized, overlooked and faced with negatively charged personal opinions from the healthcare staff. ​​

Bakgrund: Telefonrådgivning inom eHälsa är ett växande fenomen i och med en allt mer åldrande befolkning och förändringar i demografin. Primärvårdens telefonrådgivning är den första kontakten med hälso- och sjukvården dit patienten ringer för att få hjälp och stöd. God kommunikation och bemötande är av vikt vid samtalet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande på grund av avsaknaden av det visuella. Vidare ska sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad omvårdnad som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur påverkas vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande då de fysiska mötena får allt mindre plats? Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdrelationen vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa studier, publicerade mellan år 2001–2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier av betydelse för vårdrelationen: samtalet, bedömnings- och beslutsprocessen samt organisationen. Fynden var överlappande i många avseenden. Ett utmärkande resultat var svårigheter kopplat till avsaknaden av det visuella, vilket genomsyrar alla tre huvudfynd. Vidare relaterades svårigheter avseende organisationen och bristande resurser såväl till samtalet som bedömnings- och beslutsprocessen. Slutsats: Avsaknad av det visuella är av betydelse för bedömningen och kan påverka bedömningen negativt. Organisatoriska brister som innebär att sjuksköterskan måste ta beslut skyndsamt kan innebära att den personcentrerade vården faller bort, vilket påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och den vårdsökande. Studiens resultat kan öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården. Trycket på primärvården beräknas öka i framtiden varför mer forskning inom området är av intresse för att säkerställa att en god vård tillhandahålls. / Background: Telenursing within eHealth is a growing phenomenon due to an increase in aging within the population and changes in demographics. Telenursing within primary health care is the first line for patients to get support and help. Good communication and how the patient is approached by the nurse is of importance in the call due to lack of visual cues. Furthermore, the nurse must assign to person-centred care, which is one of the nurses’ core competencies. How is the nurse-patient relation affected due to physical meetings being carried out to a lesser extent? Aim: The aim is to compile nurses' experiences of factors with an impact on nurse-patient relations in telenursing within primary health care. Method: Literature review with an inductive approach, based on ten qualitative studies, published between 2001–2020. To process the data content analysis was used. Results: Three categories of importance for nurse-patient relations were identified during the analysis: the conversation, the assessment and decisionmaking process and the organization. The findings were overlapping in many aspects. Difficulty linked to the lack of visual cues was a distinctive result, which pervades all three main findings. Furthermore, difficulties regarding the organization and the lack of resources, were related to both the conversation and the assessment and decision-making process. Conclusion: The absence of visual cues which emerged in the result is an important aspect of the assessment, which can affect the assessment negatively. Organizational shortcomings with the effect of the nurse having to make decisions quickly can result in the person-centred care being opted out, which affects the nurse-patient relations. The results of the literature review can increase the understanding of the nurse's experiences of nurse-patient relations in telenursing within primary health care. More research within the topic is of interest to ensure that good quality of care is provided, due to an estimated increase of demand on primary health care in the future.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidande och främja hälsa. I det dagliga omvårdnadsarbetet är kommunikation ett av många verktyg som används. Information till patienten ska vara anpassad efter individuella förutsättningar och det ska säkerställas att patienten förstått. En effektiv kommunikation där patientens berättelse står i fokus är avgörande för en säker och högkvalitativ vård. Syfte: Att beskriva kommunikationsbarriärer mellan sjuksköterska och patient ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning tillämpades där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades i analysen av resultatet. Databaserna CINAHL complete och PubMed tillämpades där de primära sökorden var kommunikationsbarriärer, sjuksköterska och patient. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter som hindrade en effektiv kommunikation med patienter och kände en oro för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. De tillämpade flera olika strategier för att överkomma kommunikationsbarriärer genom att använda kroppsspråk, ansiktsuttryck, stöd av tolk och tvåspråkiga kollegor. Sammanfattning: Flera faktorer kunde hindra en effektiv kommunikation med patienterna, sjuksköterskorna tillämpade olika strategier för att överkomma barriärerna. Författarna diskuterar resultatet utifrån följande tre kategorier: sjuksköterskan och kulturkompetent omvårdnad, sjuksköterskans attityder och emotionella aspekter, samt sjuksköterskans brist på kunskap och utbildning i kommunikation. / Background: The nurse has a responsibility to relieve patient’s suffering and to promote health. Communication is one of many tools that the nurse uses in her caring work. Information given to the patient must be adapted to individual conditions and it must be ensured that the patient has understood the context. Effective communication where the focus is on the patient's narrative, is crucial for providing a safe and high-quality care. Aim: To describe communication barriers between nurses and patients from a nurse perspective. Method: A literature review according to Friberg´s method description was adapted based on ten scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used were CINAHL Complete and Pubmed where the primary keywords were communication barriers, nurse and patient. Results: The results showed that nurses experienced difficulties that hindered effective communication with patients and they expressed a concern for patient safety and the quality of care. The nurses applied strategies such as body language, facial expressions, use of interpreters and bilingual colleagues to overcome the communication barriers. Summary: Different factors could hinder an effective communication with patients, the nurses applied different strategies to overcome the barriers. The authors discuss the results from the following three categories: Cultural competence in nursing, nurses' attitudes and emotional aspects and the nurses lack of knowledge and education in communication.