Background: The value a consumer connect with a certain brand and its design differ from person to person. This value ought to be investigated. Why does people buy expensive things when there are cheaper alternatives? Is it brand equity and/or the perception of a brand’s value that make a difference? People strive to show themselves and to perform through products, which makes it interesting to see to the perceived value of design. Tweens is a group of consumers that are easily influenced to consume products by their surrounding. To choose clothes, shoes and other products after what your surrounding’s demand, is a way of adapting yourself to society. It is a part of being accepted, something that is important for a tween. The brands that are being purchased depend on the surroundings, marketing and their own perception. Tweens are today more aware of brands and more sensitive towards brands. They identify themselves with brands, something that affect them in their daily lives. The brand itself can also affect their relationship to a certain product and with that the design. Purpose: Our purpose of our research is to investigate how tweens, consumers aged 10-14 years old, relate themselves to brands. To meet the purpose, we will analyse theoretical references and secondary collected data with conducted interviews. The interviews will be made from three perspectives: focus groups with tweens, interviews with experts and interviews with people having daily contact with tweens. Conclusion: In conclusion we have in our bachelor thesis discovered that Swedish tweens relate themselves to brands through their perceived value. In this value, three major value aspects can be found: popularity, image and design. This shows how tweens perceive the value of a brand. Factors that influence how tweens relate themselves to brands are: popularity, image and design. Through our results we have also come up with the conclusion that tweens are being influenced by mainly three factors: friends, media and parents. These aforementioned factors are giving tweens a perspective through which they filtrate their thoughts and perceive the value in brands.

Since Brand Management and Marketing in theory mainly been focusing on the consumer market, our main purpose of this essay is to analyze how a brand also can be appealing to the labour market, to attract and engage employees. Keywords attached to our essay are, brands, recruitment, Human Resource management, theories of motivation, corporate identity, employer branding and internal marketing. The study is based on a qualitative research. Our main reason for choosing this research was to get a closer insight for the phenomen and to establish a major understanding for the subject. To get a better knowledge and to answer and fulfil our purpose we have chosen to complete eight interviews, of whom six respondents representing Service firms. To get a more general and additional insight of this phenomen we have chosen to interview two consultants with professional knowledge in traditional marketing and employer branding. The last two chapters involve the analysis and the conclusion. From our analysis it appears that the brand is seen as an important tool to investigate and control over in order to attract and retain employees. What also turned up was that the employer to a higher degree may use the values connected to the brand to create a more attractive place of work. In our final chapter we discuss the issues similar to the theory section. To get a deeper insight and for further reading we would like to refer the reader to this chapter.

SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik Wilson Handledare: Frederic Bill Titel: Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten Bakgrund: Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat. Forskningsfrågor: Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?” Metod: Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter. Slutsatser: Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB. De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar. Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer. Resultat & slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång. Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

<h1>SAMMANFATTNING</h1><p><strong>Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, </strong></p><p><strong>Marknadsföring, FE3453, VT 2009 </strong></p><p><strong>Författare:</strong> Viktor Hermansson och Patrik Wilson</p><p><strong>Handledare:</strong> Frederic Bill</p><p><strong>Titel:</strong><em> </em>Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat.</p><p><strong>Forskningsfrågor: </strong>Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?”</p><p><strong>Metod: </strong>Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB.</p><p>De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.</p>

<p>Background:</p><p>The value a consumer connect with a certain brand and its design differ from person to person. This value ought to be investigated. Why does people buy expensive things when there are cheaper alternatives? Is it brand equity and/or the perception of a brand’s value that make a difference? People strive to show themselves and to perform through products, which makes it interesting to see to the perceived value of design.</p><p>Tweens is a group of consumers that are easily influenced to consume products by their surrounding. To choose clothes, shoes and other products after what your surrounding’s demand, is a way of adapting yourself to society. It is a part of being accepted, something that is important for a tween. The brands that are being purchased depend on the surroundings, marketing and their own perception. Tweens are today more aware of brands and more sensitive towards brands. They identify themselves with brands, something that affect them in their daily lives. The brand itself can also affect their relationship to a certain product and with that the design.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose of our research is to investigate how tweens, consumers aged 10-14 years old, relate themselves to brands. To meet the purpose, we will analyse theoretical references and secondary collected data with conducted interviews. The interviews will be made from three perspectives: focus groups with tweens, interviews with experts and interviews with people having daily contact with tweens.</p><p>Conclusion:</p><p>In conclusion we have in our bachelor thesis discovered that Swedish tweens relate themselves to brands through their perceived value. In this value, three major value aspects can be found: popularity, image and design. This shows how tweens perceive the value of a brand. Factors that influence how tweens relate themselves to brands are: popularity, image and design. Through our results we have also come up with the conclusion that tweens are being influenced by mainly three factors: friends, media and parents. These aforementioned factors are giving tweens a perspective through which they filtrate their thoughts and perceive the value in brands.</p>

Anti-branding is a growing social movement as well as a communication strategy that criticize companies through redefining their brands and immaterial values by connecting negative associations to them. Although Anti-Branding is growing, research in the topic is scarce. Through a qualitative case study,based on three (3) Anti-Branding actions, a multimodal analysis and six (6) semi-structured interviews has been made to contribute research to the topic by examining how an organization can use Anti-Branding against a company to create change. The study show that various anti-branding actions in a multifaceted campaign is an efficient tool to create attention, awareness and involvement that lead to change. By utilizing the participatory culture of the this digital age organizations can use anti-branding efficiently by interacting with its publics to engage them to be co-creators of the anti-branding message and to be a part of the social movement and its culture.

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.