Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna. Tidigare forskning visa även att språk är väsentligt för att kunna kommunicera och förstå sin omvärld och ha en meningsfull vardag. / The purpose of this paper was to find out whether elderly foreign people living inretirement homes in Malmö, Sweden, need language adapted elder care.Qualitative interviews were conducted within retirement homes with bothcaretakers and caregivers. The target group was elderly people with migrantbackgrounds living in retirement homes and the personnel working with them.Our questions were mainly about communication problems experienced byelderly and caregivers and their perceived need for language adapted elderly care.The results showed that both caregivers and caretakers need language adaptedeldercare to be able to communicate. The literature shows that language is the keyto communication that enhances comprehensibility. Language difficulties cancause communication problems and make the elderly immigrant feel lonely andisolated. To the elderly immigrant who already belongs to a vulnerable group insociety, it is especially important to be able to communicate in order to managedaily life. Therefore it is essential to be able to express their thoughts and feelingsand to create a meaningful social connection with others.

Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov. För att undersöka om personalen ansåg sig ha fått ökad kunskap om demenssjukdom, ett förändrat arbetssätt, samt hur de i så fall använder detta i vårdandet, genomfördes kvalitativa intervjuer med tio vård- och omsorgspersonal på två demensboenden. Studien visar att personalen i större utsträckning förändrat sitt förhållningssätt till personer med demenssjukdom än till deras anhöriga. Förändringen från teori till praktik förekommer inom följande områden: Kunskap och förståelse, följsamhet, förutseende, anpassning vårdmiljön och dialog i personalgruppen. Vidare ses att den största förändringen i personalens förhållningssätt till anhöriga, har varit den ökade förståelsen, givandet av stöd och att se dem som en resurs i vårdandet. Resultatdiskussionen visar att den teori som vård- och omsorgspersonalen fått genom demensutbildningen i praktiken omsatts till förändring i vårdandet, till en mer personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom samt deras anhöriga. Personalen har fått ett mer reflekterande förhållningssätt och utvecklats i sin yrkesroll då de har fått ökad kunskap om vårdandet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.</p><p>Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?</p><p>Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.</p><p>Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.</p><p>Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.</p><p>Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.</p><p>Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem. Vi har även studerat hur Örebro kommun har valt att tillämpa Lag om valfrihetssystem med utgångspunkt från lagstiftarens intentioner. De slutsatser vi kan dra från vår studie är att Örebro kommuns ambition är att uppnå ett ökat brukarinflytande för de äldre. Dock ser vi att det är de äldre som har kunskap, kraft och ork att föra sin talan, som kommer att kunna åtnjuta brukarinflytande. De äldre som inte besitter dessa egenskaper kommer dock att behöva ett mer omfattande stöd och hjälp från kommunen för att uppnå ökat brukarinflytande.</p> / <p>The purpose of this study was to analyze the written working material and public information documents on the basis of change for increased user involvement in terms of social care interventions and services in ordinary housing. We chose to study Örebro municipality and this through a qualitative approach in the form of a literature review. Our theoretical foundation consisted of the Social Services Act, Act on municipal authority to provide services to the elderly, the Act on freedom of choice system, salutogenic approach, Kasam and empowerment. Our results show that Örebro municipality has introduced four measures for enhanced user involvement. These are: change needs assessment, Act on municipal authority to provide services to older, the Service market with guides and the Act on freedom of choice system. We have also studied how Örebro municipality has chosen to apply the Act of freedom of choice system based on the legislator’s intentions. The conclusions we can draw from our study is that Örebro municipality has the ambition to achieve a greater user involvement of the elderly who have knowledge, power and energy to present the case. The elderly who do not possess these characteristics will need more extensive support and assistance from the municipality to achieve increased user involvement.</p>

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem. Vi har även studerat hur Örebro kommun har valt att tillämpa Lag om valfrihetssystem med utgångspunkt från lagstiftarens intentioner. De slutsatser vi kan dra från vår studie är att Örebro kommuns ambition är att uppnå ett ökat brukarinflytande för de äldre. Dock ser vi att det är de äldre som har kunskap, kraft och ork att föra sin talan, som kommer att kunna åtnjuta brukarinflytande. De äldre som inte besitter dessa egenskaper kommer dock att behöva ett mer omfattande stöd och hjälp från kommunen för att uppnå ökat brukarinflytande. / The purpose of this study was to analyze the written working material and public information documents on the basis of change for increased user involvement in terms of social care interventions and services in ordinary housing. We chose to study Örebro municipality and this through a qualitative approach in the form of a literature review. Our theoretical foundation consisted of the Social Services Act, Act on municipal authority to provide services to the elderly, the Act on freedom of choice system, salutogenic approach, Kasam and empowerment. Our results show that Örebro municipality has introduced four measures for enhanced user involvement. These are: change needs assessment, Act on municipal authority to provide services to older, the Service market with guides and the Act on freedom of choice system. We have also studied how Örebro municipality has chosen to apply the Act of freedom of choice system based on the legislator’s intentions. The conclusions we can draw from our study is that Örebro municipality has the ambition to achieve a greater user involvement of the elderly who have knowledge, power and energy to present the case. The elderly who do not possess these characteristics will need more extensive support and assistance from the municipality to achieve increased user involvement.

No description available.

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering. Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet? Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv. Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten. Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes. Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare. Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen är obotlig och genererar mycket tankar, oro och i många fall depression. Vid diagnostiseringen upplever många personer identitetsförlust och ångest. Detta bidrar till minskad livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. Med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder kan dessa personer få hjälp att återskapa sin identitet, minska oro och ångest och därmed öka sin livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa omvårdnadsåtgärder som gynnar livskvaliteten hos personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Huvudresultatet presenteras i fem olika teman, omvårdnadsåtgärder ur ett socialt perspektiv, kognitiv rehabilitering, estetiska åtgärder, fysisk aktivitet samt djurterapi.  Resultatet visar att det viktigaste för att öka livskvaliteten för dessa personer, oavsett kategori, är att individanpassa omvårdnaden och aktiviteterna. Slutsats: Slutsatsen från denna studie är att det finns olika omvårdnadsåtgärder som gynnar livskvaliteten hos personer med Alzheimers sjukdom. Detta genom att minska oro, ångest och aggressivitet. Resultatet blir således en högre livskvalitet hos vårdtagaren samtidigt som det minskar på vårdpersonalens arbetsbelastning. / Background:  Alzheimer's disease is the most common of the dementia diseases. The disease is not curable which contributes to many thoughts, concerns and sometimes depression. When diagnosed, most of the patients experience an identity crisis and anxiety. This results in a lower rank of quality of life in a person with Alzheimer's disease. Using different types of nursing inventions, these persons can be helped through to recreate their identity, reduce concerns and anxiety which can increase the quality of life. Aim: The aim of this study was to identify different nursing inventions that can improve the quality of life of people with Alzheimer's disease. Method: This is a descriptive literature study based on 12 scientific articles. Main results: The result was categorized into five different themes. The themes were nursing interventions from a social perspective, cognitive rehabilitation, aesthetic methods, physical activity and animal therapy. The result showed that the most important thing in order to increase quality of life, regardless of the activity, is to adapt the care and activities to the needs of the individual. Conclusion: Different types of nursing inventions can help persons with Alzheimer's disease to increase their quality of life. The result shows on a lower anxiety level, a reduced level of concerns and less aggression. This can help both persons with Alzheimer’s to experience a higher level of quality of life and the caregivers through a lower workload.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation. Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen. Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat. Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende. Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.