Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar beträffande äldre barn i åldrarna tre till fem års möjligheter till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov i förskolan. För att undersöka studiens syfte är data framtagen med hjälp av semistrukturerade intervjuer med pedagoger från några förskolor i södra Sverige. Sammanlagt har sex förskollärare och två barnskötare delgett sina uppfattningar samt erfarenheter om hur de arbetar med vila i förskolan och vilka möjligheter barnen får till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov. Maslows behovsteori med några tillhörande begrepp och analysbegreppen passiv samt aktiv vila har tillämpats vid analys av resultatet. Studiens resultat synliggör att pedagogerna anser att barns återhämtning i förskolan har en betydelsefull inverkan på barnens välbefinnande, utveckling samt lärande. Förekomsten av vila varierar mellan förskolorna och barnen erbjuds olika vilsamma aktiviteter i form av passiv alternativt aktiv vila. Somliga förskolor erbjuder barnen vila endast vid ett specifikt tillfälle samtidigt som andra förskolor erbjuder barnen vila vid ett flertal tillfällen under dagen. Dock är det vanligt förekommande att barnen främst får möjlighet till vilsamma aktiviteter efter maten. Resultatet visar även att vilan kan vara utmanande och pedagogerna nämner framförallt personaltäthet, stora barngrupper samt barns varierande behov av återhämtning som dilemman. Av den anledningen kan det vara svårt att finna en aktivitet som tillfredsställer samtliga barns behov av återhämtning. Pedagogerna anser således att det är betydelsefullt att vara närvarande, uppmärksam och flexibel för att erbjuda barnen vilsamma aktiviteter som tillgodoser det enskilda barnets behov. Mindre barngrupper och genomtänkta gruppsammansättningar anses även skapa goda förutsättningar för att anpassa vilan utifrån barnens individuella behov.

Att gå från att vara en person till att bli en patient innebär att livet kan förändras. Sårbarhet, utsatthet, förlust av kontroll, rädsla för det okända och stress är vanligt förekommande känslor i samband med operation. Patienter har beskrivit att de upplever operation som att balansera mellan att vara delaktig och osynlig, inte vilja störa men samtidigt bli sedd, samt att känna sig ensam, övergiven och exponerad. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om patientens upplevelse, samt reflektera över det egna arbetet. Flertalet studier har fokuserat på patientens upplevelse och visar att personalens bemötande och kommunikation är avgörande för patientens upplevelse. Studies syfte var att kartlägga operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient. Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, och tillämpade enkätformulär som datainsamlingsmetod med bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes med deskriptiv analys, samt hypotesprövning för att stärka resultatet. Resultatet presenterades med tabeller, grafer och text. Den öppna kvalitativa frågan sammanställdes i kategorier och presenterades med citat. Resultatet visade att operationssjuksköterskor uppfattade att vid en operation med vaken patient skedde förändringar av kommunikationen och bemötandet, samt att operationssalen uppfattades lugnare och mer harmonisk när musik spelades. Författarna rekommenderar fortsatta studier för djupare förståelse av operationssjuksköterskors uppfattningar av förändringar av kommunikationen och bemötandet vid operation med vaken patient, samt musikens påverkan. Resultatet från denna studie kan användas som reflektionsstöd dels hos arbetsgivaren och dels hos den enskilda operationspersonalen, samt som stöd vid handledning av studenter och nyutbildade operationssjuksköterskor.

Abstract There has been an increase in the number of studies investigating the relationship between chronotype, cognitive abilities and academic achievement in different populations. It has been found that an individual’s natural tendency to prefer morning or evening activities is associated with circadian rhythms. The current literature review aims to further review and explore individual differences in chronotype in relation to cognitive abilities and academic achievement and an overview of current evidence on different moderators in chronotypes. The systematic literature review was conducted following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guidelines and the Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health was employed to assess the quality of the studies included. The systematic literature review identified three studies with 2162 health students from various countries that were eligible for inclusion. Due to the heterogeneity of the studies included, a meta-analysis could not be performed. One of the three studies’ reports was marked with fair quality as some data were missing from their report while the other two were marked to be good quality. The research on individual differences in relation to chronotype, cognitive abilities and academic achievement was not conclusive; however, a positive but weak correlation between cognitive abilities and academic achievement was found when GPA score was considered. Additionally, a significant correlation was identified between learning styles and chronotypes with eveningness obtaining a higher percentage in auditory learning than morningness. On the other hand, morningness obtained higher scores on visual learning styles than eveningness. This correlation was influenced by their chronotype. This systematic review observed differences in outcomes, which could not be compared due to the small sample size, more research into the relationship is required to fill the research gap and determine the effects of these inconsistencies in the relationships / Sammanfattning Det har skett en ökning av antalet studier som undersöker sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademisk utförande i olika populationer och det har visat att en individs naturliga tendens att föredra morgon eller kvälls aktiviteter är förknippad med dygnsrytmer. Den aktuella litteraturöversikten syftar till att ytterligare granska och undersöka kronotyp i relation till kognitiv förmågor och akademisk prestation samt att ge en översikt över aktuella bevis på olika moderator variabler i kronotyper. Den systematiska litteraturen granskning utfördes efter de riktlinjerna i Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health användas för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna. Den systematiska översikten identifierade tre studier med 2162 friska individer med olika nationalitet som mötte inklusionskriterierna. På grund av studiernas heterogentitet kunde en meta-analys inte utföras. En av de tre studierna rapporterar var märkt med rimlig kvalitet eftersom vissa data saknades i artikeln medan de andra två bedömdes ha god validitet. Forskningen om sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademiska presentation var inte övertygande; dock fann man ett positivt, men svagt samband mellan kognitiva förmågor och academiska prestation när GPA-poäng beaktades. Dessutom identifierades en signifikant korrelation mellan inlärningsstilar och kronotyper, där kvällskänslan fick en högre andel i auditiv inlärning än morgonkänslan. Å andra sidan fick morgonen högre poäng på visuella stilar än kvällskänslan. Denna korrelation påverkades av deras kronotype. Denna systematiska översikten observerade skillnader i resultat som inte kunde jämföras på grund av den lilla urvalsstorlekan, mer forskning om sambandet behövs för att fylla forskningsluckan och fastställa effekterna av dessa inkonsekvenser i relationerna