Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken. Metod Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor. Slutsatser Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå. / Aim The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands. Methodology The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources. Conclusion The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar. För att undersöka PR-genomslaget och förekomsten av textreklam har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys av 98 artiklar. Analysen består av tabeller, textutdrag och tolkningar av dessa. Resultatet visar att morgontidningar i storstadsområden är de tidningar som sammanlagt har publicerat flest artiklar om mobiltelefonerna och skrivit mest textreklam. Många artiklar har bara en källa och den största huvudkällan är reportrar. Genomslaget för lanseringskampanjen av Iphone 4 var betydligt större än för Xperia x10. Av de 22 artiklar som kan kategoriseras som textreklam handlar alla utom en om Iphone.

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ”Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke?”. En fallstudie har genomförts, där en individs meningsskapande kring ett varumärke har undersökts. Fallstudien bestod av två djupgående intervjuer och fem observationer. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier kring bland annat meningsskapandeprocesser och varumärkessymbolik. Slutsatsen är tre faktorer som kan bidra till meningsskapande kring ett varumärke: överensstämmelse med konsumentens ”jag”, symbolisk innebörd och visuellt tilltalande, och användning. / Consumers use brands daily and the exposure of brands takes place everywhere: in advertisements, books, movies, people, and so on. Previous research shows that consumers use brands to create their self-image and identity, and that consumer can have stronger or weaker relationships with brands. Brands in their selves are only material markers, brands become meaningful to consumers when they are put into a context and receive an individual story built around them. The purpose of this paper is to show how consumers can create meaning in their relationship with brands. This is by sorting out the issue: “How can a consumer create meaning in the relationship with a brand? “. A case study has been carried out, in which an individual's meaning creation to a brand has been investigated. The case study consisted of two interviews and five observations. The results were analyzed using theories about meaning creation processes and brand symbolic. The conclusions are three factors that may contribute to the creation of meaning towards a brand: correspondence with the consumer's “self”, symbolic meaning and visually appearance, and the use of the brand.

Ett företags webbplats är en av de viktigaste kommunikationskanalerna i dagens digitala värld. Det ärett virtuellt skyltfönster mot konsumenter, partners och anställda där företaget kan visa upp sina produkter och tjänster, men också kommunicera sin vision och sitt varumärke. Vissa företag använder också webbplatsen som marknadsplats och erbjuder sina kunder att handla online. Till sist kan en webbplats liknas med ett forum för dialog som något som sociala medier exempelvis bjuder in till. Likväl som det är viktigt att ta hänsyn till exempelvis användarvänlighet, tillgänglighet, designprinciper och målgrupper är det av största vikt att utgå från ett företags varumärkesstrategi vid formgivning och utveckling av en webbplats. Men hur ser utvecklingsprocessen ut när uppdragsgivaren inte finns någon varumärkesstrategi? Detta problem ställs jag inför i mitt praktiska examensarbete där uppdraget är utveckla en gemensam webbsida till två varumärken som saknar varumärkesstrategi. En annan problemställning som en webbutvecklare behöver ta hänsyn till är hur kod kan göras användarvänlig och användbar så att mottagaren kan ta över utvecklingen av webbplatsen efter överlämning av produkten. Även detta scenario ställdes jag inför under arbetet. Denna rapport beskriver bakgrund och genomförande av Tehå:s och BeHagfullts gemensamma webbplats. Tehå:s och BeHagfullt är två butiker belägna i en stad med 13 300 invånare, med en målgrupp som är över 50 år och en ägare som själv ogillar många nya digitala medier.Rapporten har för avsikt att guida läsaren genom projektets alla faser och skapa en förståelse för utvecklingsprocessen i ett projekt där företaget saknar varumärkesstrategi.Resultatet blev en webbplats med tydliga knappar och många bilder anpassad efter målgruppens och företagets behov. / A business website is one of the most important channels of communication in today's digital world. It is a virtual showcase for consumers, partners and employees where the company can showcase their products and services, but also communicate their vision and their brand. Some companies also use the website as a marketplace and offers its customers to shop online. Finally, a website can be likened to a forum for dialogue as something that social media such as invites to. Therefor it is important to take into account not only usability, accessibility, design principles and target groups but it´s also essential to start from a company's brand strategy in the design and development of a website. But what does the development process looks like when the client has branding strategy? This is a problem I face in my practical thesis in which the mission is to develop a joint website for two brands that lack branding strategy. Another problem that a web developer needs to consider is how the code can be user-friendly and useful for the client to be able to continue develop the site after the handover of the product. Also this scenario I faced during the project. This report describes the background and implementation of Tehå's and BeHagfullts common website. Tehå's and BeHagfullt are two stores located in a city with 13 300 inhabitants, with an targetgroup that is over 50 years and an owner who dislikes a lot of new digital media. The report intends to guide the reader through all phases of the project and create an understanding of the development process of a project where the company has no brand strategy. The result was a website with clear buttons and a lot of images designed to satisfy both the targetgroup and the clients needs.

Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn. / Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.

Bakgrund: Användandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för många människor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gäller även medarbetare på ett företag. Företag och organisationer bör ha förståelse för och ta hänsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare är representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumärket. Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det påverkar varumärken. Vi vill även skapa förståelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares användande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, både externt och internt. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner på olika företag. Den empiri som vi samlade in genomintervjuer kompletterade vi med noga utvalda sekundärkällor på Internet. Slutsats: Sociala medier har förmågan att både bygga upp och rasera ett varumärke. Företag bör använda sociala medier och de måste ävenanpassa sig till den nya marknadssituation som har uppstått genom sociala medier. Utifrån en vägledande policy bör anställda tillåtas använda sociala medier under arbetstid och de bör även ses som företags tillgångar i de sociala medierna då deras närvaro bidrar till omvärldsbevakning och de figurerar dessutom som ambassadörer för varumärket.

Problem och Syften:Det har visat sig att en vanlig orsak bakom icke framgångsrika tjänsteföretag är att företagets medarbetare inte är tillräckligt informerade om vad företaget står för vilket gör att de inte alltid levererar tjänsten på det sätt de lovat sina kunder. En av orsakerna till detta problem kan vara att företaget misslyckats med att marknadsföra sin tjänst och sitt varumärke internt. Med denna studie vill vi då undersöka hur ett tjänsteföretag kan gå tillväga för att försäkra sig om att de anställda levererar tjänsten i enlighet med kundlöftet: Hur får ett tjänsteföretag sina kundtjänstmedarbetare att leverera tjänster i enlighet med vad varumärket lovat sina kunder? Vi vill undersöka vilka faktorer och problemområden som inverkar på detta problem samt undersöka hur dessa kan påverkas och hanteras på ett tjänsteföretag. Det ena av uppsatsens två syften handlar om att vi vill kunna skapa en modell samt ge praktiska exempel för hur ett företag kan använda de två teorierna Internal Marketing och Internal branding, för att arbeta med detta problem. Det andra syftet med uppsatsen är att kunna ge det omskrivna [Företaget] konkreta råd för att förbättra den interna marknadsföringen. Metod:Vid genomförande av studien har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv, detta grundar sig i att vi vill tolka och förstå mänskliga erfarenheter och situationer (Olsson & Sörensen, 2011, s. 100). Baserat på uppsatsens problem samt dess syften kom vi fram till att en kvalitativ forskningsansats skulle vara bäst lämpad för den här uppsatsen. Vid en kvalitativ studie är det vanligast att författarna använder ett induktivt angreppssätt (Olsson & Sörensen, 2011, s. 100). Dock ansåg vi inte att det induktiva passade oss vilket slutade i att vi identifierade studiens angreppssätt som ett abduktivt.  Teorier:För att kunna besvara uppsatsens problem och dess syften har vi utgått från två huvudteorier, Internal marketing och Internal branding. De förespråkar båda olika aktiviteter som syftar till att förbättra ett företags förmåga att kommunicera internt. Vår teoretiska forskning resulterade i en modell som syftar till att illustrera vilka likheter och olikheter det finns mellan Internal marketing och Internal branding. Denna modell fick sedan fungera som huvudsakligt underlag vid genomförande av den empiriska delen av uppsatsen Slutsats: De teorier vi läst har givit oss en inblick i hur Internal marketing och Internal branding kan användas för att ett tjänsteföretag ska kunna uppnå kundernas förväntningar på varumärket. Det har visat sig mycket tydligt att det inte enbart är en faktor eller ett problemområde som spelar roll, vilket faller sig ganska självklart. Alla de faktorer vi identifierat har olika stor inverkan både enskilt och tillsammans med varandra, men de två faktorer vi fann allra viktigast var; ledarskapet och den interna kommunikationen. Trots att vi kunnat urskilja dessa två utstickande faktorer är det ändå viktigt att varje företag ser till sig själva för att veta vilket eller vilka problemområden som är mest kritiskt hos just dem

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används. Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt. En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser. / Årets examensarbete 2005, Idesignpriset.se. Frimurarordens stipendie 2005.

The purpose with the thesis is to analyze and investigate the purpose of the co-operations between different brands within the hotel sector. We differentiate these purposes of the collaborations in regard to connections to quality- and environmental oriented symbols.

I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder. Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation. Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor. En var belägen i centrala Göteborg och den andra i glesbygden Tranemo. Intervjuerna bestod av totalt 24 gymnasieelever som under 30 min/intervju besvarade mina frågor och fyllde i intervjumaterial som jag framställt. Jag använde den information som jag fått fram under intervjuerna och ställde den emot teorierna för att undersöka skillnader och likheter mellan ungdomarnas attityder. Resultaten stämde med teorierna till viss del men jag fann också en del intressanta avvikelser.