Bakgrund: Forskning visar att demenssjukdom påverkar personer med demenssjukdom på många sätt. Både den verbala och icke-verbala kommunikationsförmågan påverkas och uppfattningen av omvärlden blir annorlunda. Svårigheter att minnas händelser samt att förstå och tolka olika sammanhang uppstår. Att vårda personer med demenssjukdom ställer höga krav på goda kunskaper hos vårdpersonalen. Ett gott samarbete mellan anhöriga och vårdpersonalen är av stor betydelse för en god demensvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två teman med sex tillhörande subtema framkom i analysen. Det första temat är Utmaningar i vårdandet och det andra temat är Främjande förutsättningar i vårdandet. De två teman beskrivs genom sex subteman; Bristande resurser, Hinder i kommunikationen, Hinder för ett professionellt bemötande, Vårdrelationens betydelse, Yrkeserfarenhetens betydelse och Samarbetets betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid i vårdarbetet, fördjupning av kunskaper inom demensvården via utbildning och ha ett välfungerande samarbete med anhöriga, för att kunna ge en bra vård till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor behöver stöd av ledningen för att kunna hantera utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. / Background: Research shows that dementia affects people with dementia in many ways. Both verbal and non-verbal communication skills are affected and the perception of the outside world becomes different. Difficulties in remembering events and in understanding and interpreting different contexts arise. Caring for people with dementia places high demands on the good knowledge of care staff. Good cooperation between relatives and care staff is of great importance for good dementia care with person-centered care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for people with dementia. Method: A systematic literature study based on twelve qualitative scientific articles. Result: Two themes with six associated subthemes emerged in the analysis. The first theme is Challenges in care and the second theme is Promoting conditions in care. The two themes are described through six subthemes; Lack of resources, Barriers to communication, Barriers to professional treatment, The importance of the care relationship, The importance of professional experience and The importance of collaboration. Conclusion: Nurses need more time in care work, deepening knowledge in dementia care through education and have a well-functioning collaboration with relatives to be able to provide good care to people with dementia. Nurses need the support of management to deal with challenges in the care of people with dementia.

När barn i åldrarna 0-18 år råkar ut för en hastigt påkommen sjukdom eller skada tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvård på en akutmottagning. Akutsjukvård innebär inte sällan korta och snabba vårdmöten, där akutsjuksköterskan behöver ha goda kunskaper kring hur en god vård ska bedrivas. Vissa barn som inkommer till akutmottagningen upplever oro och rädsla införbesöket. De möts av en miljö som de inte är van vid och människor som barnen inte har någon relation med. Syftet med den här studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar förutsättningarna att skapa förtroendeingivande vårdrelationer med barn som är i behov av akutsjukvård. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar ingick. Fyra kategorier framträdde; Bekanta sig med det obekanta, Tid och information från akutsjuksköterskan, Barnens delaktighet i sin vård och Vikten av ett professionellt bemötande. Resultatet visade att akutsjuksköterskan borde inge trygghet och vara empatisk. Barnen önskade få känna sig delaktiga och få information och undervisning på ett sätt som var anpassat för deras ålder och förutsättningar. Barnen uttryckte även behov av en anpassad vårdmiljö med tillgång till leksaker, samt behov av att ha närståendehos sig. Det visade sig också att akutsjuksköterskan påverkas av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och tid i mötet med barn som söker vård på akutmottagning.

Bakgrund: Patienter och anhöriga upplever det viktigt att sjuksköterskor lyssnade på deras berättelse, önskemål samt att de fick vara delaktiga i beslut gällande vården. Att patienter fick både fysiskt och emotionellt stöd av sjuksköterskor upplevdes som viktigt. Vidare framkom att det från bland annat lagar och styrdokument att det var viktigt att patienter och anhöriga får aktuell information. Dock upplever patienter och anhöriga att kommunikationen och informationen från sjuksköterskor kunde vara bristande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Beskrivande litteraturstudie med beskrivande syntes av 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inom palliativ vård beskrivs utifrån två teman och fem subteman. Temat ”Betydelsen av att hantera utmaningar” presenteras genom subteman ”Att behöva ha kunskap”, ”Att samverka i vårdteamet” och ”Att vara känslomässigt engagerad”. Temat ”Betydelsen av att se patienters och anhörigas behov” presenteras genom subteman ”Vikten av att vårda enligt patienters önskemål” och ”Vikten av att stödja anhöriga”. Slutsats: Kunskapsbristen kring palliativ vård hos sjuksköterskor påverkar kvalitén på den palliativa vården. Sjuksköterskor behöver därför utveckla sin kompetens inom ämnet genom utbildning. Utöver detta är sjuksköterskor även i behov av stöd för att bättre kunna hantera de egna känslorna relaterade till att vårda inom palliativ vård. / Background: Patients and relatives feel that it is important that nurses listened to their story, wishes and that they were allowed to participate in decisions regarding the care. That patients received both physical and emotional support from nurses was perceived as important. Furthermore it emerged that, among other things, laws and governing documents indicated that it was important that patients and relatives receive current information. However, patients and relatives feel that the communication and information from nurses could be insufficient. Aim: To describe nurses' experiences of nursing in palliative care. Method: Descriptive literature study with descriptive synthesis of 11 qualitative articles. Results: Nurses' experience of nursing in palliative care is described based on two themes and five subthemes. The theme “The importance of handling challenges” is presented through the subthemes "To need knowledge", “To cooperate in the care team” and “Being emotionally involved”. The theme “The importance of seeing the needs of patients and relatives" is presented through the subthemes “The importance of caring according to patients' wishes” and “The importance of supporting relatives". Conclusion: The lack of knowledge about palliative care among nurses affects the quality of palliative care. Nurses therefore need to develop their competence in the topic through education. In addition to this, nurses are also in need of support to better manage their own feelings related to nursing in palliative care.

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården kan tvångsåtgärder behöva utföras på patienter som vårdas under tvångsvård. Detta kan innebära att patienternas delaktighet i vårdandet försvinner. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har svårt att vidta tvångsåtgärder då åtgärderna går emot flera av de principer som sjuksköterskor arbetar efter. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utförd med en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar och analyserad med hjälp av femstegs analys.  Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder är mycket negativ. De upplever det som den svåraste delen av arbetet. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten påverkas även negativt. Det upplevdes däremot som något nödvändigt för att skydda personal och patienter. Inget annat alternativ kunde inte heller identifieras och tvångsåtgärder sågs därför som nödvändigt för att situationen inte skulle bli ohållbar. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård har en svår arbetsuppgift att utföra tvångsåtgärder när tvångsvård behövs. Det skapar ett etiskt dilemma som medför att respektera patientens autonomi/integritet och behovet att utföra åtgärder som resulterar i en kränkning av patienten. När en patient blir för aggressiv är situationen ohållbar. Tvångsåtgärder ses som nödvändigt för att bedriva en trygg och säker psykiatrisk vård. / Background: Restrictive measures can sometimes be necessary in psychiatric care as patients are treated with compulsory care. This can result in the disappearance of patient´s participation in the care. Previous research shows that nurses have difficulty using these measures as it goes against several of the nursing principles. Aim: Examine nurses experience of restrictive measures in psychiatric care. Method: A qualitative literature review was made using a systematic search for scientific articles. The data was analyzed using a five-step analysis. Findings: Nurses' experience of restrictive measures was very negative. They perceived it as the most difficult part of the job. The relationships between nurses and patients were also affected negatively. However, they perceived restrictive measures as necessary to protect patients and staff. No other alternative could be identified and it was perceived necessary to have the alternative of using it, to not make the situation unsustainable. Conclusion: Nurses in psychiatric care have a difficult task to perform with restrictive measures when compulsory care is needed. It creates an ethical dilemma, the patient’sautonomy/integrity needs to be respected but restrictive measures that violate patients are also needed. When patients become too aggressive the situation is unsustainable. To perform safe psychiatric care, restrictive measures are necessary.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i slutet av år 2019 och har genom global smittspridning skapat en pandemi. Flera patienter har vårdats med covid-19 och sjukdomen skapade nya utmaningar för vårdandet av dessa patienter. Kunskap kring patienters erfarenheter av att vårdas under pandemin behövs för att kunna bättre tillgodose patientens behov samt öka vårdkvalitén.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 på en somatisk vårdavdelning. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 10 kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att vårdas med covid-19 samt kommunikationens betydelse. Patienter upplevde känslor som rädsla och oro samt känsla av övergivenhet och ensamhet. Det förekom brister och utmaningar i kommunikation med vårdpersonal samt anhöriga. Slutsats: Ett bra bemötande och kreativa sätt för kommunikation med sjuksköterskan ansågs kunna ge en bättre upplevelse för patienten. Anhöriga var ett viktigt stöd för patienten och digitala verktyg var ett betydande hjälpmedel. Vidare forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 behövs för att öka förståelsen samt hitta förbättringsområden för att vårdandet av patienter i likdanade situationer kan bli bättre i framtiden. / Background: Covid-19 was discovered at the end of year 2019 and has resulted in a pandemic because of global spreading of the disease. Several patients have been cared for with covid-19 and the disease has created new challenges for the care of these patients. Knowledge about patients’ experiences of being cared for during the pandemic is needed to better accommodate patients' needs and increase the quality of care. Aim: The aim was to describe patients' experiences of being cared for with covid-19 in a somatic care unit or department. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. Qualitative content analysis was used. Results: Two categories were identified: Being cared for with covid-19 and the importance of communication. Patients experienced feelings of anxiety, fear, abandonment and loneliness. Challenges and lack of communication occurred with health care workers and relatives. Conclusions: Good treatment and creativity in communication with nurses provided a better experience for patients. Relatives were an important support for patients and digital tools were a significant aid. Research into patients' experiences of being cared for with covid-19 is needed to increase understanding and improve patients care in similar situations in the future.

Bakgrund: Förekomsten av substansberoende i form av narkotika och alkohol har ökat i samhället och allt fler personer med substansberoende söker vård. Patienter med substansberoende upplever sig stigmatiserade i kontakten med vården och därför är det viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa patienter väl och ger dem en värdig, personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med substansberoende. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs fyra steg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Brist på kunskap, rädsla och osäkerhet, brist på resurser och tid och misstro och tillit. Resultatet visade att det fanns brist på kunskap hos sjuksköterskorna och att många upplevde rädsla och osäkerhet i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde även bristande resurser samt att de inte litade på patienterna på grund av att patienterna var hotfulla och oförutsägbara. Sammanfattning: Sjuksköterskor upplever det utmanande att arbeta med patienter som har ett substansberoende då de saknar rätt resurser, utbildning och kunskap. Dessa faktorer ledde till distansering mellan patienterna och sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ville däremot ge en värdig vård till patienterna och hade motivationen till att lära sig mer om patienter med substansberoende. / Background: The prevalence of substance abuse in the form of drugs and alcohol has increased in the society and more people with substance abuse are seeking healthcare.  Patients with substance abuse feel stigmatized in contact with the care and therefore it is important that the nurse treats these patients well and gives them dignified, person-centred healthcare. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting patients with substance addiction. Method: A literature review was used as method. The article search was implemented in the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles have been analyzed based on Friberg's four steps. Results: Four themes were identified in the results: Lack of knowledge, fear and uncertainty, lack of resources and time, trust and mistrust. The result showed that nurses had lack of knowledge and that many experienced fear and uncertainty in meeting the patients. The nurses also experienced a lack of resources and that they did not trust the patients because the patients were threatening and unpredictable. Summary: Nurses find it challenging to work with patients who have a substance addiction as they lack the right resources, training and knowledge. These factors led to distancing between the patients and the nurses. However, the nurses wanted to provide dignified care to the patients and had the motivation to learn more about patients with substance abuse.

Bakgrund: Att leva med trauma kan leda till stor psykisk påfrestning. Ångest, skam, skuld, sorg och ilska är vanliga känslor som kan uppkomma. Sjuksköterskan bör besitta självförtroende, kunskaper och skicklighet i att hantera frågor gällande trauma hos patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att hantera och leva med trauma. Metod: En litteraturbaserad studie, baserad på analys av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; Betydelsen av gemenskap vid bearbetning av trauma samt betydande faktorer för att hantera trauma. Med sju tillhörande underkategorier; samhörighet och tillhörighet, den främjande effekten av att hjälpa andra, återhämtningsstrategier, copingstrategier, relevansen av en god vårdrelation, andlig och spirituell vägledning samt stöttning vid återhämtning från trauma. Det mest framträdande i resultatet, var att patienternas återhämtning främjades av att vara i sammanhang med andra som hade liknande erfarenheter. Coping- och återhämtningsstrategier, var individuellt framgångsrika hos patienterna och det var därför angeläget att få prova på flera olika strategier under behandlingen. Konklusion: Patienter har olika uppfattning om fungerande strategier för att hantera trauma. En god vårdrelation är betydande för patienter som bearbetar trauma. Sjuksköterskan behöver besitta kompetens för att kunna bemöta dessa patienter. / Background: Living with trauma can lead to great mental stress. Anxiety, shame, guilt, sadness and anger are common emotions that can arise. The nurse needs to have self-confidence, knowledge and skills in dealing with questions regarding trauma in patients. Aim: To describe patients’ experiences of dealing with and living with trauma. Method: A literature-based study, based on the analysis of eleven qualitative scientific articles. Findings: The results were presented in two main categories; The importance of community in processing trauma and significant factors in dealing with trauma. With seven associated subcategories; togetherness and belonging, the fostering effect of helping others, recovery strategies, coping strategies, the relevance of a good caregiving relationship, spiritual and spiritual guidance and support in recovery from trauma. Most prominent in the results, was that the patients' recovery was promoted by being in context with others who had similar experiences. Coping and recovery strategies were individually successful with the patients and it was therefore important to try several different strategies during the treatment. Conclusion: Patients have different perceptions of effective strategies for dealing with trauma. A good caregiving relationship is significant for patients processing trauma. The nurse needs to have competence to be able to deal with these patients.

Background: Mental illness is a major social and public health problem around the world. As a result of mental illness, the person may suffer from other diseases. Mental illnesses often create prejudices, which can affect the relationship between patient and nurse. Every person is unique and can sometimes deviate from the pattern we expect, for that reason the nurse's nursing knowledge is important in order to apply and personalize care for the patient. Aim: The aim was to describe nurses attitudes when caring for patients with mental illness. Method: A literature review in accordance with Fribergs method was selected and the results were compiled from ten scientific articles. The data collection was done in the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles have been categorized and analyzed. Results: The results of the literature review describe both positive but mainly negative attitudes of caring patients with mental illness. The results are reported under five categories: Attitudes and stigmatization, feelings of fear and anxiety, lack of knowledge, lack of education and communication. Summary: The results of the literature review showed that negative attitudes and stigmatization occurred with several nurses. They experienced feelings such as fear and worry as well as lack of communication. The results also indicate that there is a great need for education and knowledge regarding the care of patients with mental illness.

Bakgrund: Under 2022 avled 1 254 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Bland patienter som vårdas inom rättspsykiatrisk vård finns hög risk för suicid då psykiatriska diagnoser samt tidigare försök är stora riskfaktorer. Att möta människor som har tankar på att ta sitt liv är en viktig och svår uppgift. Samtal om suicid med patienten ökar inte risken för suicid. Suicidförebyggande arbete handlar om att genom olika insatser minska risken för att människor gör suicidförsök eller fullbordade suicid. Syfte: Att undersöka personalens upplevelse av att arbeta med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt där 14 intervjuer genomfördes med personal på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och under dessa redovisas sedan kategorier. Det första temat Kunskap och kompetens är viktiga faktorer som beskriver att personalen upplever att utbildning gör skillnad, erfarenhet ger trygghet, bristande kompetens och att se tidiga tecken. Det andra temat Att arbeta preventivt ger bättre förutsättningar synliggör vikten av rutiner, våga fråga och prata om det och använda sig av tidiga tecken. Det tredje temat Tiden läker inte alla sår visar tiden efteråt, känslor som uppstår och stödets utformning.  Slutsats: För att kunna arbeta preventivt och förebygga att patienterna ska få ett försämrat mående och därmed öka risken för suicidförsök eller suicid är det viktigt att personalen har en god vårdrelation till patienten. Att ha rätt kompetens och utbildning visade sig vara av stor vikt för att kunna upptäcka tidiga tecken, men även erfarenheten man får allt eftersom är ovärderlig. Arbetet med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård är påfrestande. Både för risken för suicid men även rädslan för att göra fel i sitt arbete. Det finns ett behov av att utöka kunskapen och därmed kompetensen inom suicid för att personalgruppen ska kunna känna sig trygga i både det dagliga arbetet men även i suicidpreventionsarbetet. Stödet personalen får från kollegor är viktigt och är en stor del av det som gör att de kan fortsätta på arbetsplatsen. Personalen upplever att de inte fått något ordentligt stöd från chef och ledning när de varit med om ett fullbordat suicid.

Bakgrund Afasi är en störning där personen har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. Personer som drabbas av afasi har försämrad kommunikationsförmåga och därför är det väsentligt att sjuksköterskan skapar en relation till patienten för att underlätta kommunikationen. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter som drabbats av afasi. Metod En systematisk litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Av de tio artiklarna var 5 kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 av mixade metoder.  Resultat Ett huvudtema och ett tema framkom av resultaten: Olika strategier för kommunikation med patienter och Hinder för en god kommunikation. Huvudtemat Olika strategier för kommunikation med patienter byggs upp i sin tur av två underteman: Icke-verbal kommunikation och Vårdmiljöns betydelse. Utifrån sjuksköterskors erfarenheter framkom det att vissa kommunikationsstrategier, såsom korta meningar och bilder, påverkade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Icke-verbal kommunikation och vårdmiljö spelade också en väsentlig roll för att underlätta kommunikationen med patienter. Faktorer som enligt sjuksköterskor utgjorde hinder för en god kommunikation med patienter var tidsbrist och bristande kompetens. Sjuksköterskors höga arbetsbelastning och tidspress gjorde att kommunikationen upplevdes även som tidskrävande. Bristande kompetens upplevde sjuksköterskor försvårade kommunikationen med patienter som lider av afasi.  Slutsats Kommunikationsstrategier upplevdes av sjuksköterskor främja en god kommunikation med patienter som drabbas av afasi, men tidsbrist utgjorde ett hinder för implementering av sådana strategier i praktiken. Bristande kompetens hos sjuksköterskor skapade tvivel vilket resulterade i att patienter som drabbas av afasi exkluderades från vården. En utveckling av kunskap hos sjuksköterskor är därför viktig för att ge en god omvårdnad, där patienten känner sig delaktig i sitt vårdande. / Background Aphasia is a disorder in which the person experiences difficulties in understanding and expressing themselves verbally. Individuals affected by aphasia have impaired communication abilities, so it is essential for nurses to establish a relationship to facilitate communication with patients. Aim The purpose of the study was to describe nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia. Method A systematic literature review, based on ten scientific articles, was conducted through searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Out of these ten scientific articles, 5 were qualitative, 2 were quantitative, and 3 were mixed methods.  Results One main theme and one theme emerged from the results: Different strategies for communication with patients and Barriers to good communication. The main theme Different strategies for communication with patients is built upon two subthemes: Non-verbal communication and The importance of the care environment. Based on nurses' experiences, it emerged that certain communication strategies, such as short sentences and pictures, influenced communication with patients suffering from aphasia. Non-verbal communication and the care environment also played a significant role in facilitating communication with patients. Factors identified by nurses as obstacles to effective communication with patients were time constraints and inadequate competence. Nurses' high workload and time pressure made communication feel time-consuming. Nurses perceived insufficient competence as complicating communication with patients suffering from aphasia. Conclusions Nurses perceived communication strategies as facilitating good communication with patients affected by aphasia, but time constraints posed a barrier to implementing such strategies in practice. Inadequate competence among nurses created doubts, resulting in patients affected by aphasia being excluded from care. Therefore, the development of knowledge among nurses is important for providing quality care, where the patient feels involved in their own care.