<p>Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares förhållningssätt och ambition att se varje barn varje dag i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka förskollärares uppfattning om ansvaret i sin profession gentemot läroplanen samt vilka möjligheter förskollärare uppfattar finns för att gestalta sitt förhållningssätt och ambition i förskolan.   Studien har gjorts med kvalitativa metoder för datainsamling med åtta legitimerade förskollärare fördelade i två fokusgrupper. Stimulusmaterialet i de båda fokusgrupperna bidrog med samlade beskrivningar av förskollärares uppfattning, förhållningssätt och ambition för att se varje barn. Studien har utgångspunkt i fenomenologin som står för människans uppfattning av fenomen. När människan uppfattar fenomen strävar de efter att skapa mening och betydelse för det fenomen som visar sig omedelbart för medvetandet. I innehållsanalys av empirin framkom tre övergripande kategorier: tilliten till varandra, organisation och struktur för att se barn samt möjligheter att se enskilda barn i barngruppen. Studiens resultat har visat att förskollärares förhållningssätt och ambition att se varje barn, varje dag grundar sig i att förskollärare betraktar sin profession som en livsstil med ett genuint intresse för barn som medför stor glädje att arbeta med barn. En deltagare uttrycker: ”Om ni kan se detta så har vi ju ett fantastiskt arbete. Det är så roligt. Vi kan ju ha roligt varje dag om vi verkligen kan se och koppla ihop det vi är där för!” Sammanfattningsvis har resultat visat att deltagarna i fokusgruppen följer läroplanens intentioner med sitt professionella och personliga förhållningssätt i förskolans uppdrag med ambition att varje barn ska möta vuxna som visar intresse och engagemang för varje barn.

No description available.

Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.