Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.

Bakgrund: I dagens samhälle blir varumärken och de värden de representerar allt viktigare där varumärken i många fall främst ska leverera en upplevelse. Många företag har idag ett flertal produkter inom samma produktkategori för att på så sätt täcka så stor del av marknaden som möjligt. Med detta följer problemet att särskilja produkterna/varumärkena från varandra. Syfte: Vårt syfte är att tydliggöra och beskriva vilka aspekter och problem som bör uppmärksammas och beaktas när ett företag tillämpar en multibranding- strategi bestående av likartade produkter. Genomförande: För att besvara vårt syfte har vi utgått från insamlad relevant litteratur på området. Vidare har vi antagit en fallstudieliknande ansats där vi genomfört 18 intervjuer vid tre skilda företag. Resultat: I de fall där företag tillämpar en multibranding-strategi bör de sträva efter att utarbeta distinkta och tydliga mervärden och kommunicera ut dessa såväl internt som externt. Det är av stor vikt att varumärkenas respektive värden till fullo är etablerade hos de anställda.

Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure. Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors. Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up. This will guide us to our questions at issue: • How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice? • What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process? Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages. Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up. The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase. Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives. / Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster. Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp. Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder: · Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken? · Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång? Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening. Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad. Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar. En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs. Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna. Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen. / The purpose of this study is to identify the strenghts and weaknesses in brand building of Asea Brown Boveri, ABB in Storvik. It shall point out if the brand should be repositioned in the minds of the customers, and if so how this repositioning could be managed. The study is based upon litterature studies and interviews with seven external customers as well as two internal employees at ABB. The result clearly shows faults in the brand within projects, while as in the fields of service and maintenance they posess a relatively strong position on the market. A repositioning of the brand is thereby necessary, which can be done among other things by increased resourches and measures in marketing.

No description available.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kundernas köpbeteenden i en inredningsbutik, Divas Boning och att diskutera hur dessa kan påverkas och bidra till ökad konsumtionsnivå hos kunderna.   Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ metod i form av en intervju samt en kvantitativ metod i form av en enkät. Dessa presenteras var och en för sig i empirikapitlet. Analyser har sedan gjorts också uppdelat i kvantitativ- och kvalitativ data.   Resultat & slutsats: Vår studie visar att det är av stor vikt att Divas Boning tydligt positionera sig och arbetar med sina kundrelationer. Vår studie visar även att valet av sortiment i hög grad påverkar hur butiken uppfattas och att det är viktigt att som mindre inredningsbutik inte bara se liknande butiker som konkurrenter utan även större kedjor.    Förslag till fortsatt forskning: Som fortsatt forskning skulle vi finna det intressant och lärorikt att studera branschen ur ett vidare perspektiv och göra en grundlig konkurrensanalys av Divas Bonings alla konkurrenter. I denna studie kan vi endast beröra köpbeteendet hos Divas Bonings kunder. Det skulle även vara intressant att studera skillnader mellan handel i fysisk miljö och på Internet.   Uppsatsens bidrag: Förutom kunskapen att arbeta med teoretiska modeller har vår studie framförallt bidragit med kunskap om Divas Bonings nuvarande kunder. Vi har fått en god uppfattning om kundernas köpbeteenden, vad de har för uppfattningar och behov. Denna studie kommer också att vara användbar för Divas Boning i deras marknadsplanering.

No description available.