Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två teman; lyhördhet och bristande lyhördhet. Lyhördhet framkom i kategorier av bekräftelse, trygghet och förståelse medan bristande lyhördhet framkom i kategorier av otrygghet, kränkning samt ovisshet. Situationer där lyhördhet återfanns skapade positiva upplevelser hos patienterna och när bristande lyhördhet återfanns skapades negativa upplevelser hos patienterna. Slutsats: Lyhördhet återspeglas i samtal, kroppsspråk och hur dialogen genomförs i vårdrelationen. Bristande lyhördhet uppstår då vårdpersonal inte är medvetna i sitt beteende, kroppsspråk eller i dialoger som genomförs i vårdrelationen. / Background &amp; Problem: Responsiveness is a relatively limited area of ​​nursing science and research has indicated a need to explore patients' experiences regarding responsivness in the caring relationship. Cancer patients rarely express their concerns and anxieties with words but uses instead insinuations, which is rarely noticed by the staff, which indicates a need for responsiveness in the caring relationship. Not knowing how patients experience responsiveness can create problems<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the caring relationship and hence is an important area to illuminate. Purpose: The purpose is to describe how cancer patients experience responsiveness in the caring relationship. Method: Five autobiographies were analysed using a qualitative content analysis. Results: The results distinguished two themes; Responsiveness and lack of responsiveness. Responsiveness emerged from the experiences of confirmation<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />, security and understanding, while lack of responsiveness emerged from the lack of security, violation and uncertainty. In situations where responsiveness occurred, patients experienced positive experiences. In situations where lack of responsiveness occurred, patients experienced negative experiences. Conclusion: Responsiveness occurs in conversations, through body language and how the dialogue proceeds in the caring relationship. Lack of responsiveness occurs when staff are not aware of their behaviour, body language or dialogues conducted in the caring relationship.

No description available.

Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet. Inom omvårdnad är beröring det viktigaste av alla icke-verbala beteenden. Beröring lugnar, tryggar, ger värme och stimulerar patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av expressiv beröring. Metod: Litteraturöversikt innehållande 10 vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE samt manuell sökning i Google scholar. Resultat: Beröring var ett centralt behov för patienter. Vid beröring kände de sig sedda som individer. Sjuksköterskorna hade ett behov av att beröra patienter och att bli berörda. Sjuksköterskor använde beröring för att anknyta emotionellt. Sjuksköterskor och patienter hade behov av att beröra och att bli berörda på ett sätt som passade dem och beröringen gjorde att patienterna och sjuksköterskorna fick en samhörighet på ett djupare existentiellt plan. Det fanns skillnader i hur kvinnor och män uppfattade beröring. En god relation var avgörande för hur beröringen uppfattades. Slutsats: Sjuksköterskorna ser expressiv beröring som något positivt medan patienternas uppfattningar varierar stort. Relationen med sjuksköterskan som utför beröringen är avgörande för hur beröringen uppfattas. Detta visar på nödvändigheten i att stämma av med patienten vid fysisk kontakt och att anpassa beröringen individuellt. Klinisk betydelse: Att vara medveten om hur beröring används gör att sjuksköterskor kan skapa goda vårdrelationer från första ögonblicket och snabbt undvika missförstånd. / Background: Touching provides emotional expression to both parties involved. Human touch is an expression of love or affection within families and other environments. Expressive touch in a clinical context is important due to its calming and emotional effect. Laying a hand on a suffering individual can provide comfort. Touch is the most important non-verbal behavior in caring. Touching calms comforts and stimulates the patient. Aim: The aim of the study was to describe patient´s and nurse´s experiences of expressive touch. Method: A literature review of 10 scientific articles consisting of nine was qualitative and one was quantitative. Articles were found using the databases CINAHL, MEDLINE and manually searched in Google scholar. Result: Touch was a central need for patients. When they were touched, they felt that they were seen as individuals. Nurses also had the need to touch and to be touched by the patients. Nurses used touch to connect emotionally with patients. The touch made nurse´s and patient´s feel solidarity on a deeper existential level. There was a difference in perceptions of touch between men and women. A good nurse patient relationship was crucial to how the touch was perceived. Conclusion: The nurses see expressive touch as something positive whilst the patient's perceptions vary. The nurse patient relationship is crucial to how the touch is perceived. This shows the necessity of checking with the patient while engaging in physical contact and to adapt the touch to the individual. Clinical significance: Being aware of how expressive touch should be used enables nurses to establish good nurse patient relationships and quickly avoid misinterpretations.

Bakgrund: Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa. Studierna valdes ut genom kritisk granskning och utifrån urvalskriterier. De översattes från engelska till svenska och analyserades utifrån attitydbegreppets tre komponter; tankar, känslor och handlingar. Resultat: Resultatet presenterar utifrån följande teman och rubriker: Tankar: sjuksköterskors tankar om självskadebeteende, uppfattningar om att vårda patienter med självskadebeteende, brist på kunskap och kompetens i omvårdnaden av patienter som skadar sig själva. Känslor: starka känslor framkallas i vårdandet av patienter som skadar sig själva, faktorer som påverkar känslorna gentemot patienter med självskadebeteende. Handlingar: patienter med självskadebeteende bortprioriteras på akutmottagningen, brister riktlinjer och bedömningar i vården av patienter med självskadebeteende. Diskussion: Hur tankar, känslor och handlingar hör samman diskuteras utifrån Orlandos interaktionsteori. Att utbildning påverkar attityderna positivt diskuteras, samt en problematisering kring det medicinska fokus som finns på akutmottagningen. Vidare diskuteras praktiska implikationer och vidare forskning. / Background: The numbers of patients that are treated for self-harm in inpatient care have increased since 1990's. The first meeting these patients have with healthcare often take place in the emergency department, which is primarily designed to efficiently care for patients who are physically ill. Patients who engage in self-harm have often difficulties communicating their feelings to others. These patients experience that they are negatively treated by nurses in health care. The attitude of nurses is affecting care by the way they think, feel and act towards the patient Aim: The aim of this literature review is to describe emergency nurses' attitude towards patients with self-injurious behavior. Methods: A general literature review based on 9 scientific studies, of which 6 were quantitative and 3 qualitative studies. The studies were selected through critical review and selection criteria. They were translated from English to Swedish and analyzed by the three components of the attitude concept; thoughts, feelings and actions. Results: The results is presented on the following themes and headlines: Thoughts: nurses thoughts about self-injurious behavior, views of caring for patients with self-injurious behavior, lack of knowledge and skills in the care of patients who harm themselves. Emotions: strong feelings are evoked in the care of patients who harm themselves, factors that affect the feelings towards patients with self-injurious behavior. Actions: Patients who engage in self-harm are deprioritized in the emergency department, deficits in assessment and guidelines regarding the care of patients with self-injurious behavior. Discussion: How thoughts, feelings and actions are associated is discussed based on Orlando's interaction theory. That education affects attitudes positively is discussed as well the problematisation of the medical focus that exists in the emergency department. Furthermore, we discuss practical implications and further research.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke. I Sverige är ca 90 % av sjuksköterskorna kvinnor. Att utföra intima omvårdnadsåtgärder är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Intima omvårdnadshandlingar är situationer då patienten blir exponerad på ett, för denna, intimt sätt. Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor framhåller att det är en stor utmaning för dem att utföra dessa omvårdnadshandlingar på ett, för patienten, korrekt sätt.   Syfte: Att beskriva patienters inställning till intima omvårdnadshandlingar utfört av sjuksköterskor av motsatt kön. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Litteraturöversikten är baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav 6 är har kvantitativ design, 4 kvalitativ och 1 mixad metod. Artiklarna är framtagna genom sökning i databaserna CINAHL Complete och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman. I Patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor vid intima omvårdnadshandlingar framgår att patienter av båda könen helst ser att en kvinnlig sjuksköterska utför de intima omvårdnadshandlingarna. I Patienters inställning till sjuksköterskor som förkläden visar resultatet att det råder delade meningar hur patienten vill använda sig av ett förkläde eller ej. I det sista temat, Patientens inställning till sjuksköterskan och vårdrelationen vid intima omvårdnadshandlingar framkommer patienternas åsikter kring vad som är en professionell sjuksköterska och hur denna kan agera för att stärka vårdrelationen. Diskussion: Diskussionen delas upp i två teman, varför föredrar patienter kvinnliga sjuksköterskor samt Hur kan sjuksköterskan använda vårdrelation för att underlätta mötet vid intima omvårdnadshandlingar.  Resultatet diskuteras utefter konsensusbegreppet vårdande samt begreppet vårdrelation. / Background: The nursing profession is a female dominated profession. About 90 % of the nurses, in Sweden, are female. To perform intimate care is a vital part of  nurses’ work. Intimate care situations where the patient gets exposed in an intimate way e.g through undressing. Both male and female nurses emphasize intimate care activities to be challenging to perform, in a correct way. Aim: To describe patient attitudes towards intimate care performed by female or male nurses. Method: Literature review according to Friberg (2012). This literature review is based on 11 scientific articles of which 6 were of a quantitative design, 4 are of qualitative design and 1 of a mixed method. The articles were found through a search in CINAHL Complete and Academic Search Complete databases. Results: The results are presented in three themes. In patients prefer female nurses to perform intimate care it becomes evident that patients of both sex prefer a female nurse to perform the intimate care. In patients attitudes towards nurses as chaperones the results show differences in attitudes amongst patients about the usage of chaperones or not. In the final theme, patients attitudes towards nurse and the care relationship in intimate care, shows patients attitudes about what constitute a professional nurse and how they can facilitate a strengthened care relationship. Discussion: The discussion is divided in two themes, why do patients prefer female nurses and how can nurses use the care relationship to ease the encounter with intimate care. The results are discussed in relation to the concepts caring and care relationship.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det blivit vanligare att patienter som söker vård varken talar eller förstår det svenska språket. Det kan uppstå en språkbarriär mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskor utmanas med att kunna erbjuda en jämlik vård och etablera en vårdrelation med patienterna. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori ses sambandet mellan kommunikation som viktigt hjälpmedel inom omvårdnad och personcentrerad vård, där vikten att förstå patienters lidande lyfts upp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där en språkbarriär förekommer.    Metod: Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO.   Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier och fem subkategorier. Sjuksköterskorna erfor mestadels språkbarriärer som ett hinder, då det försvårade informationsöverföring och förståelse för patienters situation. Sjuksköterskorna upplevde många faktorer som påverkade tillgången och användandet av tolktjänster. Sjuksköterskorna behövde istället använda sig av familjemedlemmar eller anhöriga som tolk, trots att de var medvetna om att det inte var en optimal lösning.   Slutsats: Det upptäcktes ett behov av mer kunskap om språkbarriärer, samt riktlinjer och hjälpmedel som kan underlätta vårdandet av patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Sjuksköterskor har begränsade förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god vårdrelation med patienter när det förekommer en språkbarriär.

Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp. Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling.

Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal. Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

Bakgrund: Humor har funnits i alla tider. Det finns olika teorier som förklarar humorns funktioner. Gemensamt är att det sker positiva funktioner i kroppen. Skatt är muskelavslappnande, ökar immunförsvaret, minskar stress och lindrar smärta. Kommunikation i vårdrelationen är det som bygger vårdrelationen och innefattar det verbala och kroppsliga språket, men även humor. Personcentrerad vård i relationen är viktig och lägger grunden för gott partnerskap. Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande person. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Arbetet är skrivet med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att humor kan vara god hjälp i vårdrelationen för sjuksköterskor då humor öppnar upp för samtal, hjälper till att bygga relationer, främjar välbefinnandet och hjälper vårdsökanden att hantera svåra känslor och situationer. Är dock inte alltid lämpligt, utan användningen ska hela tiden avvägas och anpassas efter person och situation. För vårdsökande visar resultatet att användandet i vårdrelationen var välkommet. Dock ska det göras med respekt för olikheter och med stor varsamhet vid svåra situationer. Slutsatser: Humor är viktigt i relationen mellan den vårdsökande och sjuksköterska och bör användas mer. / Title: Humor in nursing. A literature review of the meaning of humor in the care relation between the patient and the nurse. Background: Humor has existed in all times. There are different theories that explain the humor's functions. A good laugh relaxes the muscles, improves the immune system, reduces stress and relieves pain. Communication in the care relationship is what builds a care relationship. Person-centered care in the relationship is important and provides the foundation for a good partnership. Aim: This study was made with the aim to enlighten the meaning of humour in the interaction between the nurse and the care taker. Method: A literature review of ten qualitative articles. The literature review has an inductive approach. Result: The result shows that humor can be an aid in nursing care when humor opens for conversations, helps build relationships, promotes well-being and helps the care seeker to handle difficult feelings and situations. For healthcare applicants, the result shows that the use in the care relationship was welcome. However, it should be done with respect for differences and with great caution in difficult situations. Conclusion: Humor plays an important role in the relationship between the patient and the nurse and should be used more.