Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

<p>Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt. Patienterna antogs felaktigt vara heterosexuella och många kände sig uteslutna från vården på grund av dess utformning och vårdpersonalens agerande. Resultatet visade också personalens motvilja inför att vårda, dåligt bemötande och patienters upplevelse av direkt homofobi. Patienterna kände att det var svårt att vara öppen med sin sexualitet och att de inte bekräftades av personalen då de var det. Heterosexualitet som norm får stora konsekvenser för vårdrelationen och därmed också för patientens vård. Resultatet lyfter fram behovet av utbildning och forum för reflektion och diskussion för sjuksköterskor, för att på så sätt medvetandegöra de egna föreställningarna och eventuellt förändra dem.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.</p>

<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande. <strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och med inspiration från fenomenologin. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsbedömdes och analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Tre kategorier som beskriver motiverande/underlättande och hindrande faktorer för livsstilsförändringar, patienternas tankar kring livsstil samt hur livsstilsförändringarna påverkar deras liv framträdde vid analysen av studierna. <strong>Slutsatser: </strong>Som vårdare är det viktigt att lyssna till patientens tankar, känslor och övertygelser för att anpassa rådgivningen. Viktiga punkter för patienterna vid livsstilsförändringar var att finna balans i livsstilen, få nödvändig kunskap och känna delaktighet i vården. Kroppen, känslorna och det sociala nätverket kan användas av vårdarna som resurser för livsstilsförändringsarbetet. </p>

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge. Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care. Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative. Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care. The first main theme showed that the fear of health professionals could influence patients' experience and outreach of health care and how the fear turned into concrete actions. Under the second main theme, negative attitudes and stigmatization was described and how the HIV- positive patients perceived this negative behavior. In the third main theme emerged how HIV patients wished that the care was. Discussions: The main topics were health care workers discriminatory behavior and how it could be linked to their fears and ignorance. It is discussed about human behavior and what it might do. The fear could lead to negative consequences for patients with HIV when the nurse's ethical code and guidelines were not followed. How to change negative attitudes and stigma were discussed. The patients' desire for a changed attitude is discussed and what health professionals can do to change that. / Bakgrund: HIV är en globalt spridd sjukdom med många dödsfall. Personer med sjukdomen har tidigare mötts med negativa attityder, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. En vårdrelation bör bygga på empati, respekt och kommunikation, där patienten inte ses som sin sjukdom utan som en person. Idag finns lagar som är till för att skydda patienter med HIV från diskriminering, dock finns det bristande kunskap kring vad som är gällande. Vårdpersonalens kunskapsläge under 2000-talet har förbättrats, men det finns fortfarande en kunskapsbrist. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med tolv vetenskapliga artiklar varav två artiklar var kvantitativa och de övriga kvalitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Olika uttryck av rädsla, Upplevda negativa attityder och stigmatisering samt Önskan om att bli kärleksfullt bemött i vården. Under första huvudtemat redovisades hur rädsla från vårdpersonal kunde påverka patienternas upplevelse och uppsökande av vård samt hur rädslan visade sig i konkreta handlingar. Under andra huvudtemat negativa attityder och stigmatisering beskrevs hur HIV-positiva patienter uppfattade detta negativa beteende. I det tredje huvudtemat framkom hur patienter med HIV önskade att vården var. Diskussion: I diskussionen behandlades vårdpersonalens diskriminerande agerande och hur det kunde vara kopplat till deras rädslor och okunskap. Det diskuteras över människans handlande och vad det kan bero på. Rädslan kunde leda till negativa konsekvenser för patienter med HIV när sjuksköterskans etiska kod och riktlinjer inte följdes. Hur man kan förändra negativa attityder och stigmatisering diskuteras. Patienternas önskan om ett förändrat bemötande diskuteras och vad vårdpersonalen kan göra för att förändra detta.

Bakgrund: I dagsläget finns det relativt gott om studier om amyotrofisk lateralskleros (ALS) med en medicinsk utgångspunkt, som inriktar sig på att försöka finna en medicinsk behandling till sjukdomen, samt studier som belyser hur personer med ALS skattar sin livskvalitet. Dock finns färre studier som beskriver hur sjukdomen upplevs ur ett patientperspektiv. För att kunna bidra med stöd och hjälp till personer som drabbats av ALS behöver kunskapen hos olika vårdprofessioner och däribland sjuksköterskor utökas, både genom nya studier och genom syntetisering av tidigare genomförda studier inom området. Syfte: Studien syftar till att beskriva upplevelsen av att leva med ALS ur ett patientperspektiv. Metod: För att sammanställa och fördjupa tidigare kunskap om hur det är att leva med ALS gjordes en systematisk litteraturstudie över vårdvetenskapliga artiklar som innehöll tidigare forskning inom området. Resultat: Resultatet av föreliggande studie utgörs av tre teman som arbetades fram under dataanalysen. Det som var vanligast förekommande i resultatet var sorgen över att få en dödlig sjukdom och att inse att livet inte skulle vara för evigt. Även sorgen över att inte veta vad som skulle hända med de efterlevande genomsyrade resultatet. Trots sorgen över sjukdomen visade resultatet att de personer med ALS som ingick i de olika studierna ändå kunde finna glädje i livet. Glädjen över att ha sina anhöriga omkring sig och leva i ”nuet” var det som fick personerna att orka kämpa vidare och uppskatta livet. Sjukdomen genererade för flera av studiedeltagarna tankar kring döden. Vissa personer sade att de betraktade döden som en befrielse från den smärta och det lidande som sjukdomen medförde. Rädslan och osäkerheten över vad som skulle hända efter döden genererade för många personer en förhoppning om ett bättre liv någon annanstans. I resultatet framkom det även att vissa av studiernas deltagare accepterat döden som en naturlig del av livet. Diskussion: Sjuksköterskans förhållningssätt till personer som lever med ALS diskuteras med patientens livsvärld som utgångspunkt. Det kan antas att det finns lika många sätt att uppleva sjukdomen på som det finns människor i världen, eftersom varje individ har en unik livsvärld. Sjuksköterskans sätt att bemöta patienters reaktioner kan anses vara svårt eftersom man vid första mötet aldrig vet hur en person upplever sin sjukdom. För att få kunskap om patientens livsvärld bör sjuksköterskan vara öppen och aktivt lyssna till patientens tankar, känslor och erfarenheter som uppstått till följd av sjukdomen. / Background: Previous literature about ALS (amyotrophic lateral sclerosis) has mainly been performed from a medical point of view – the focus being on finding suitable methods for treating the disease. Several studies have also been performed to assess the quality of life among people with ALS. However there are fewer studies that describe how everyday life with the disease is experienced from a patient perspective. To provide sufficient support and assistance to people with ALS, various health care professions, including nurses, need to broaden their knowledge about the experiences from those who are the real experts, namely those who live their everyday lives with ALS. Aim: The study aims to describe the experience of living with ALS from a patient perspective. Method: To compile and deepen previous knowledge of what it is like to live with ALS, a systematic literature review of scientific articles has been done, that includes previous research in this area. Results: The result of this study consists of three themes that were developed during the data analysis. The most prominent theme included the sadness of getting a deadly disease and to realize that life would not last forever. Also the sadness of not knowing what would happen to loved ones after one’s own death was clearly a great concern to the participants as well. Despite the sadness over the disease, results show that participants in the various studies could still find happiness in life. The joy of having their families close and by living in the present they managed to keep up the struggle and still enjoy life. The disease generated a lot of questions about death and about value of life for those who participated in the studies. Some of the participants said that they regarded death as a relief from the pain and suffering brought about by ALS. Fear and uncertainty of what would happen after death was for some persons handled by creating hope for a better life elsewhere. The results also revealed that some of the participants accepted death as being a natural part of life. Discussion: Nurses attitudes towards patients with ALS are discussed, taken from the patient’s point of view. In accordance with a caring science perspective that appreciates the view of the patient as unique, there are as many ways to experience illness as there are people in the world. In order to gain knowledge about the patient’s life atmosphere, in this case everyday life with ALS, nurses need to be open and attentively listen to the patients’ experiences and feelings brought about by illness.

No description available.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inom hälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten att påverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans förutsättningar och hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter när samma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv och baseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det som ansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet av delaktighet i vårdrelationen. En tolk i detta sammanhang kunde vara professionell, anhörig eller sjuksköterska. Det som ansågs vara hinder för delaktighet kunde vara användandet av sjuksköterska eller anhörig som tolk. Språkbarriären och brist på förståelse för olika kulturer kunde göra det svårt att skapa en individanpassad vård. Slutsats: När en vårdrelation består av god kommunikation och samspel mellan sjuksköterska och patient skapar det förutsättningar för delaktighet. Det är därför viktigt att tillgå de resurser som krävs och att använda sig av lämpliga verktyg. / Background: Participation, caring relation and communication are three key concepts in health care. These are three factors that can affect the patients’ health process and their need to feel safe. Aim: To show nurse’s opportunities and obstacles to creating participation in the care relationship with patients when the same verbal language is not spoken. Method: The study was based on a qualitative analysis by Evans (2002) literature study that reflects the nurse's perspective. Result: What was considered to be presumptions for participation could be interpreter’s presence for the creation of participation in the caring relation. As a nurse to have knowledge of different cultures could be an advantage for participation in caring relation. What was considered to be obstacles to participation could be overcome by the use of nurses or relatives as interpreters. Language barrier and the lack of understanding of different cultures could make it difficult to create an individualized care. Conclusion: When a care relationship consists of good communication and interaction between nurses and patients it creates the conditions for participation. It is therefore important to access the resources that are necessary and enforce appropriate strategies.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer. Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende. Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection analyserades och tematiserades. Resultat: Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var 1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad. Diskussion: Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna. / Background: Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on these individuals own experiences of caring relationships. Aim: To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol dependence. Method: A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences Collection were analyzed and thematized. Results: The overarching theme that was formed from the results was Different aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring relationship, and 4) To feel judged and discriminated. Discussions: The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the discussion it is noted that much that emerged in the results were positive experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person, and whether it's possible that extended knowledge can improve these attitudes.