Detta examensarbete inom medieteknik och medieproduktion på Malmö Högskola syftar till att undersöka och analysera hur varumärken kan byggas och förankras genom bloggar. Detta har undersökts genom text- och innehållsanalyser på bloggar som kombinerats med kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer på företagen Findus och Blooms Byrå. Bloggar harmakt att påverka människor när det gäller exempelvis attityder, produkter och köpbeteenden. Bloggarna och deras bloggsidor har blivit maktfaktorer att räkna med och detta måste företag som både vill vara aktiva och som inte vill vara aktiva i de sociala medierna vara medvetna om. Både företag och bloggarna själva kan använda bloggarna som ett verktyg för att förankra ochbygga varumärken. Dock kan det vara en viss svårighet i att enbart använda sig av en kanal när det gäller marknadsföring och reklam av ett varumärke. / This thesis within Media Technology and Media Production at Malmo University aims to research and analyse how brands can be build and be established through blogs. This has been researched through text- and content analyses on blogs, combined with qualitative interviews with persons at the companies Findus and Blooms Byrå. Bogs have the power to influence people’s attitudes, products and buying behaviour for example. The blogs and their pages havebecome power elements to count with and this must both companies that want to be active and those who don’t want to be active within the Social Media be aware of. Both companies and the blogger themselves can use the blogs as a tool to establish and build brand names. However, it can be a certain difficulty in only using one channel when it comes to marketing and advertising a brand name.

Denna uppsats undersöker samarbetet mellan varumärkena Wrexham AFC, Ryan Reynolds, Rob McElhenney, Disneykoncernen, FX och TikTok i TV-serien Välkommen till Wrexham. Målet är att analysera hur varumärkessamarbetet bland de olika varumärkena integreras i narrativet utan att påverka tittaren negativt. Genom att tillämpa Robert Plutchiks teorier om emotioner analyseras strategierna som TV-serien använder för att sammankoppla de olika varumärkena i narrativet för att rättfärdiga varumärkeskollaborationerna. Vidare granskas hur TV-serien använder transmediala berättarmöjligheter genom samarbetet med huvudsponsorn TikTok. Analysen visar att integrationen av TikTok som plattform, för att vidga Wrexham AFC:s narrativ, tar vara på många men inte alla av Henry Jenkins principer för transmedialt berättande. TV-serien använder därtill ett tydligt emotionsbaserat berättande samt Reynolds och McElhenney för att överbrygga potentiella konflikter mellan de involverade varumärkenas värderingar. Reynolds och McElhenney mänskliga och kommersiella varumärken tillåter även TV-serien att använda en mer Hollywood-inspirerad stil trots det dokumentära formatet, vilket kan bidra till att den integrerade reklamen accepteras. Studien kan därmed bidra till en fördjupad förståelse för hur varumärken och produktionsbolag kan samarbeta för lyckade TV-produktioner med varumärkeskollaborationer.

Influencers har idag ett stort inflytande på konsumenter vilket, till viss del, blivit avgörande för företag. Det förekommer mer frekvent att influencers även skapar egna grundade varumärken. Denna studie har utgått från fyra svenska influencers som har ett eget grundat varumärke. Dessa influencers och deras varumärken är Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) och Alice Stenlöf (A-dsgn). Studien syftar till att undersöka hur en influencers skandal påverkar deras eget grundade varumärke på Instagram. Detta undersöktes med hjälp av två kvantitativa metoder. Den första metoden, digital datainsamling, analyserade antalet gilla-markeringar och antalet kommentarer på varumärkenas Instagram. Studien undersökte sedan individers agerande gentemot influencernas varumärke genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet som framkom var att medelvärdet för gilla-markeringarna minskade för tre av fyra av varumärken efter skandalen. Medelvärdet för kommentarer minskade för ett av fyra varumärken. Resultatet från enkätundersökningen visade att respondenterna aktivt tog avstånd från att gilla varumärkets inlägg på Instagram efter skandalen. Den främsta anledningen till detta var att de inte ville stötta influencers förens de såg en förändring i influencerns agerande. Respondenterna ville även motta en offentlig ursäkt från influencern innan de var beredda att förlåta influencern. / Today influencers have a great influence on consumers, which to some extent, has become crucial for companies. It is more common for influencers to also create their own established brands. This study has been based on four Swedish influencers that have their own established brand. These influencers and their brands are Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) and Alice Stenlöf (A-dsgn). The study aims to investigate how an influencer's scandal affects their own founded brand on Instagram. This was investigated using two quantitative methods. The first method, cross-sectional study, analyzed the number of likes and the number of comments on the brands Instagram. The study then examined respondents’ actions online towards the influencers brand through a quantitative survey. The result showed that the average number of likes decreased after the scandal for three out of four influencer brands. The average number of comments decreased for one out of four brands. Moreover, the results from the survey revealed that the respondents actively choose not to like posts from influencer brands on Instagram after the scandal. The main reason for this was that the respondents did not want to support influencers until they were convinced the influencers had changed their behaviors and actions. Furthermore, the respondents also wanted to receive a public apology from the influencer before they were prepared to forgive the influencer.

Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn är alla exempel på olika sociala medier som många av oss i Sverige idag använder oss dagligen av. Sociala medier är en plattform där vi som användare har möjlighet att skapa en interaktion med vänner och bekanta, men även att utforska och kommunicera med personer som vi inte känner. På sociala medier finns förutom privatpersoner även andra aktörer representerade. Nämligen olika varumärken i form av organisationer, företag eller var för inte i form av en kändis. Att vi som konsument väljer att ha en interaktion med en eller flera av dessa varumärken har idag blivit en del av vår moderna vardag. I denna studie som främst använt sig av en kvantitativ metod har vi via en enkätstudie undersökt vad som får konsumenter att på sociala medier att vilja bli vän med ett varumärke. Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av konsumenters sätt att interagera med varumärken på sociala medier. Studien positionerar sig inom Företagsekonomi med inriktning på marknadsföring och utgångspunkten är ur ett konsumentperspektiv. Studien genomfördes under våren 2016 och totalt 176 stycken respondenter deltog i enkätstudien. Frågor som studien ämnar att besvara är bland annat dessa: Hur skapas denna interaktion? Vad är det för sorts interaktion som skapas? Vilka förutsättningar finns det för skapandet av denna interaktion? Utifrån enkätstudiens resultat så har det framkommit att individer inte konsumerar varumärken på sociala medier för att skapa en parallell identitet. Alltså är sociala medier inte en egen värld i sig, utan fungerar som en förlängning av det verkliga livet. Individer använder inte sociala medier för att nå ut med en alternativ identitet, utan använder sociala medier för att nå ut längre, eller förstärka, sin nuvarande identitet. Interaktionen mellan konsument och ett varumärke på sociala medier sker på en frivillig basis där makten ligger hos konsumenten. Att ha en interaktion med varumärken är vanligt, men det sker selektivt. Detta då vissa varumärken som en konsument i det verkliga livet har en relation till, vill konsumenten inte ha en online-relation med. Således kan sociala medier fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg om det behandlas på ett varsamt sätt som tilltalas av konsumenterna.

På grund av att dagens samhälle kantas av ett informationsöverflöd måste organisationer hitta andra vägar för att träffa rätt med sin kommunikation. Tidigare kommunicerades varumärkens budskap ut via traditionella medier men nya trender har medfört nya kommunikationsmetoder som sponsring via idrottsarenor med olika kommunikativa målsättningar. Då mycket av den tidigare forskningen på kommunikation via idrottsarenor har ett internationellt perspektiv med kommersiella aktörer tar denna studie istället avstamp i Sverige med hopp om att bidra med ett nytt perspektiv. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för kommersiella, kommunala och ideella aktörers kommunikativa arbete med arenasponsring. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuerna har genomförts med sju strategiskt utvalda respondenter som verkar inom kommersiella, kommunala och ideella organisationer och som fick avge sin syn på fenomenet arenasponsring. Resultatet visar att organisationernas arbete med att kommunicera via en idrottsarena handlar dels om att namnsätta en arena, dels att kommunicera på plats i arenan eller i egna kanaler samt genom att ha egna relationsskapande aktiviteter i anknytning till arenan. Genom arenasponsringen så kan de skapa kännedom om sitt varumärke, öka försäljningen och skapa relationer med sina intressenter. Trots att arbetet med kommunikationen via arenasponsringen är likvärdig för den övervägande delen av respondenterna skiljer sig dock deras incitament åt. Gemensamt för den övervägande delen av respondenterna är att de belyser det faktum att genom arenasponsringen så gagnar de stor publicitet i media.

Titel: Här idag- borta imorgon. En kvalitativ fallstudie om vilka möjligheter och risker pop-up butiker kan medföra för ett varumärkes image och identitet.   Författare: Amanda Andersson och Frida Andersson   Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Detaljhandel och Service Management, Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt pop-up butiker kan stärka ett varumärkes image och identitet samt vilka risker konceptet kan medföra ur ett varumärkesperspektiv inom detaljhandeln.   Forskningsfrågor: ·     Varför väljer Företag att öppna pop-up butiker? ·    Vilka möjligheter och risker finns det med att öppna pop-up butiker utifrån ett varumärkesperspektiv? ·     På vilket sätt kan pop-up butiker bidra till att stärka befintliga relationer mellan varumärken och konsumenter? Metod I studien tillämpades en kvalitativ fallstudie av inredningssektorn. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer av personer med kunskap om pop-up butiker.       Slutsatser Pop-up butiker kan stärka ett varumärkes och identitet image genom att det ger varumärket en fysisk närvaro där de får chansen att förtydliga sitt varumärke. Den största risken ligger i om var pop-up butikerna inte följer varumärkets övriga helhet samt om varumärken öppnar överallt vilket kan urvattna varumärket. / Title: Here today- gone tomorrow. A qualitative study about the opportunities and risks the affect of pop-up stores have on a brands image and identity. Authors: Amanda Andersson och Frida Andersson Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Retail and Service Management, Linnaeus University, Spring 2019. Purpose and research question The purpose of this study is to investigate in which way brands can strengthen their image and identity and the risks the concept can entail from a brand perspective.   Research questions ·    Why do companies open pop-up stores? ·    What are the opportunities and risks for opening a pop-up store from a brand perspective? ·    In what way can pop-up stores help strengthen existing relationships between a brand and customer?   Method This study is based on a qualitative case study in the furnishing industry. The empirical material are based on eight semi structured interviews with people with knowledge about pop-up stores.      Conclusion/Findings Pop-up stores can strengthen a brands image and identity by giving the brand a physical attendance to explicate the brand. The risk is if the brands pop-up stores doesn’t follow the themes with the other channels, or if they open pop-up stores everywhere can result in  brand overexposure.

Internets framkomst medför nya utmaningar för företags kommunikation ochvarumärkesbyggande på grund av den höga informationstillgängligheten. Transparensen påinternet innebär att företag inte har i samma kontroll av sin kommunikation, utankonsumenterna har större makt och således påverkar hur ett företags varumärke uppfattas avkonsumenter. Digitaliseringen medför dock även möjligheter för små modevarumärken medbegränsade resurser att aktivt arbeta med sin marknadskommunikation och att bygga sinavarumärken genom sina hemsidor och facebook. Studien syftar till att ge förståelse för hurunga och små modevarumärken använder sig av internet för att bygga upp sitt varumärke ochvilka möjligheter internet förser för företagen i sitt varumärkesbyggande. Studien har enkvalitativ approach där en semistrukturerad observationsstudie genomförts på tremodeföretag, därtill har två semistrukturerade intervjuer gjorts med 2 av företagen. Denteoretiska referensramen består av teorier kring den varumärkesbyggande processen urmärkesinnehavarens perspektiv samt forskning kring online branding.Studiens resultat bekräftar att modevarumärken inte arbetar efter tydliga mål eller strategierkring sitt varumärkesbyggande, vilket beror på begränsade resurser vad gäller tid, personaloch ekonomi. Varumärkenas användning av internet har möjliggjort för varumärkena att fåstörre varumärkeskännedom globalt, vilket även öppnat nya möjligheter för företagen. Deverktyg som används på internet är företagens hemsidor, facebook och bloggar. De olikaverktygen bidrar till att sprida och bygga varumärkena. Företagens hemsidor avspeglarvarumärken genom att kommunicera dess värden och identitet med hjälp av text, bilder ochvideoklipp. Samarbeten med inlyftelserika modebloggar, särskilt internationellamodebloggare, möjliggör för varumärken att få en högre varumärkeskännedom samt attvarumärkesbudskapet sprids till potentiella kunder. Samarbetet resulterar i att modebloggarnablir aktiva varumärkesambassadörer. Användningen av facebook gör det möjligt för företagenatt kommunicera med sina kunder i realtid och bygga relationer med dem. Dessutom kanfacebook vara ett bra verktyg för företagen att kunna förstå sin kund bättre, då företagen hartillgång till sina anhängares profiler.The rise of the Internet results in new challenges and possibilities for companies’ marketingand brand building activities as a result of the high availability of information. Thetransparency on the Internet means that companies no longer have the same control of theirbrand communication, instead the power has shifted towards the consumers. This means thatconsumers play a role in the forming of a brand and how it is perceived. For small fashioncompanies with limited resources the Internet provide suitable tools, like facebook, web pagesand blogs, to spread their brand. The high visibility and the spread of information on theInternet can benefit small brands to achieve higher brand knowledge on a global scale.This study has an qualitative approach and aims to create an understanding of how smallfashion companies are using the Internet as a branding tool as well as mapping thepossibilities with the tools used. Three semi structured observation studies were conducted onthe companies’ websites and facebook. In addition, two semi-structured interviews werecarried out at two of the companies. The theoretical framework consists of traditional theorieson brand building and brands, as well as recent research about online branding.The result implies that the companies do not have a clear and defined plan of their brandbuilding activities on the Internet, which presumably depend upon the lack of recourses interms of staff, economy and time. The brands’ usage of the Internet enables a higher visibilityof the brands on a global level. The tools used on the Internet are company websites,facebook and collaboration with fashion bloggers. The different tools contribute in spreadingand building the fashion brands. The company websites mirror the fashion brands bycommunicating its values and identity through images, text and short videos. Collaborationwith influential fashion bloggers, especially with international ones, makes it possible for thebrand to get a higher brand knowledge as well as the brand’s message is being spread topotential consumers. As a result of the collaboration, the fashion bloggers becomesambassadors of the brand. The use of facebook makes it possible for the brands tocommunicate in real time with consumers and to build relationships with them. Facebook alsomakes it possible for the brands to understand their consumers better by being able to viewtheir “followers” profiles. / Program: Textilekonomutbildningen

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend. Vår studie undersöker kombinationen av etablerade och egna varumärken och fokuserar på vilken påverkan Lager 157:s varumärken har på konsumenters attityder och beteenden. Vi har även undersökt vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå genom varumärkeskombinationen och hur sortimentets inriktning, djup och bredd styr konsumenters efterfrågan.Studiens innehåll är baserat på primärdata i form av en marknadsundersökning och en intervju och sekundärdata i form av litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Marknadsundersökningen har utförts i enkätform med 13 frågor i Lager 157:s butik i Gällstad och intervjun har genomförts med butikens chef Maja Brolin. För att kunna analysera och tolka aktuell information har vi använt oss av tre teoretiska modeller, ”Kommunikationsprocessen”, ”Varumärkesprocessen i en tjänsteverksamhet” och ”Faktorer som påverkar konsumenters köpbeteende”, i kombination med teoretiska begrepp.Det vi har kommit fram till är att företagets varumärken har en stor påverkan på konsumenters åsikter, attityder och beteenden sett från både ett personligt och ett socialt perspektiv där identifikation med företagets koncept är en viktig del. Genom Lager 157:s kombination av etablerade och egna varumärken kan företaget nå en större målgrupp, locka fler besökare och skilja sig från mängden, men också förlora försäljning på grund av konkurrerande varumärken som också kan dra ned helhetsintrycket. Ju bredare och djupare sortiment ett företag som Lager 157 erbjuder, desto större chans är det att en konsument kan hitta det den eftersöker och få sitt behov tillfredsställt, vilket leder till en ökad efterfrågan.The competition in the clothing industry is growing and becoming more intense. It currently requires more from a company to stand out. A variety of factors influence a consumer's behavior and attitude toward a company and a store's selection of brands and range selection plays a significant role in order to communicate a message that attracts the intended audience.It is becoming increasingly common for retail businesses that offer established brands to integrate backwards and produce private label products. Lager 157 is a company that has recently followed this trend. Our study investigates the combination of own and established brands and focus on the impact that Lager 157's brands have on consumers' attitudes and behaviors. We examined the positive and negative effects that may occur through brand combination and how the assortments focus, depth and width controls the consumer demand.The study is based on primary data in the form of a market survey and an interview and secondary data in the form of literature, scientific papers and electronic sources. The market investigation has been conducted in the form of a questionnaire with 13 questions in Lager 157's store in Gällstad and the interview was carried out with the store manager Maja Brolin. In order to analyze and interpret current information, we used three theoretical models, "Communication Process", "Brand process" and "Factors affecting consumers' purchasing behavior", in combination with theoretical concepts.What we have found is that the company's brands have a major impact on consumers' opinions, attitudes and behaviors as seen from both a personal and a social perspective. Identification with the company's concept is an important part. With Lager 157's combination of established and own brands, the company can reach a larger audience, attracting more visitors and stand out, but also losing sales because of competing brands that can also reduce the overall appearance. The wider and deeper range of a company like Lager 157 offers, the more likely it is that a consumer can find what they are looking for and get their needs satisfied, leading to increased demand. / Program: Butikschefsutbildningen

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att identifiera och jämföra män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer vid följande av varumärken på sociala nätverk utifrån incitament, social kontext, intresse, underhållning, information samt känslomässigt nära. Studien ämnar även att tillföra kunskaper för ämnesområdet inom teoretiska och praktiska implikationer. Forskningsfrågan lyder därmed:   Vilka likheter och skillnader finns det mellan män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer att följa varumärken på sociala nätverk?   Metod: Studien använder sig av en hypotetisk-deduktiv metod där forskaren via befintlig teori skapat studiens hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en kvantitativ metod med hjälp av en webbenkät och ett Mann Whitney test. En analys och diskussion genomfördes därefter för att generera en slutsats för studien.   Slutsats: Resultatet från studien fann att det inte finns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors yttre motivation inom områdena incitament och social kontext att följa varumärken på sociala nätverk. Inom inre motivation fann dock studien både likheter och skillnader. Inom aspekterna intresse och underhållning fann studien ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors inre motivation till att följa varumärken på sociala nätverk. Däremot inom aspekterna information och känslomässigt nära fann studien att kvinnor visade en signifikant högre inre motivationsskillnad jämfört med män. Studiens praktiska implikationer fann att varumärken bör ta hänsyn till dessa genusskillnader vid inre motivation för att kunna anpassa innehållet efter deras målgrupp. De teoretiska implikationerna fann istället att incitament numera inte har någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor, medan tidigare forskning visar på en större motivation från kvinnor. Dessutom fann studien samma resultat som tidigare forskning gällande att kvinnor motiveras mer känslomässigt av varumärken än män. / Purpose and research questions: The purpose of the study is to identify and compare men and women’s extrinsic and intrinsic motivation when following a brand on social networks by incentive, social context, interest, entertainment, information and relatedness. The study also intends to provide knowledge to the subject area within theoretical and practical implications. The research question therefore follows: • Which similarities and differences exists between men and women’s extrinsic and intrinsic motivation to follow a brand on social networks? Method: The study uses a hypothetical-deductive method where the researcher through existing theories creates the study’s hypotheses. The hypotheses have been tested through a quantitative method with a survey online and a Mann Whitney test. An analysis and discussion was then performed to generate a conclusion for the study. Conclusion: The result from the study found that there are no significant differences between men and women’s extrinsic motivation within the areas incentives and social context to follow brands on social networks. However, within the field intrinsic motivation the study found both similarities and differences between men’s and women’s motivation to follow brands on social networks. The study found no significant difference between men and women’s intrinsic motivation connected to interest and entertainment. However, within the aspects information and relatedness the study found that women showed a significant higher difference in intrinsic motivation compared to men. The practical implications of the study found that brands should take these gender differences into account in order to adapt the content to their target audience. Instead, the theoretical implications found that incentives now have no significant difference between men and women, while previous research shows a greater motivation from women. In addition, the study found similar results to previous research that women are more emotionally motivated by brands than men.

<p>Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla.</p><p>För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen.</p><p>Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare.</p><p>Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida.</p><p>Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen.</p> / <p>This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old.</p><p>In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got.</p><p>Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses.</p><p>The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website.</p><p>The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.</p>