Bakgrund Endometrios är ett kroniskt sjukdomstillstånd som kan ge diffusa symtom som exempelvis svår menstruationssmärta, smärta vid samlag, fatigue och nedsatt fertilitet. Att leva med endometrios kan påverka individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande i olika grad. För att främja hälsan hos patienter med endometrios och lindra deras lidande har sjuksköterskan en central roll i att erbjuda en trygg och god omvårdnad. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan har insikt i patientens perspektiv. Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer vid endometrios. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Från databaserna PubMed och CINAHL inhämtades artiklar med hjälp av flera olika kombinationer av sökord. En kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar har genomförts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga artiklarna analyserades och sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier; betydelsen av att få känna sig delaktig i vårdrelationen samt att få sina behov tillgodosedda. Resultatet belyser att patienter med endometrios upplever brister i sina vårdrelationer och en avsaknad av ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla insikter i hur patienter med endometrios kan gynnas av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdrelationen. Sammanställningen identifierade att patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonal har bristande kunskap om endometrios, ger otillräcklig information och i många fall normaliserar deras symtom. Resultatet pekar på behovet av en förbättring inom endometriosvården. Ökad kunskap och förståelse för patientens upplevelse av vårdrelationen kan bidra till ökat välbefinnande. / Background Endometriosis is a chronic medical condition that can cause diffuse symptoms such as severe menstrual pain, pain during intercourse, fatigue and reduced fertility. Living with endometriosis can affect the individual’s physical, psychological, social, and existential wellbeing to varying degrees. To promote the health of patients with endometriosis and alleviate their suffering, the nurse has a central role by offering safe and good care. A prerequisite for this is that the nurse has insight into the patient’s perspective. Aim The aim of this study was to describe patients with endometriosis and their experience of patient-healthcare professional relationships. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles with qualitative,quantitative and mixed methods. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms. A quality review of included articles has been carried out based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the scientific articles were analyzed and compiled with an integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories; the importance of feeling involved in the patient-healthcare professional relationship and having one's needs met. The result highlight that patients with endometriosis experience shortcomings in their patient-healthcare professional relationships and a lack of a person-centered approach. Conclusions This literature review showed valuable insights into how patients with endometriosis can benefit from a person-centered approach in the patient-healthcare professional relationship.The compilation identified that patients feel that healthcare professionals have a lack of knowledge about endometriosis, provide insufficient information and, in many cases,normalize their symptoms. The result points to the need for an improvement in endometriosis care. Increased knowledge and understanding of the patient’s experience of the patient-healthcare professional relationship can contribute to increased well-being.

Bakgrund: Ett stort antal individer är i behov av palliativ vård globalt, ca 56, 8 miljoner men endast 14% erhåller palliativ vård. Sjuksköterskan har en viktig roll och ansvarar för att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Sjuksköterskor fokuserar på att lindra lidandet och etablera en god vårdrelation för att möta individens alla dimensioner. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats enligt Fribergs femstegs analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: I resultatet framkom känslor av att känna otillräcklighet, vikten av vårdrelation, existentiella utmaningar, avsaknad av stöd samt yttre resurser som påverkar. Två teman identifierades: Sjuksköterskan och patienten och Utmaningar inom det dagliga arbetet, med tre subteman för varje tema. Slutsats: Starka vårdrelationer mellan sjuksköterskan och patienter är av stor vikt, särskilt inom palliativ vård. Helhetsperspektivet och vårdrelationen understryks som fundamental och skapar förutsättningar för god omvårdnad. När patientens mående hastigt förändras och nya beslut behövs, uppstår en osäkerhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor ställs inför olika etiska utmaningar i det nära arbetet med patienter med palliativ vård. Att känna sig otillräcklig förekommer i det dagliga arbetet. Att bejaka patientens olika dimensioner är utmanande men en stark vårdrelationen underlättar för sjuksköterskan. / Background: A large number of individuals are in need of palliative care globally. 56.8 million people are in need, only 14% actually receive palliative care. Nurses has an important role, and they are responsible for providing good palliative care within the home. Nurses focus on alleviating suffering and establishing a caring relationship to meet all dimensions of the individual. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care in home care. Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative design has been analyzed according to Friberg's five-step analysis method. The articles are taken from the databases CINAHL and MEDLINE.Results: The results revealed feelings of inadequacy, the importance of a caring relationship, existential challenges, lack of support and difficulties in external resources. Two themes were identified: The nurse and the patient and Challenges in the daily work, with three subthemes for each theme. Conclusion: Strong relationships between the nurse and the patients are of great importance, especially in care at the end-of-life. The comprehensive perspective and the relationship are emphasized as fundamental and create favourable circumstances for good nursing. When the well-being of the patient rapidly changes, and new decisions are required uncertainty arises within the nurse. Nurses face different ethical challenges in the close work with patients within the palliative care. Feeling inadequate is a common occurrence on daily basis. Embracing the various dimensions of the patient is challenging but a strong relationship facilitates the nurse´s task.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner personer med demenssjukdom. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom sker i nästintill alla vårdsammanhang. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete stöta på etiska dilemman gällande vårdandet, samt ha en viktig roll i att vårda patienten enligt ett personcentretat förhållningssätt för att förebygga lidande.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid vårdandet av personer med demenssjukdom.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed som genererade i 13 vetenskapliga artiklar. Dataanalys av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell.Resultat: Resultatet nämner tre teman: vikten av livsberättelsen, kompetenser och erfarenheter och organisation och dess påverkan på omvårdnaden. Till detta tillhör två subteman till varje tema. Slutsats:  Examenarbetet visar att sjuksköterskor möter svårigheter i vårdandet av personer med demenssjukdom. Dessa personer finns i nästintill alla vårdmiljöer, därav bör vården vara anpassad utefter varje enskild persons behov. Det framkom att sjuksköterskan bör ta sig tiden att försöka förstå personens livsberättelse, vikten av utbildning samt organisationens påverkan och hur den kan gynna vårdandet. Sjuksköterskan har en viktig del i det personcentrerande vårdandet för att främja personer med demenssjukdoms hälsa. / Background: Globally 55 million people are living with dementia. The meeting between the nurse and a patient with dementia happens in almost all care environments. The nurse will encounter ethical dilemmas regarding the care of the patient with dementia. Nurses have an important role where they need to give person-centred care to prevent unnecessary suffering.  Aim: To describe the nurse's experiences of person-centred care when caring for people with dementia.Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. Data collection was done in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed which generated in 13 scientific articles. Data analysis of the articles was done according to Friberg's five-step model.Results: The results mention three themes: the importance of the life story, competences and experiences and the organization and its impact on nursing. To this belong two subthemes to each theme.Conclusion: The thesis shows that nurses face difficulties in caring for people with dementia. These people can be found in almost all care environments, hence the care should be adapted to the needs of each individual person. It emerged that the nurse should take the time to try to understand the person's life story, the importance of education and the influence the organization have and how it can benefit the care. The nurse has an important part in person-centered care which is to promote the health of people with dementia.

Bakgrund: När ett beslut om att patientens vård ska övergå från kurativ vård till palliativ vård är målet med vården att främja livskvalitet. Den palliativa vården bygger på fyra hörnstenar, symtomkontroll i vid bemärkelse, samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till närstående. För att möjliggöra en bra vård för patienter behöver sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården lyftas för att öka förståelsen för området.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Tolv kvalitativa artiklar användes för att sammanställa resultatet. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed, PsychINFO och ProQuest. Dataanalysen har gjorts i överenstämmelse med Fribergs fyrstegsmodell (2022).  Resultat: Två teman framkom: patientnära arbete och teamarbete. Sjuksköterskor lyfte vårdrelationer och närhet till patienter. De upplevde utmaningar i sitt arbete och hur de kunde bemöta dem. Samarbete beskrevs som en del av det dagliga arbetet.  Slutsats: Sjuksköterskor ansåg djupa vårdrelationer med patienter som viktiga. De mötte utmaningar som stress vilket påverkade det dagliga arbetet. Samarbete med patient, familj och andra professioner beskrevs som viktigt, samt att respektera och anpassa sig efter det privata hemmet. Mer djupgående forskning gällande stress och utmaningar inom palliativ hemsjukvård kan bidra till att sjuksköterskor arbetar mer personcentrerat. / Title: Nurses’ experiences of palliative care in home care  Background: When the patient's care crosses from curative care to palliative care, the goal is to encourage quality of life. Palliative care is constructed on four cornerstones, symptom control, teamwork, communication and relationship and support to relatives.  To enable good care for patients, nurses' experiences of palliative care in home health care need to be highlighted in order to increase understanding of the area. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care in home care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Twelve qualitative articles were used to compile the result. The databases used were Cinahl, PubMed, PsycINFO and ProQuest. The data were analyzed according to Friberg's four step analysis process. Results: Two themes emerged: close patient work and teamwork. Nurses highlighted care relationships and closeness to patients. They experienced challenges in their work and how they could manage them. Collaboration was described as part of the daily work.  Conclusion: Nurses believed that deep caring relationships with patients were important. They faced challenges such as stress which affected their daily work. Cooperation with the patient, family and other professions was described as important, as well as respecting and adapting to the private home. Further research regarding stress and challenges in palliative home care can contribute to nurses working towards more person-centered care.

Background Palliative care is a holistic form of care that prepares individuals for the end stages of life and focuses on promoting the patient's quality of life by alleviating pain and other symptoms. Nurses play a central role by providing care to patients in palliative care and supporting their families in various care settings, including hospitals, nursing homes, hospices, and in the private home. Their main task is to offer both the patient and their family emotional and psychological support, as well as managing and alleviating symptoms to help them live as comfortably and meaningfully as possible during the time they have left. Aim To examine nurses' experiences of palliative care. Method The literature review was compiled using nine qualitative and one quantitative scientific original article from the databases PubMed and CINAHL Complete. A data analysis was carried out according to Friberg's description. Results The data analysis was revealing four thematic areas and seven sub-themes. Nurses in palliative care were valuing effective communication with physicians for collaboration. They were facing challenges and emphasizing the importance of palliative knowledge as well as emotional presence. Creating meaningful relationships and allocating time for patients were crucial for providing adequate care and support. Conclusions The conclusion is that nurses in palliative care emphasize the importance of good communication and collaboration with physicians to enhance patient care. Despite the significance of this, nurses sometimes encounter insufficient collaboration with physicians, complicating their work. They also stress the importance of having adequate knowledge and building meaningful relationships with patients, as well as allocating sufficient time for each patient and relatives. Challenges arise when disagreements with relatives regarding patient care occur. / Bakgrund Palliativ vård är en holistisk vårdform som förbereder människor för livets slutskede och fokuserar på att främja patientens livskvalitet genom att lindra smärta och andra symtom. Sjuksköterskors spelar en central roll genom att vårda patienter inom palliativ vård och ge stöd till anhöriga i olika vårdmiljöer, inklusive sjukhus, äldreboenden, hospice och i hemmet. Deras främsta uppgift är att erbjuda både patienter och deras familjer emotionellt och psykologiskt stöd samt att hantera och lindra symtom för att leva ett så bekvämt och meningsfullt liv som möjligt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård Metod En litteraturöversikt sammanställdes med hjälp av nio kvalitativa och en kvantitativ vetenskaplig originalartikel från databaserna PubMed och Cinahl Complete. En dataanalys genomfördes enligt Fribergs beskrivning. Resultat I dataanalysen framkom fyra temaområden och sju underteman. Sjuksköterskorna värderade god kommunikation med läkare i samarbete inom palliativ vård. De beskrev olika utmaningar och betonade vikten av palliativ kunskap samt känslomässig närvaro. Att skapa meningsfulla vårdrelationer och avsätta tid för patienter var avgörande för att ge adekvat vård och stöd. Slutsats Sjuksköterskor inom palliativ vård framhöll vikten av god kommunikation och samarbete med läkare för att förbättra vården för patienter vid palliativ vård. Trots betydelsen av detta möter sjuksköterskor emellanåt bristande samarbete med läkare, vilket försvårade arbetet vid palliativ vård. De rapporterade betydelsen av att ha tillräcklig kunskap och att skapa meningsfulla vårdrelationer med patienter, samt att avsätta tillräckligt med tid för varje patient och anhöriga. Utmaningar i arbetet var när meningsskiljaktigheter med anhöriga angående patienters vård uppstod.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt Lagen om Rättspsykiatrisk vård är dömda till vård. Vårdformen och de eventuella tvångsåtgärderna kan medföra att patienterna har svårt att uppleva tillit ifrån vårdpersonalen. Det är av vikt i rättspsykiatrisk vård verka för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syfte: Studiens syfte är att belysa aspekter som kan påverka vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes. Artiklar som överensstämde med studiens syfte genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att nå ett resultat. Resultat: Vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård påverkas av flera aspekter som redovisas i följande kategorier; Mötets möjligheter och svårigheter definierar vårdrelationen, Att införliva en hoppfull framtid genom att ge och ta emot stöd, Att förhålla sig till gränser med måttfullhet, Den rättspsykiatriska vårdmiljön i förhållande till vårdrelationen samt Vårdrelationens betydelse för rädsla och aggression. Slutsats: Genom en god vårdrelation kan patient tillsammans med vårdpersonal finna möjliga vägar att på ett gott sätt hantera vardagssituationer och de utmaningar som kan uppkomma. Om patienten med hjälp av den goda vårdrelationen ges möjlighet att lära om sig själv och sin sjukdom kan även andra relationer gynnas. / Background: Patients who are being cared for under Forensic Psychiatric care is ruled to this. The form of care and the possible coercive measures may lead to the difficulty of experiencing trust from the healthcare staff. It is important in Forensic Psychiatric care create a safe and trustworthy care relationship. Aim: The aim of the study is to highlight aspects that can affect the care relationship between patients and health professionals within forensic psychiatric care. Method: The study is a systematic literature review of scientific articles where articles with qualitative approach was searched. Articles that were consistent with the aim of the study underwent a quality audit based on a review template. Then a qualitative content analysis was conducted to achieve a result. Result: The care relationship in the forensic psychiatric care is influenced by several aspects that are reported in following categories; The opportunities and difficulties of the meeting define the care relationship, To incorporate a hopeful future by giving and receiving support, Relating to limits with moderation, The forensic psychiatric care environment in relation to the care relationship and The importance of care relationship to fear and aggression. Conclusion: A good care relationship between the patient and health professionals may identify possible paths to handle everyday situations and the challenges that may arise. If the patient is given the opportunity to learn about himself and his illness by means of the good care relationship, other relationships can also be benefited.

Background: To care for someone with a mental illness can be strenuous both mentally, socially and economically. Those close to the patient are often there as support before mental health care can intervene, and they are often there when the patient is discharged from the hospital. A good relationship between mental health care personnel and those close to the patient is of most importance for creating a feeling of participation in the care of the patient. This requires that the mental health care personnel are aware of the needs of those close and have knowledge of how to meet these. Aim: To describe how those close to someone - usually a relative or loved one - with a mental illness experience the treatment from mental health personnel Method: Literature review based on 17 articles with a qualitative perspective. Analyzed using a descriptive data analysis technique. Results: Results show that those close to someone with a mental illness often feel excluded in the care of their loved ones, and mental health personnel fail to satisfy the relative or loved one’s basic needs - especially in the area of providing them with information and showing them respect. This exclusion can be felt when the care provider shows the loved one / family member an authoritarian attitude rather than appreciating or acknowledging the importance of the knowledge that these loved one possess regarding the patient’s mental illness. The results show that in cases when mental health personnel have been accommodating to the needs of the next of kin by making them feel respected, heard and taken seriously the loved one have feelings of inclusion and participation in the caring process. Discussions: The foundation of the relationship between mental health personnel and those close to the patient is often established within the first meeting. It is therefore of utterly importance that the mental health professionals are aware of how their demeanor and attitude are affecting the next of kins perception of participation. The needs of those close to the patient can, in most cases, be satisfied with relatively small means. Keywords: Relative, relatives of the mentally ill, treatment by mental health care professionals, participation, professional-family relations / Bakgrund: Att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa kan vara påfrestande såväl ekonomiskt som psykiskt och socialt. Anhöriga är oftast de som är där och stöttar och hjälper till både innan och efter sjukhusvistelsen. Ett gott bemötande från vårdpersonalen är ytterst viktigt för att känna delaktighet i vårdandet, detta förutsätter att personalen är väl medveten om anhörigas behov och kan tillgodose dessa. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av bemötandet från psykiatrisk vårdpersonal Metod: Kvalitativ litteraturstudie inkluderat 17 artiklar med kvalitativt perspektiv. Data har analyserats med tolkande dataanalys. Resultat: Resultatet visar på att anhöriga till stor del känner sig exkluderade i vårdandet av deras närstående, vårdpersonalen misslyckas ofta med att tillgodose anhörigas behov, genom att visa upp en auktoritär attityd, inte erbjuda adekvat information och uppmärksamma anhöriga som den tillgång de faktiskt är. Resultatet visar även på tillfällen då vårdpersonalens agerande får anhöriga att känna sig inkluderade och respekterade genom att skapa en känsla av delaktighet i vårdandet. Diskussion: Mötet mellan vårdpersonal och anhöriga tenderar att fallera redan på ett tidigt stadium, då innerbörden av ett gott bemötande samt vikten av att etablera en fungerade kontakt många gånger glöms bort eller inte uppmärksammas. Delaktighet i vårdandet förutsätter att vårdpersonalen är uppmärksam på anhörigas behov, genom relativt enkla medel kan dessa i de flesta fall tillgodoses.

No description available.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) genomför universella insatser till alla barn och deras föräldrar och riktade insatser till de familjer som har särskilda behov. Hembesök är en arbetsmetod som används av BHV-sjuksköterskan och kan göras av olika orsaker. Dels som en del av de universella insatserna, dels som en riktad insats till familjer i behov av extra stöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med universella och riktade hembesök inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie. Femton specialistsjuksköterskor inom BHV intervjuades. Innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod. Resultat: BHV-sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av hembesök som en användbar arbetsmetod både universellt och riktat, men att det är tidskrävande med hembesök. BHV-sjuksköterskornas erfarenheter visar att hembesök ger goda förutsättningar för att kunna etablera en god vårdrelation med familjen. BHV-sjuksköterskorna upplever att både barnen och föräldrarna är tryggare i hemmiljön.  Föräldrarna vågar öppna sig mer och det underlättar för BHV-sjuksköterskan att bedöma barnets hälsa när barnet är tryggare. Samarbete med andra professioner vid hembesök upplevs i vissa situationer som ett bra stöd. Slutsats: Barnet och föräldrarna upplevs tryggare i hemmet än på mottagningen och hembesök ger därför goda förutsättningar för att bygga upp en förtroendefull vårdrelation med familjen. Universella hembesök ger BHV-sjuksköterskorna möjlighet att identifiera familjer med behov av riktat stöd och riktade hembesök kan vidare bidra till att alla familjer får en ökad möjlighet till likvärdig hälsa. / Background: The Child Health Care (CHC) offer universal interventions to all children and their parents, as well as targeted intervention for families with specific needs. One method used by the CHC-nurse is home visits and they can be performed for different reasons. Partly as a component of the universal support, partly as a targeted intervention to families in need of extra support. Purpose: To describe nurses experiences working with universal as well as targeted home visits in Child Health Care. Method: A qualitative study. Fifteen specialist nurses were interviewed, and content analysis has been used to analyse the interviews. Results: The CHC-nurses find home visits as a positive and useful method, both for universal and targeted purpose. However, it is a time-consuming method. Their experiences show that the method facilitate caring relation with the family. The nurses experience that both children and their parents are much safer in their home environment. The parents dare to open up more and it makes it easier for the Child Health Care Nurses to assess the child’s health and development. Cooperation with other professions when making home visits can be supportive in certain situations. Conclusion: The child and the parents are seemingly more at ease at home than at the clinic. As a consequence, home visits lead to good opportunities to establish a caring and trustful relation with the family. Universal home visits offer the possibility to identify families in need of more targeted support. Targeted home visits can contribute to promote every families the opportunity to access equal health.