<p>Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. </p><p>Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. </p><p>Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. </p><p>Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer. </p><p>Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna.</p> / <p><strong>Background: </strong>When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.</p>

<p>Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats.</p><p>Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen.</p> / <p>To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers.</p><p>This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed.</p><p>The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Företags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte.</p><p>Syfte</p><p>Studiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.</p><p>Genomförande</p><p>Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den empiriska studien är uppbyggd kring intervjuer med individer som har kunskaper inom varumärken, spelutveckling samt konsumentbeteende.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att interaktiva spel möjliggör att konsumenten kan interagera med det kommunicerade varumärket och därmed erhålla en upplevelse av hur verklig konsumtion av varumärket är. Dessutom tyder denna studie på att varumärket i ett interaktivt spel måste integreras på ett sätt som gör att det fyller en funktion i spelet. För att konsumentens förtroende till varumärket ska bibehållas bör produktegenskaperna inte ligga allt för långt från verklig konsumtion. Det är även betydelsefullt att det kommunicerade varumärkets värderingar stämmer överens med spelets kontext vid varumärkets exponeringstillfälle. Då interaktiva spel genererar en unik upplevelse för konsumenten resulterar detta i att bilden av det kommunicerade varumärket kan skilja sig åt mellan olika individer. Vår studie visar dock på att då konsumenten interagerar med varumärket och blir medskapare av detta indoktrineras även bilden av varumärket djupare, och en starkare relation mellan konsument och varumärke kan skapas.</p> / <p>Background</p><p>Brand communication is facing extensive changes. This is because the numbers of communicated brands on the market are constantly increasing. This abundance of communication has resulted in consumers who are much more selective in what messages they listen to. The consumers are furthermore devoting a greater part of their time and attention to newer medias, such as interactive games. The brand owners’ need for new ways of communication in combination with the consumers’ interest for interactive games has generated this thesis’ purpose.</p><p>Objective</p><p>The objective of this thesis is to investigate interactive games’ potential as a brand communication channel and also to study what view brand owners ought to possess towards their brand.</p><p>Method</p><p>The thesis is an inductive, qualitative study. The empirical material originates from interviews with individuals within three different competences; branding, game development and consumer behaviour.</p><p>Result</p><p>The study shows that interactive games provide an environment where the consumer can interact with the communicated brand, and thereby obtain an experience of real consumption of the brand. Furthermore this thesis states that it is desirable that the communicated brand are integrated in the game in a way that it is serving a purpose. To keep the consumers’ trust for the brand it is essential that the communicated characteristics are not exaggerated in a too large extend. Furthermore, it is important that the communicated brand’s values are coherent with the game’s context at the time of the brand’s exposure. Interactive games generate a unique experience for the consumer, and the perception of the communicated brand can therefore vary between different individuals. This study also shows that when the consumer interacts with a brand, and thereby becomes a co-producer of its values, the image of it are indoctrinated deeper in the consumer’s mind and a stronger relationship between the consumer and the brand can be created.</p>

<p>Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.</p><p>Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.</p><p>Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas.</p><p>Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul.</p><p>Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>

<p>Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.</p><p>Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth?</p><p>Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel & Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas.</p><p>Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.</p>

<p><strong>Subject: </strong>This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to analyze <em>how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.</em><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose.</p><p><strong> Results: </strong>Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.</p>

<p>Trademarks are distinguishing marks that are used by companies to highlight their goods or services to separate them from other companies. In Sweden, trademarks are protected by a certain Trademark Law called Varumärkeslagen. The law is a result of many years of improvements from earlier trademark laws. Since Sweden is member of the European Union, its laws are affected and in many cases inferior to laws of the Union. A new Trademark Law is about to be implemented in Sweden, thanks to a directive from the European Union.</p><p>When a trademark is registered it is possible to use the symbol ® along with the trademark. This symbol indicates that the good or service can be trusted and also tells other companies that the trademark can be protected from possible infringements. Originally the symbol comes from American trademark law and in the USA there are certain regulations on how to use the symbol, regulations that we don’t have in Sweden or Europe.</p><p>However, trademark registrations are done approximately in the same way in USA, Sweden and EU. In the USA an application is sent to USPTO which is correspondent to PRV in Sweden and OHIM in the EU. There are certain conditions that need to be fulfilled before and registration can take place and these conditions are also very similar if we compare the different systems. There are different systems for registration of trademarks, except the national systems. If you want to register a trademark in the EU there’s a certain system and if you’re looking to get a registration outside the Union you can do this through another system.</p><p>Occasionally, some companies use the ® symbol without actually having a registration in the country where the good or service is promoted and sometimes they don’t even have a registration at all, in any country. When this happens, these companies are most often suited in court. One of these cases occurred in Germany in 1989. A German company had been marketing a blood filter that was imported from Italy. The trademark was registered in Italy but not in Germany and another operator on the German reacted. The German court found that the use of the ® symbol without a German registration was improper but considered that a prohibition might be restrictive to the principle of free movement of goods in the EU. This consideration proved to be accurate after a decision from the EU court of the. There are further cases like this one from the market courts of Sweden and Finland but in these particular cases there were no registration existing at all, not in any country. The courts passed sentence on these companies for misleading advertising.</p><p>It has been proven that cases like these are not always easy to settle since national laws are affected and sometimes controlled by laws or directives of the EU. Hopefully, the new harmonized marketing law will make it easier further on. Still, there are no regulations on the use of the ® symbol in Sweden or the EU and since it seems to cause problems, if not very often, I think it would be good to introduce some common rules for this.</p>

Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga. I Sverige har vi typiskt svenska värden som man kanske inte direkt tänker på men som faktiskt följer med oss. Dessa värden kanske inte passar in på den nya marknaden, utan vissa värden kanske tas med medan andra byts ut. Vi finner det därmed intressant att undersöka dessa kulturella värden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad för slags kulturella värden svenska företags varumärken avser kommunicera utomlands.Genomförande: Vi har gjort en kvalitativ studie. Vår empiriska studie är huvudsakligen baserad på de personliga intervjuer och den telefonintervju vi gjort. Referensramarna bygger på väletablerade teorier inom området. Resultat: Vår studie har visat att svenska företag laddar sina varumärken med värdena kvalitet, pålitlighet, enkelhet och modern&amp;innovativ. Vi har funnit att dessa värden finns återspeglade i den svenska kulturen både vad gäller national- respektive affärs och företagskultur. / Background: Today many companies are competing to get space in our minds. Companies spend a tremendous amount of money on building strong brands. It is not just about making us aware of their logo, today it’s more about giving the brand a ”soul” and to load it with different values. Due to today’s globalization there is also interesting to look at it from a cultural perspective. To export a brand name into a new market abroad is not the same as just transferring your knowledge and believe it should work in another country and culture. A brand is consciously and unconsciously loaded with values, especially cultural values. In Sweden there are values typically Swedish that might not be obvious to you but still follow us. These values might not fit the new market the company is entering, therefore some values might get left behind, while others are easily transferred to another country. We therefore find it very interesting to study these cultural values. Purpose: The purpose with this essay is to describe which cultural values Swedish company’s brands intend to communicate abroad. Performance: We have done a qualitative study. Our empirical study is based mainly on personal interviews. The frames of references are based on well established theories within the brand- and cultural field.