Life is for us humans a social life. We are constantly in different social communities with various purposes. Throughout life we are part of different groups, for better or worse. The basic social communities, in our society, are the groups we live, work, learn and grow in. This essay deals with the groups children develop and learn in, in school and leisure time center. The intention is to explore how teachers and leisure time pedagogue can work with these groups and what may be the best way to create a good group dynamic and cohesion. The essay is based on three portrayed experiences that are used in a developing process using a distanced discussion and reflective writing. I have found that the attitude and leadership teachers and leisure time pedagogue exercise, against both the individual child and the group, are crucial regarding the group´s functioning and wellbeing. One approach is to work with team building exercises and similar methods which I believe would help improve group cohesion and security. I also see that it is very important for teachers and leisure time pedagogue to think and reflect about how they convey the implied value of education to the children.  A critical view and reflective way, of both our self and the function as a whole, I have also found to be important to be able to achieve good group cohesion. / Tillvaron är för oss människor en social tillvaro. Ständigt skapas olika sociala gemenskaper med varierande syften. Vi ingår i olika grupper hela livet igenom, på gott och på ont. De grundläggande sociala gemenskaperna i vårt samhälle är de grupper vi lever, arbetar, lär och utvecklas i. Denna essä behandlar de grupper barn utvecklas och lär i, i skolan och på fritidshemmet. Syftet har varit att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta med dessa grupper på bästa sätt för att skapa en god gruppdynamik och sammanhållning. Essän tar utgångspunkt i tre gestaltade erfarenheter som används i en utvecklande process med hjälp av en distanserande diskussion och ett reflekterande skrivande. Jag har funnit att det förhållningssätt och ledarskap lärare och fritidspedagoger utövar, gentemot såväl det enskilda barnet som gruppen, är av avgörande vikt gällande gruppens fungerande och välmående. Ett arbetssätt att föra in i verksamheten, som jag anser skulle bidra till en förbättrad gruppsammanhållning och trygghet, är team-building och liknade arbetsätt i form av mycket gemensamma lekar och samarbetsövningar. Jag ser det också av stor vikt att fundera och reflektera över vad lärare och fritidspedagoger förmedlar till barnen genom den implicita värdepedagogiken. Ett kritisk granskande och reflekterande av oss själva såväl som verksamheten i helhet har jag också funnit som betydelsefullt för att uppnå en god gruppsammanhållning.

This study provides guidelines for teacher training to promote the constitutional values in schools. The purpose is not to question the constitutional values or develop a new set of values. For a meaningful analysis within the limitations of a Master's dissertation, the study focuses on the General Education and Training Band (Grades Reception to Nine). Compared to foreign countries, open debate regarding values in education is relatively new in South Africa. Values are usually abstract but sometimes also physical entities to which human beings attach worth. They are common in individuals or groups through physical exposure and genetic make-up. Teaching inevitably instils values in learners. Schools often adopt a values system, which should not be imposed upon any individual learner. Values, and in particular moral values, should be taught in schools because they influence attitudes, priorities, principles, norms, standards, morals and ethics, which in turn influence decision-making, learner performance and behaviour, which affect the future of learners. In the Manifesto on values, education and democracy, the National Department of Education promotes ten constitutional values - democracy, social justice and equity, equality, non-racism and non-sexism, ubuntu (human dignity), an open society, accountability (responsibility), the rule of law, respect and reconciliation - for teaching in South African schools. The ten constitutional values are not imposed but are intended to help learners develop into good citizens in line with the Constitution of the Republic of South Africa (1996). The ten constitutional values should not be the only values taught in schools, as there are many other values that form an inherent part of education. At South African universities, values are included in teacher-training programmes in different forms and to varying degrees. The Higher Education HIV/Aids Programme, Revised National Curriculum Statement training, Advanced Certificate in Education and the normal curricula for pre-service teacher training are implemented at the different universities investigated. The ten constitutional and other values are integrated into all the learning areas of the Revised National Curriculum Statement. They should also therefore be integrated into teacher-training programmes. Programmes narrowly focused on the ten constitutional values should not be discouraged, as they strengthen the teaching of values in general. Values should be contextualised and purposefully infused in all teacher-training curricula. The dissertation concludes with the guidelines for the training of teachers to promote the ten constitutional values. The guidelines consider the sixteen strategies for the teaching of the ten constitutional values as outlined in the Manifesto on values, education and democracy. communication, role-modelling, literacy, human rights, arts and culture, history, religion, multilingualism, school sport, equality, anti-racism, anti-sexism, HIV/Aids, school safety, the environment and respect for diversity. The purpose of these guidelines is to guide teachers regarding which values to teach; they are thus not intended to be prescriptions on how to teach them. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

This study provides guidelines for teacher training to promote the constitutional values in schools. The purpose is not to question the constitutional values or develop a new set of values. For a meaningful analysis within the limitations of a Master's dissertation, the study focuses on the General Education and Training Band (Grades Reception to Nine). Compared to foreign countries, open debate regarding values in education is relatively new in South Africa. Values are usually abstract but sometimes also physical entities to which human beings attach worth. They are common in individuals or groups through physical exposure and genetic make-up. Teaching inevitably instils values in learners. Schools often adopt a values system, which should not be imposed upon any individual learner. Values, and in particular moral values, should be taught in schools because they influence attitudes, priorities, principles, norms, standards, morals and ethics, which in turn influence decision-making, learner performance and behaviour, which affect the future of learners. In the Manifesto on values, education and democracy, the National Department of Education promotes ten constitutional values - democracy, social justice and equity, equality, non-racism and non-sexism, ubuntu (human dignity), an open society, accountability (responsibility), the rule of law, respect and reconciliation - for teaching in South African schools. The ten constitutional values are not imposed but are intended to help learners develop into good citizens in line with the Constitution of the Republic of South Africa (1996). The ten constitutional values should not be the only values taught in schools, as there are many other values that form an inherent part of education. At South African universities, values are included in teacher-training programmes in different forms and to varying degrees. The Higher Education HIV/Aids Programme, Revised National Curriculum Statement training, Advanced Certificate in Education and the normal curricula for pre-service teacher training are implemented at the different universities investigated. The ten constitutional and other values are integrated into all the learning areas of the Revised National Curriculum Statement. They should also therefore be integrated into teacher-training programmes. Programmes narrowly focused on the ten constitutional values should not be discouraged, as they strengthen the teaching of values in general. Values should be contextualised and purposefully infused in all teacher-training curricula. The dissertation concludes with the guidelines for the training of teachers to promote the ten constitutional values. The guidelines consider the sixteen strategies for the teaching of the ten constitutional values as outlined in the Manifesto on values, education and democracy. communication, role-modelling, literacy, human rights, arts and culture, history, religion, multilingualism, school sport, equality, anti-racism, anti-sexism, HIV/Aids, school safety, the environment and respect for diversity. The purpose of these guidelines is to guide teachers regarding which values to teach; they are thus not intended to be prescriptions on how to teach them. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 232-243).

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 232-243). Also available in print.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

Värdegrundsuppdraget är ett av skolans huvuduppdrag och syftar till att fostra goda demokratiska medborgare. Elever ska inom samhällskunskapsämnet ges möjlighet att inhämta värden som främjar ett samhälle med demokratiska processer, acceptans för varandras olikheter och inkludering i beslutsfattanden. Läraren har en betydande roll för att utforma ett fungerande värdegrundsarbete och studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med värdegrundsuppdraget i samhällskunskapsämnet. Syftet uppfylls utifrån frågeställningar gällande arbete med värdegrundsuppdraget samt utmaningar och möjligheter med det. Studien riktar sig mot ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6. Det beskrivs utifrån ett lärarperspektiv och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ur en läroplansteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen skett med semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare. Den data som samlades in transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på flera tolkningar av hur ett arbete med värdegrundsuppdraget kan se ut och viktiga faktorer för att det ska kunna möjliggöras. Det framkom också viss problematik med värdegrundsuppdraget som lärare upplevt under sina verksamma år. Dessa svar har satts i relation till tidigare forskning gällande värdegrundsuppdraget och arbetet med det, som går att läsa om i resultatdiskussionen. Lärarnas uppfattning av värdegrundsuppdraget var relativt lika och utgjorde en intressant aspekt av uppdraget med sina utmaningar och möjligheter. Det kan vara viktigt att ta i beaktning vid utformning av ett värdegrundsarbete för att fostra morgondagens demokratiska medborgare. / The Fundamental Values Education is one of the school's main missions and aims to raise good democratic citizens. Within the social studies subject, students must be given the opportunity to obtain values that promote a society with democratic processes, acceptance of each other's differences and inclusion in decision-making. The teacher has a significant role in designing a good value-based work and the purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers work with the Fundamental Values Education in the social studies subject. The purpose is fulfilled based on question formulations related to work with the Fundamental Values Education as well as challenges and opportunities with it. The study is aimed at the subject of social studies in grades 4–6. It is described from a teacher's perspective and takes its starting point from a socio-cultural perspective and a curriculum theory. The study has been carried out using a qualitative method where the data collection took place with semi-structured interviews with seven teachers. The data that was collected was tran- scribed and analyzed with a qualitative content analysis. The result showed several interpretations of how work with the Fundamental Values Education can look like and important elements to make it possible. There was also some problem with the Fundamental Values Education that teachers experienced during their working years. These answers have been put in relation to previous research regarding the Fundamental Values Education and the work with it, which can be read about in the results discussion. The teachers' perception of the Fundamental Values Education was relatively similar and constituted an interesting aspect of the assignment with its challenges and opportunities. It can be important to consider when designing a Fundamental Values Education to raise tomorrow's democratic citizens.

I enlighet med världens globala utmaning för hållbar utveckling, spelar skolan och lärares arbete en viktig roll för att eleverna ska utveckla ett proaktivt beteende gentemot miljön. Syftet med denna studie var att lära känna lärares förhållningssätt till förbrukningsmaterial och det resurssparande arbetet som lärare gör med syftemål att fostra eleverna till miljömedvetna människor. I studien används tre teoretiska utgångspunkter till att analysera lärares insatser, dessa är det socialkonstruktionistiska perspektivet, den sociokulturella traditionen och pragmatismen. Syftet undersöktes och besvarades genom två forskningsfrågor, vilka är Hur förbrukningsmaterial organiseras i lärares praktik samt På vilka sätt arbetar lärare med resurssparande som kan leda till att eleverna ska utveckla proaktivt miljöbeteende. Studien baseras på sex intervjuer med lärare på olika skolor. Resultaten redovisades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Därvid hittades tre huvudteman, Förbrukningsmaterial som arbetsredskap, samt Resurssparande i relation till hållbarhet och resursspanade i relation till värdegrundsarbete, vilka tillsammans med undertemana (tillgänglighet, ekonomiskt perspektiv på förbrukningsmaterial, behov framför lärande, lärares resurssparande insatser och lärares syn på hållbarhet genom projekt och lärande) behandlar forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att förbrukningsmaterial framför allt betraktas som arbetsredskap i lärandets tjänst och därför finns det inga begränsningar i tillgången på det i kommunala skolors mellanstadium. Praktiker kring förbrukningsmaterial beror på elevernas ålder, så ju äldre årskurser lärare undervisar i, desto hårdare regler gällande elevernas materialförbrukning kan ställas och desto större ansvar kan läggas på eleven i stället för på läraren. Vidare visade studien att samtal om skolans resurser brukar utgå från ett ekonomiskt perspektiv, fast hantering av elevernas ovarsamma beteende med förbrukningsmaterial behandlas med värdegrundsarbete. Ett meningsfullt resultat är att upptäcka och behandla problematiken bakom elevernas förstörande beteende i stället för att behandla utfallet. Parallellt med värdegrundsarbetet inkluderar lärare dessutom resurssparande insatser som kan främja elevernas uppfostran till miljömedvetna människor.   Studiens diskussion behandlade lärares resurssparande insatser i kontext av tidigare forskning. Dessutom behandlades och förstärktes i diskussionen insatsernas betydelse till att eleverna ska utveckla ett proaktivt miljöbeteende.

This study addresses the identified gaps in professionalism and theoretical grounding within values education, aiming to explore how textbooks can help alleviate these shortcomings. To achieve its objective, the study undertakes an analysis of five religious education textbooks designed for students in grades 4-6. It investigates how these textbooks tackle the prescribed values outlined in the school's value system and the pedagogical methodologies advocated within the realm of ethics and existential inquiries. Drawing upon Kohlberg's stage theory of moral development and social domain theory, this study contributes to a comprehensive understanding of the symbiotic relationship between theoretical frameworks, pedagogical practices, and educational resources in values education. By shedding light on this interplay, the study seeks to inform the development of more effective strategies for values education within educational settings. The results suggest that an effective theoretical foundation can consist of a combination of Kohlberg's stage theory and domain theory. Stage theory can serve as a rough framework to understand students' intellectual maturity, while the nature of the questions—whether domain-specific or domain-complex—should be adapted to the students' moral maturity. The main conclusion is that these theories can be integrated into a cohesive model that helps teachers navigate value pedagogy by adapting the nature of the questions to the students' maturity.

The aim of this study is to explore values education as it takes place in everyday interactions between teachers and students. Focus has been on rule practice between teachers and students, which has been interpreted during the research process as the most salient phenomenon in the practice of values education. The study is based on fieldwork in two schools. Two kindergarten-classes, two classes in grade 2, and two classes in grade 5 – in sum, 141 students and 13 teachers – participated. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers’ practice of values education is primarily manifested in everyday teacher-student–interactive rule practice, which refers to all aspects of everyday activity by which participants construct, maintain, mediate, and negotiate rules for and in everyday interaction. A significant part of values education is unplanned and reactive, embedded in everyday life of school with a focus on students’ behaviour, and mostly or partly unconscious. The analysis of the rules in the two schools resulted in five rule categories: relational rules, structuring rules, protecting rules, ersonal rules, and etiquette rules. The meaning of the rule system is to construct order in school and to foster the students in a moral sense by mediating a construction of the desirable student: the benevolent fellow-buddy and the wellbehaved student. According to the findings, four main intervention strategies are used by the teachers within the everyday rule practice: assertion, explanation, negotiation, and preparation. Students meaningmaking of rules vary across the rule-categories. Furthermore, the meanings students make of the rules affect how they value the rules. Relational rules are seen as the most important rules. Many protecting rules and structuring rules are also valued as important. In contrast to these rules, tiquette rules are valued as least important or unnecessary, which, at least in part, could be explained by the students’ problem in making meaning of these rules. To perceive a reasonable and trustworthy meaning behind a rule seems to be a significant part in students’ rule acceptance. Furthermore, students reflect on and judge their school rules and their teachers’ performance in rule practice. Perceptions of injustice, inconsistencies, nonsense, or deceptiveness in relation to rules or teacher behaviour, evoke critique among students, even if students seldom or never articulate their arguments in front of the teachers. The results are discussed in relation to other research and theories such as social constructivism, domain theory, and symbolic interactionism. / Syftet med denna studie är att utforska den värdepedagogik som äger rum i de vardagliga interaktionerna mellan lärare och elever i skolan. Fokus har riktats mot det som under forskningsarbetets gång har växt fram och som framstår som det mest framträdande i den vardagliga värdepedagogiska praktiken: regelarbetet mellan lärare och elever. En fältstudie har genomförts på två skolor. Två förskoleklasser, två klasser i år 2 och två klasser i år 5 – sammanlagt 13 lärare och 141 elever – har deltagit i studien. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet kommer lärares värdepedagogik främst till uttryck genom ett vardagligt lärarelev–interaktivt regelarbete, vilket avser alla aspekter av den vardagliga praktiken genom vilka deltagare konstruerar, upprätthåller, medierar och förhandlar om regler i och för det vardagliga samspelet. En stor del av värdepedagogiken är oplanerad och reaktiv, delvis eller i stor utsträckning oreflekterad eller omedveten samt inbäddad i skolans vardag med ett fokus på elevernas beteende. Analysen av regler i de två skolorna har resulterat i fem regelkategorier: relationella regler, strukturerande regler, skyddande regler, personella regler och etikettsregler. Regelsystemets mening är att skapa ordning i skolan och att fostra eleverna genom att mediera konstruktionen av den önskvärda eleven: den välviljande medkamraten och den skötsamma eleven. Enligt resultatet använder lärare fyra interventionsstrategier i det vardagliga regelarbetet: påtryckning, förklaring, förhandling och preparering. Elevernas meningsskapande av regler varierar mellan olika regelkategorier och detta tycks även påverka deras värdesättande av regler. Relationella regler värderas som de viktigaste reglerna. Flera skyddande regler och strukturerande regler värderas som viktiga. Till skillnad från dessa regler värderas etikettsreglerna i regel som minst viktiga eller helt onödiga, vilket åtminstone delvis kan förklaras av elevernas svårigheter i att skapa mening med dessa regler. Att uppfatta en resonabel och trovärdig mening bakom en regel tycks vara en betydelsefull del i elevers regelacceptans. Flera elever reflekterar över och bedömer sina skolregler och sina lärares insatser i regelarbetet. Upplevelser av orättvisa, inkonsistenser, onödigheter eller lögn i relation till regler eller lärares beteenden väcker kritik bland elever, även om eleverna sällan eller aldrig verbaliserar sina argument inför lärarna. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolans moraliska praktik och elevers meningsskapande av detta samt teorier som socialkonstruktivism, domänteori och symbolisk interaktionism. / I den elektroniska versionen är figur 1 på sidan 110 ersatt med den korrekta figuren.