Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. / Being awake during surgery is a unique experience. The patient is handed over to the nursing staff and is dependent on their care and knowledge. Continuous information during surgery and professional care from the nursing staff is important to create a safe environment and provide good healthcare. The aim of the study was to describe the patient’s experience and feelings of the perioperative nursing care when being awake during surgery. Four interviews with consecutively selected patients who had undergone surgery in a hospital in the south west of Sweden were included. Open, general questions and supplementary questions were used during the interviews. Qualitative content analyz was used. The analyz resulted in three categories: past experiences of care, care during the surgery and feelings that occurred during the operation. Previous experience and the care provided by the nurses gave patients the feelings of security. Both negative and positive feeling occurred during surgery. The results may contribute to further development and improvement of the perioperative nursing care on patients that are awake during surgery.

Titel: Patienters upplevelse av att opereras vaken i regional anestesi. Bakgrund: Att genomgå operation är inget ovanligt i dagens samhälle och antalet operationer ökar årligen. Den metod som blir allt vanligare är den regionala anestesin som innebär att patienten är vaken under operationen och smärtlindrad via lokalanestesi, epiduralanestesi eller nervblockering. Detta innebär att patienten befinner sig i en främmande miljö, som kan frambringa känslor av obehag och främmandeskap. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under operation i regional anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt användes tio vetenskapliga artiklar som sammanställdes och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherry’s (2016) analysmetod. Resultat: Upplevelsen av att vara vaken under operationen var individuell och kunde variera mellan en stressfull situation och att uppleva ett lugn. I studien framgår hur vikten av närvaro av personalen påverkar patientens upplevelse, behovet av närvaro och närhet genomsyrar hela den utsatta situationen som patienten befinner sig i både positivt och negativt. Slutsats: Genom att vårdpersonalen är närvarande och ser patienten som ett subjekt kan oro, stress och ångest lindras, detta skapas genom omtanke och tanken av att varje individ är unik. Således kan anestesisjuksköterskan genom en god relation underlätta och skapa goda förutsättningar för patienten under operation. / Title: Patients' experience of being operated awake in regional anesthesia. Background: Undergoing surgery is nothing unusual in today's society and the number of operations is increasing every year. The method that is becoming increasingly common is regional anesthesia, which means that the patient is awake during surgery and pain relieved via local anesthesia, epidural anesthesia or nerve blockage. This means that the patient is in a foreign environment, which can produce feelings of discomfort and alienation. Aim: The purpose of the study was to describe patients' experience of being awake during surgery with regional anesthesia. Method: The literature study has been conducted through qualitative content analysis. In total, ten scientific articles were used, which were compiled and analyzed according to the method of analysis of Bettany - Saltikov and McSherry (2016). Results: The experience of being awake during the operation was individual and could vary from a stressful situation to experiencing a calm. The study shows how the importance of presence of staff affects the patient's experience, the need for presence and closeness permeates the entire vulnerable situation that the patient is in both positively and negatively. Conclusions: By the healthcare staff being present and seeing the patient as a subject, worry, stress and anxiety can be alleviated, this is created through consideration and the idea that each individual is unique. Thus, through a good relationship, the nurse anesthetist can facilitate and create good conditions for the patient during surgery.

Bakgrund De flesta patienter som läggs in på en intensivvårdsavdelning för invasiv ventilation får sedering någon gång under vårdtillfället. Dagens forskning visar att det finns stora fördelar för patienten att vårdas lätt sederad eller vaken vid invasiv ventilation. Dagens sederingspraxis har gått mot att hålla patienten mer vaken. Invasiva metoder används inom intensivvård vilket kan upplevas som smärtsamt eller obehagligt. Även den högteknologiska vårdmiljön är speciell vilket kan bidra till obehag för patienten. Vårdpersonal beskriver att det tar mer tid i anspråk att vårda en patient som är vaken eller lätt sederad samtidigt som de upplever fördelar med att ha en mer vaken patient. Det finns då möjlighet att kommunicera och interagera med patienten i större utsträckning. Det framkommer även att vårdpersonal ser en utmaning i att vårda lätt sederade eller vakna patienter där de bland annat är oroliga för patientens trygghet och välbefinnande. Syfte Beskriva intensivvårdspatienters upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna vid invasiv ventilation på en intensivvårdsavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) nio steg. Resultat De tre huvudkategorier som framkom under analysen var upplevelsen av fysiskt och psykiskt lidande, upplevelsen av att kommunicera och upplevelsen av sammanhang eller avsaknad av sammanhang. Slutsats Patienternas upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna var både obehaglig och smärtsam. Många av patienterna föredrog trots detta att vårdas vakna eller lätt sederade. Dels för att ha kontroll men även för att kunna kommunicera och interagera. Däremot så framkom att just upplevelsen av kommunikation kunde vara mycket frustrerande då framförallt intubation var ett stort hinder för att kunna kommunicera. / Background Most patients admitted to an intensive care unit for invasive ventilation get sedation at some point during the stay. Today's research shows that there are great advantages for the patient to be cared for ligthly sedated or consious during invasive ventilation. Today's sedation practice has moved towards keeping the patient more awake. Invasive procedures are used in the intensive care, which can be experienced as painful or unpleasant. The high-tech care environment is also special, which can contribute to the discomfort of the patient. Nurses describe that it takes more time to care for patients who are awake or lightly sedated. They also experienced advantages of having a more alert patient, such as the possibility of communicating and interacting with the patient. Healthcare professionals also see a challenge in caring for easily sedated or conscious patients, where they are worried about the patient’s safety and well-being. Purpose Describe intensive care patients' experience of being cared for lightly sedated or consious during invasive ventilation in an intensive care unit. Method A systematic literature review has been used as a method. Qualitative articles have been analyzed with the help of Bettany-Saltikov and McSherrys (2016) nine steps. Results The three main categories that emerged during the analysis were the experience of physical and psychological suffering, the experience of communication and the experience of context or lack of context. Conclusion The patients' experience of being cared for lightly sedated or awake was both unpleasant and painful. Many of the patients nevertheless preferred to be cared for awake or lightly sedated. Partly to have control but also to be able to communicate and interact. On the other hand, it emerged that the experience of communication could be frustrating, as intubation was a major obstacle to communicating.

Titel: Patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi - En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys  Bakgrund: Regional anestesi används idag i allt större utsträckning. Genom att blockera nervsignaler kan smärtsignaler blockeras och möjliggöra operationer på bedövad kroppsdel. Detta medför att patienten kan vara vaken under operationen och därmed ges möjlighet att interagera med vårdpersonalen i operationsrummet.  Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi.   Metod: Litteraturstudien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar har sammanställts och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016).  Resultat: Upplevelsen av att vara vaken under operation är individuell och varierar mellan nyfikenhet och djup oro. I litteraturstudien framkommer behovet av att patienten erhåller information som är anpassad efter deras behov samt att de finns en vårdrelation med vårdpersonal och då framförallt med anestesisjuksköterskan. Genom en god vårdrelation kan upplevelsen av operationen förbättras.  Slutsats: Vikten av kommunikation mellan patient och anestesisjuksköterska har framkommit ha en stor betydelse för hur operationen och anestesin upplevs. Genom en god vårdrelation minskar behovet av läkemedel och leder till ett snabbare tillfrisknande och hemgång. / Title: Patients experiences of being awake in regional anesthesia – A systematic litterature review with a qualitative content analysis.  Background: The use of regional anesthesia in surgery is increasing. By blocking nerve signals this enables different kind of surgeries on the anesthetized body. This means that the patient can be awake during the surgery and is able to interact with caregivers in the operating room.  Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences of being awake in regional anesthesia.  Method: The litterature review has been conducted using a content analysis. The result from ten qualitative articles has been compiled and analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  Results: The experience of being awake during surgery is individual and varies between curiosity and deep anxiety. The result of this study revealed the need of patient to get customized information according to their needs and the significance of the relationship with caregivers and especially the nurse anesthetist. Through a good relationship with caregivers the experience of the surgery can improve.  Conclusions: The importance of communication between the patient and the anaesthesia nurse has emerged to have a significant impact on how the surgery and anaesthesia are experienced. Through a good care relationship reduces the need for drugs and leads to a faster recovery.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor. Det samlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utifrån sex kategorier som beskrev hur operationssjuksköterskorna upplevde att använda checklistan inför vaken patient; Anpassning, Information, Kommunikation, Obehag, Oro och Säkerhet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde säkerheten i arbetet kring patienten som den viktigaste aspekten med att använda checklista. Samtidigt var man dock tveksam till att använda den inför vaken patient. Detta beskrevs i form av oro för patienten och en egen obehags-känsla. Operationssjuksköterskorna funderade kring möjligheter med förändringar i en sådan situation, exempelvis genom information om checklistan preoperativt, att tala tyst eller vid sidan om patienten. Inga tydliga förslag gavs om hur checklistan skulle anpassas till vaken patient. / Background: The WHO checklist is intended for operating clinics around the world to reduce the number of complications combined with surgery. Studies have shown that the checklist not only does improve patient safety but also contributes to better teamwork and communication between staff. Little is known how the checklist affects non sedated patients undergoing surgery. Aim: The aim of this study was to illustrate how a couple of theatre nurses experience the use of checklist in presents of non sedated patient. Method: The study hade a qualitative approach and semistructured interviews were made involving three theatre nurses. The collected material was analyzed by content analysis. Result: The result was presented six categories describing how the theatre nurses experienced using the checklist in presents of non sedated patient; adjustment, information, communication, anxiety, discomfort, safety. Conclusions: The theatre nurses experienced safety as the most important issue in using the checklist. At the same time they were doubtful to use it in presents of non sedated patients. They described it as a feeling of discomfort and an unpleasant feeling that they felt. The theatre nurses suggested that more preoperative information conserning the checklist and other adjustments could make it easier to use the checklist in front of non sedated patients. However, they gave no specific suggestions how to adjust the checklist to non sedated patients.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en förändring inom intensivvården och att fler patienter vårdas lättsederade i mekanisk ventilation. Sederingsnivån ska vara tillräcklig för att patienter ska tolerera endotrakealtuben och fortsatt behandling trots obehaget det ger. Detta leder till att patienter blir mer delaktiga i sin egen vård men ställer även högre krav på intensivvårdssjuksköterskor som ska vårda dessa patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vara lättsederad och vårdas vaken med mekanisk ventilation. Metod: För att besvara examensarbetets syfte användes en allmän litteraturöversikt. Tjugo vetenskapliga artiklar som bestod av både kvalitativ, kvantitativ och mixed method design användes. Analysen skedde genom att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: I resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation. Tre teman framkom i analysarbetet: upplevelser av sitt tillstånd, upplevelsen av att bli sedd och hörd samt upplevelsen av samspel och delaktighet. Slutsats: Patientupplevelsen visade på både psykiskt och fysisk påfrestning. Patienter uttrycker hinder gällande kommunikation, existentiella faktorer och relationer med anhöriga och sjuksköterskor. Trots detta uttrycks önskemål om att få vårdas lättsederade i mekanisk ventilation under ett vårdtillfälle på intensivvårdsavdelningen.

Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper. / The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.

Bakgrund: Regional anestesi är en metod som blivit allt vanligare inom sjukvården. Metoden innebär att alla sinnesintryck temporärt elimineras från den valda kroppsdelen där kirurgin ska genomföras, detta görs genom att anlägga en nervblockad. Metoden möjliggör att patienten kan vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp. Den högteknologiska operationsmiljön beskrivs många gånger som opersonlig, distanserad och kall, vilket kan medföra att patienterna upplever osäkerhet och sårbarhet. Således är det av vikt att undersöka patienters upplevelser för att anestesisjuksköterskan bättre ska kunna bemöta, vårda och stödja dem genom kirurgin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys dataextraktion. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Miljöns och kirurgins påverkan, Upplevelser av att överlämna sin kropp och Vårdpersonalens betydelse. Upplevelsen av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi kan upplevas både positivt och negativt. Vissa patienter upplevde delaktighet och kontroll medan andra upplevde motsatsen. Vidare kunde de uppleva smärta, rädsla, oro och obehag i samband med det kirurgiska ingreppet, trots detta var de generellt nöjda genom interaktionen de hade med vårdpersonalen. Slutsats: Anestesisjuksköterskan har en avgörande roll för patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi. Stöd, tröst och omtanke från anestesisjuksköterskan hjälpte patienten att överkomma sin oro och rädsla. En god kommunikation, information och närhet från vårdpersonalen kan stärka patientens välbefinnande och delaktighet.

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll. / Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis.   Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av vaken-vila. Kvalitativaintervjuer med tio förskollärare har genomförts och resultatet har analyserats med IPA. Tvåhuvudteman har framtolkats. Konceptet vaken-vila visar hur förskollärarna uttrycker att vaken-vilaska vara en stund för lugn och återhämtning samtidigt som deras upplevelser skiftar, den upplevs bådesom bra och trevlig men också som svår och stressframkallande. Organisation av vaken-vila handlarom förskollärarnas upplevelser av möjligheter och begränsningar för aktiviteten i relation tillbarngruppsstorlek, personaltäthet, lokal och material. Studiens slutsatser är att vaken-vilan upplevssom en aktivitet med många dimensioner. Strukturella svårigheter såsom brist på personal i relationtill antal barn i förskolan skapar organisatoriska begränsningar för vad aktiviteten vaken-vila kaninnehålla. Detta leder till att några av förskollärarna upplever stress i samband med aktiviteten. Vi kangenom tolkning av vårt resultat se att vaken-vilan verkligen är det vår rubrik påstår: en svår nöt attknäcka. / The purpose of this study is to examine preschool teachers experiences of awake-rest. Qualitativeinterviews with ten preschool teachers have been conducted and the results have been analyzed withIPA. Two main themes have been interpreted: The concept of awake-rest and The organization ofawake-rest. Our interviews revealed that the concept of awake-rest is a moment where preschoolteachers wants there to be calm while allowing for mental recovery. But their experiences of awakerestis of different character. Feeling the activity as both good and enjoyable but also as difficult andstress related. The organization of awake-rest regards preschool teachers experiences about therestrains and opportunities of the activity in relation to child group size, number of staff, environmentand materials. The study concludes that the awake-rest is experienced as an activity with manydimensions. Structural difficulties such as lack of staff in relation to the number of children createsorganizational limitations on what the activity awake-rest may contain. This leads to some of thepreschool teachers experiencing stress in connection with the activity. We can, by interpreting ourresults, see that the awake-rest is really what our headline claims: a hard nut to crack.