Med grund i ett för journalistiken fallande förtroende, vilket i kombination med PR’s ökade inflytande anses medföra en demokratisk utmaning, är syftet med denna studie att komparativt se på publikens förtroende för varumärken respektive journalistik. Inledningsvis intresserar den sig för vilka, om några, skillnader och effekter det finns på förtroendet beroende på avsändartyp. Den undersöker också om förtroendet influeras av publikens individuella faktorer och/eller socioekonomiska förhållanden. Studien har en kvantitativ ansats med ett webbexperiment och en tillhörande enkät som metod. Sammantaget har 141 respondenter, uppdelade i fem grupper, besvarat totalt tio frågor. Av dessa sökte åtta stycken efter individuella och socioekonomiska förhållanden, medan resterande två avsåg mäta förtroendet och upplevelsen kring ett innehåll. Experimentets sample bestod av svenskar, vilka nåddes genom en efterlysning på Facebook. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications och Kulturellt kapital, tillsammans med föregående forskning rörande journalistik, PR, förtroende, digitalisering samt medier, demokrati och samhälle. Sedan tidigare finns en vetenskaplig grund beträffande förtroendet för journalistik, däremot har detta inte satts i relation till varumärken. Man har inte heller engagerat sig i andra faktorers eventuella påverkan på en individs förtroende. Resultaten visar inga signifikanta förtroendeskillnader mellan varumärken och journalistik, inte heller i en jämförelse specifika aktörer emellan (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo och Volkswagen). Istället för avsändare, har individfaktorer visat sig vara av större relevans för förtroende. I synnerhet utmärker sig utbildningsnivå och grad av politiskt intresse, där högt utbildade och högt politiskt intresserade tenderar ha ett lägre förtroende i förening med ett mer kritiskt förhållningssätt. Samma samband yttrar sig också ju mer politiskt högerställd individen anser sig. Som konklusion baseras individens förtroende inte på avsändaren, utan snarare på dennes socioekonomiska och individuella faktorer. / The purpose of this essay is to study the public’s trust in journalism and brands respectively, as well as potential effects and differences that exists within this trust, depending on the messenger. The research also investigates the socioeconomic and individual factors of the public that might affect their trust. The study departs from the facts that trust in journalism is currently in a down-moving spiral, which, in connection to the expansion of Public Relations, creates a problem for both democracy and society. The study was conducted through a quantitative method in the shape of a web experiment, accompanied by a survey. 141 respondents, divided into 5 groups, answered a total of 10 questions, out of which 8 asked about the respondents’ individual and socioeconomic factors, and 2 asked about the respondents’ experience of a specific content from different messengers. The sample in the experiment consisted of Swedish men and women whom were found via Facebook. The theoretical framework of the study comprises Agenda Setting Theory, Uses and Gratifications and Cultural capital, together with previous research affecting journalism, PR, trust, digitalization, media, democracy and society. There are already quite a lot of research regarding trust in journalism, but never before has this been compared to the trust in brands. Neither has socioeconomic factors been looked at as a contributing factor to an individuals’ level of trust. The results of the study show that there are no significant differences in trust towards journalism and brands, neither have we found differences between specific senders (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Volvo and Volkswagen). Neither age, gender, profession, news consumption nor internet use seemed to have any effect on trust. However, education and political interest stand out. Higher education, as well as higher political interest, gives a lower trust and a stronger criticism of source. A rightward political orientation can be linked to lower trust as well. Thus, the audience’s trust is not based on the messenger, but rather on individual attributes and characteristics.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier för att stärka sina relationer, sitt eget varumärke på företagsmarknaden och hur en bakomliggande strategi för detta är utformad. Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen grundar sig i en deduktion med inslag av induktion. Studiens empiriska data utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom mediebranschen. Studiens resultat visar att sociala medier öppnar upp för enkelhet, transparens och humor genom att visa upp personerna bakom varumärket. Detta bidrar till ett mer trovärdigt och personligt varumärke på företagsmarknaden. Sociala medier spelar en stor roll i den totala marknadskommunikation, däremot kan det inte ersätta den fysiska interaktionen. Resultatet visar att småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier inom ramen för en icke uttalad strategi men som vi anser är att definiera som en strategi då ett likartat mönster visat sig. Ett mönster som påvisar att varumärkesbyggande sker genom referensmarknadsföring som möjliggörs lättare genom sociala medier. Därför bör sociala medier och referensmarknadsföring användas som en medveten strategi för att stärka varumärken och relationer på företagsmarknaden.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.

I och med att konkurrensen och resandet ökat krävs det idag att aktörer inom turismbranschen hittar nya sätt att locka resenärer på. Varumärkesstrategier har därför expanderats och innefattar idag även företagets värderingar. Detta tillsammans med att konsumenterna blivit allt mer medvetna har gjort att det blivit viktigt att arbeta med hållbarhet inom turismbranschen. Samhället förväntar sig idag att företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor, vilket gör att kommunikationen kring dessa frågor är viktig. Hotellföretag bör kommunicera ut sina värderingar och hållbarhetsåtgärder både internt och externt, då även medarbetare ska vara väl medvetna om dem. Med bakgrund i detta blir det därför intressant att undersöka hur den interna och externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet fungerar i den svenska hotellnäringen. Syftet med studien är att undersöka hur två av Sveriges största hotellkedjor arbetar med hållbarhet samt hur de kommunicerar ut detta internt och externt Studien utgår från en kvalitativ metod där primärdata samlats in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades är anställda hos de två hotellkedjorna som studien undersöker. Primärdata har analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar studiens valda teorier. Både Scandic och Nordic Choice lyfter främst fram den miljömässiga dimensionen vid diskussionen kring deras hållbaretsarbete. Nordic Choice arbetar utifrån ISO14001 miljöstandarder, samt miljöprogrammet penguin och deras egna program WeCare, som även innefattar de resterande dimensionerna av hållbarhet. Scandics hållbarhetsåtgärder cirkulerar främst kring deras Svanenmärkning, vilket innefattar miljöarbete men även FN Global Compacts 10 principer som innefattar samtliga dimensioner. I den externa kommunikationen använder sig båda hotellkedjorna av både envägskommunikation som hållbarhetsrapporter och hemsida samt tvåvägskommunikation, där de för en dialog med konsumenter via sociala medier. Den interna kommunikationen skulle däremot kunna utvecklas då svar mellan respondenterna har varierat inom båda hotellkedjorna. Däremot har Nordic Choice en bättre kommunikation mellan hotellen medan det framgår att Scandic inte har någon kommunikation mellan hotellen alls.

My aim with this study was to examine The Body Shop´s presentation of itself on its Web site, more specifik: how the brand communicates and what kind of stories there is. My conclusion is that the brand communicates through storytelling and with a focus on "good" aspects. This is done by pointing out the differences between "We and Them" and by promoting justice - and environmental issues. Fears change with changes in society, and the consumer is offered to moderate anxiety by consuming the "right" product; a kind of identity formation through consumption which is a part of The Body Shop´s marketing.

Det är år 2020 få klubbar i svensk elitishockey som är ekonomiskt hållbara och i lägre divisioner når inte klubbarna sportslig framgång utan stora ekonomiska risker. Djurgårdens IF har vunnit flest svenska mästerskap i ishockey för herrar i Sverige och har en verksamhet med en stabil ekonomi samtidigt som klubben år 2020 är i toppskiktet i landets högsta divisioner för herrar, damer och juniorer i ishockey. Tidigare forskning har främst fokuserat på varumärkesidentitet, det som skapar lojalitet bland fans och effekterna av sponsring enskilt medan den här studien vill ge en sammanställd bild av de här delarna. Studiens syfte blev därför att identifiera faktorer som varit viktiga för Djurgården Hockeys arbete med sin varumärkesidentitet och om det har varit bidragande till föreningens ekonomiska tillväxt. Studien genomfördes som en fallstudie om Djurgården Hockey där representanter från föreningen, den officiella supporterföreningen samt en huvudsponsor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att några faktorer som framförallt varit avgörande för Djurgården Hockey är att föreningen har byggt sin identitet tydligt i vad de står för, föreningen bygger stora profiler bland spelare och ledare som fungerar som förebilder för barn och ungdomar samt att föreningen gör gott för andra som sätter föreningen i en positiv kontext. / In 2020, there are few clubs within Swedish elite ice hockey who are financially sustainable, and clubs in the lower divisions do not reach sporting success without taking big financial risks. Djurgårdens IF have won more championships in men’s hockey in Sweden than any other team, and have a strong business with a stable economy while the club is in top tier in the country’s highest divisions for men, women, and juniors in ice hockey in 2020. Previous research has mainly focused on brand identity, the process of creating loyalty among fans and the effects of sponsorship individually, while this study aims to provide a composite view of these factors. The purpose of the study was therefore to identify factors that have been important for Djurgården Hockey in their work with their brand identity and if it has affected the club’s economic growth. The study was conducted as a case study on Djurgården Hockey in which representatives from the association, the official supporter association and a main sponsor were interviewed through semi-structured interviews and then by interpretation of these answer the purpose of the study. The results shows that some of the factors that have been particularly important for Djurgården Hockey are that the association has built a clear identity in what they stand for, as well as creating big profiles among players and coaches that serve as role models for children. Furthermore, the association does good for others which results in being put in a positive context.

Titel: Varumärke vs. Varumärke - En studie om privata vårdbolags differentiering på marknaden. Författare: Anna Sjöholm, Emilia Sehlin Handledare: Carina Holmberg Bakgrund: De senaste decennierna har privatiseringen inom den svenska hälso- och sjukvården ökat både inom primärvården, specialvården och forskningsområdet. Dessutom har andelen offentligt finansierade verksamheter och bolag minskat och den privata ökat. Det motiveras genom att verksamheter har möjlighet att bedrivas mer effektivt och professionellt i privat regi. I denna rapport diskuteras hur fyra svenska, privata vårdbolag marknadsför sig och differentierar sig genom sina varumärken. Vårdbolagens webbsidor, val av bilder, färger, former och ord kommer att analyseras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur privata vårdbolag använder sina varumärken för att differentiera sig. Metod: Kvalitativ studie, innehållsanalys och strukturerade intervjuer. Empiri: Empirin visar att de fyra vårdbolagen på olika sätt riktar sin kommunikation genom sina webbsidor och därmed förmedlar olika symbolik genom sina varumärken. De använder olika färgval, bilder och ordval för att differentiera sig. Logotyper och slogan anpassas efter den symbolik som respektive vårdbolag vill förmedla med sitt varumärke. Analys: De fyra vårdbolagen differentierar sig på olika sätt. Patientinriktning, trygghet, tillgänglighet och professionalitet är fyra faktorer som alla vårdbolagen förmedlar genom sina varumärken. Dock med olika fokus och inriktning för att differentiera sig på marknaden. Slutsatser: Studiens fyra privata vårdbolag använder sitt varumärke på olika sätt för att differentiera sig på marknaden.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på?Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda.

Är du osäker på hur du ska skapa eller utveckla ett starkt personligt varumärke på den växande plattformen Linkedin. Där det varje minut laddas upp långa och saftiga inlägg om diverse ämnen. Vissa med viktiga budskap, långa inlägg som liknar romaner eller inlägg där det går att läsa om vad någon gjort på sin semester. Vad platsar på plattformen och vad platsar inte. Hur kan du som planerar att ladda upp ett inlägg skapa ett intresse hos andra. Det är endast 10 procent som studerat plattformen Linkedin och nu är det dags att ta reda på vad som är viktigt att tänka på kring Linkedin. Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur Linkedin kan användas i utvecklingen av ett personligt varumärke. Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex personer blivit intervjuade. De sex respondenterna vars erfarenhet inom Linkedin är; vardagliga användare, professionella användare samt instrumentella användare. Primära data har samlats in via sökmotorer som One Search på Linnéuniversitetets hemsida samt genom Google Schoolar. Det framkom tydligt att det är ytterst viktigt med att fråga sig själv varför och vad det personliga varumärket ska ge för signal utåt. Även viktigt att arbeta med struktur och planering för att skapa/utveckla sitt personliga varumärke. Rapporten har endast tagit upp den sociala mediekanalen Linkedin så vidare forskning borde göras för att få en bredare översikt över vad en bör göra. Då det finns Instagram och Facebook, även de nyare kanalerna som TikTok och snapchat på marknaden. Och dessa kan ha stor betydelse för det personliga varumärket också.

This thesis examines how the Swedish telecom company Comviq utilizes the meme formatknown as Trumpet Boy in their commercial Orkestern from 2018. The study makes use of aqualitative comparative semiotic analysis to decode signs present in both the referencematerial and the video advertisment. This study relies on the theoretical basis of Stuart Hall’stheory of representation, Linda Hutcheon and Siobhan O’Flynn’s theory on adaption andHenry Jenkins’ theory on transmedia storytelling.The study finds that Orkestern makes use of the fundamental concepts and imagery found inboth the original still image and a remix of the Trumpet Boy meme format. AlthoughOrkestern can be seen as an adaptation or paraphrase of the aforementioned meme, it alsotakes liberties with the implementation of said concepts. The core elements attributed to thememe can be found in Orkestern but while a reference is being made, it’s not being copied, inmuch the same way as memes are paraphrased by users of social media platforms.