Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad. Denna studie behandlar ett annorlunda sorts namnbyte, benämnt interndrivet namnbyte, där inte någon av de reguljära orsakerna till ett namnbyte är applicerbar. Istället genomförs namnbytet som en konsekvens av en intern vision inom företaget om att det nya namnet i sig självt är mer fördelaktigt. För att avgöra kunders uppfattning om och anpassning till ett interndrivet namnbyte studeras kunderna till ett företag mitt i uppe i en namnbytesprocess. Studien visar att interndrivna namnbyten innehar en risk i att företagets kunder inte förstår varför namnbytet sker. Av denna anledning riskerar även anpassningen till det nya namnet att brista. Det räcker inte med det faktum att kunderna känner till namnbytet, de bör även förstå varför och inse namnbytets fördelar för att en anpassning skall ske. Därmed avgörs ett interndrivet namnbytes framgång till stor del i hur den externa kommunikationen hanteras. Vidare visar studien att det är viktigt att ta hänsyn till hur stark kundernas relation är till det tidigare varumärket och varumärkets uppbyggda förtroende.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs. Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories. Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur betydelsefull tillhörigheten till ett starkt klubbvarumärke kan vara för idrottsföreningar. Metod – Metoden för den empiriska undersökningen består av kvalitativa intervjuer. Datan blir sedan jämförd och sammankopplad med relevanta teorier inom varumärkesutveckling och marknadsföring. Bidrag – Uppsatsen utreder fördelar och nackdelar de studerade idrottsföreningarna upplever med de starka varumärkesnamn de besitter. Vidare diskussion förs också kring utveckling av varumärkesanvändandet utifrån utvalda teorier.

Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna. Under uppsatsens gång har det visat sig att ett varumärke har olika författare och som varumärkesinnehavare är det viktigt att vara den som styr, annars blir varumärkets image något annat än vad den ursprungliga tanken var. Det blev också tydligt att butiken har en viktig roll för varumärket som kommunikationskanal både i sin funktionalitet men också emotionellt genom den upplevelse den skapar mot kunden. / To create a strong brand, it is important to continually evaluate the relationship between identity and image. In this thesis, I have investigated what the charitable organization, Erik's Development Partner intends to communicate with their brand (referred to as identity) and how their customers interpret the brand (referred to as image). The purpose was to analyze differences and similarities between identity and image focusing on customers at Erik's Second Hand Stores as a marketing environment. The theoretical framework regards theories such as the different authors of brand development, an exploration of the brand identity - brand image linkage, the relationship marketing process, and the impact of physical surroundings on customers and employees. The study demonstrates both differences and similarities between the identity and image. It became evident that a brand develops through its many different authors and that it is important for the owner to control communications, otherwise the brand image will become something other than what was originally meant to be. It also became clear that secondhand stores have an important role in brand communication, both through their functionality but also emotionally, providing customers with a positive shopping experience.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från båda parter isamverkan erhölls insikter kring hur OPS fungerar i praktiken, och med hjälp av en kvalitativenkät undersöktes Arena Grosvads besökares uppfattningar om anläggningen.I studien har upptäckts att Arena Grosvad har flera inneboende identiteter, vilka intenödvändigtvis är identiska utan med fördel innehar olika kompetenser för att dra nytta avvarandra. Det är dock viktigt att båda parters varumärken som existerar i OPS är meningsfullaoch att respektive part är medveten om vilka inneboende identiteter de har. Studien har funnitatt de två parterna har överensstämmande mål och visioner vilket stärker varumärket ArenaGrosvad. De båda parterna är var för sig varumärken med fördelaktiga egenskaper vilket göratt de kan stärka både varandra och Arena Grosvad i och med samverkan. I studien fannsoklarheter kring vem som äger Arena Grosvad samt att benämning av anläggningen varvarierande bland besökare. Då flera identiteter samsas i en samverkan är det viktigt för denägande parten att inte släppa kontrollen över varumärket, utan att se det som en tillgång ochvårda det därefter.Studien belyser att inkonsekvent kommunikation av varumärket kan skada varumärket.Parterna behöver vara medvetna om det visuella uttryck som varumärket sänder ut för attArena Grosvad ska upplevas som ett enhetligt varumärke, ett oenhetligt uttryck kan leda tillsplittrade intryck hos besökare. För att Arena Grosvads varumärke ska upplevas somtrovärdigt är det av högsta vikt att varumärkeslöftet kommuniceras genom mer än bara ettgemensamt namn. Värdeord kan vara en strategi för att på ett enkelt sätt förpacka ochkommunicera varumärkeslöftet.

I dagens konsumtionssamhälle är det vitalt att kunna utmärka sig från sina konkurrenter. Att ha ett starkt varumärke är något som blivit framstående för organisationer för att kunna positionera sig rätt på marknaden och hamna i konsumenternas intresse. Varumärken har vuxit sig till att bli en stor betydelse när konsumenter väljer produkter och tjänster vilket leder till att det är en central del att anställda på en organisation arbetar och strävar efter ett starkt varumärke. Vi har studerat om de anställda på Lindex arbetar efter Living the Brand och i så fall hur de gör det genom att intervjua Lindex Marknadsdirektör Johan Hallin, butikschefer på tre Lindex- butiker samt butiksanställda på vardera Lindex-butiker. Utöver intervjuerna utfördes även observationer för att komplettera vad som sagts under intervjuerna med respondenterna. Valet av företag grundas i en på förhand vetskap gällande Lindex varumärkesarbete som bland annat berör dess hållbarhetsarbete. Totalt utfördes en informantintervju och nio respondentintervjuer. Resultatet visar på att en organisation behöver engagerade medarbetare som besitter en förståelse för organisationens varumärke och känner att de kan stå bakom det och dess värderingar för att kunna Living the Brand. Vårt resultat visar på att de anställda på Lindex lever och agerar efter dess varumärke. Tidigare forskning som berör begreppet Living the Brand kom fram till att personalen på en organisation bör ha en förståelse för varumärket för att kunna Living the Brand samt ha engagerade medarbetare vilket även vårt resultat tyder på.

En studie om influencer marketing och varumärkesstrategier hos internetbaserade matkedjor. De utvalda matkedjorna är MatHem och Mat.se. En kvalitativ undersökning där vi genomför en komparativ analys på materialet vi inhämtat. Online-material från samarbetsinlägg på blogg och Instagram samt e-post intervjuer med marknadsansvarig och VD-assistent på företagen. Syftet med denna studie är att undersöka MatHem och Mat.se varumärke, strategier och arbete med influencer marketing. Vi har därför utgått från följande frågeställningar: Vilka kommunikativa strategier använder MatHem respektive Mat.se? På vilket sätt använder sig respektive matkedja av influencers i deras marknadsföring? Finns det några skillnader i hur matkedjorna beskriver sitt arbete i intervjuerna och hur detta blir synligt i onlineobservationer av samarbeten med influencers? Teorier vi använder oss av för att besvara dessa frågeställningar är varumärkesstrategier, Kommunikationsstrategier, tvåstegshypotesen och fem steg om påverkan. Resultatet av studien visar på att analysen av intervjun och online-materialet inte går hand i hand för Mat.se medan för MatHem så överensstämmer både intervjun och online-materialet. Vad vi har kommit fram till i denna studie är det faktum att marknadsföringen hos respektive internetbaserad matkedja i grunden är densamma, men på vissa andra plan skiljer sig åt. Detta påverkar sättet de arbetar med influencers och de kommunikativa strategier som företagen väljer att använda för att nå ut till önskad publik.

In recent years esports has evolved from strictly being a hobby of playing videos games for many to becoming a highly commercialized and professionalized sport. Nowadays, there are more unique viewers of the largest esport competitions than physical sport events like the NBA finals or the Super Bowl. With this growth, the field of esports has come under the radar for professional football clubs and several football clubs has made brand extensions into the field. The study has identified a gap of knowledge of why professional football clubs in Sweden extend their brand to the esport. Hence, the purpose of this study was to increase the understanding of how professional football clubs, on an elite level, can affect their brand through creating esports teams as brand extensions. Results show that professional football clubs can benefit from positive short - and long term effects by brand extensions to esports as well as enhance the brand equity of the sportclub. The football clubs suggest brand extensions to esports such as FIFA is logical to the clubs as the sports are much alike, which minimizes the risk, but also reduce the opportunities as FIFA is a relativity unpopular game, results show. However an brand extension to esports further away from the core of the football clubs was not an option at this point. The paper contributes with a introduction to the phenomenon that is esports and its effects on professional football clubs on an elite level, however we acknowledge that there is more research to be done in the field. / På senare år har e-sport utvecklats från att vara en fritidsaktivitet utövad genom tv-spel till att bli ett högt kommersialiserat och professionaliserat sätt att tävla. Nuförtiden har esportens största tävlingar fler unika tittare än de största fysiska idrottsevenemang som NBA-finalen eller Super Bowl i USA. Tack vare denna utveckling, har e-sporten fått uppmärksamhet av professionella fotbollsklubbar och ett flertal fotbollsklubbar har genomfört varumärkesutvidgningar till e-sporten. Studien har identifierat en kunskapslucka om varför professionella fotbollsklubbar i Sverige valt att utvidga sin verksamhet till att omfatta e-sporten. Med stöd av detta, är syftet med studien att öka förståelse för hur svenska fotbollsklubbar på elitnivå kan påverka sitt varumärket genom att starta e-sportlag. Resultatet visar att professionella fotbollsklubbar anser sig kunna uppnå kort- och långsiktiga fördelar genom att varumärkesutvidga till e-sporten samt bidra till att öka fotbollsklubbens totala varumärkeskapital. Resultatet visar även att varumärkeutvidgningar till e-sporten och FIFA har en logisk koppling till fotbollen tack vare dess likheter, vilket minskar risken för misslyckande men även reducerar möjligheterna med satsningen. Detta förklaras vara då FIFA inte anses vara ett så populärt spel i dagsläget. Däremot har det visats att varumärkesutvidgningar till e-sportspel mer distanserade från kärnverksamheten inte var ett alternativ. Uppsatsen bidrar med en introduktion till fenomenet e-sport och dess påverkan på professionella fotbollsklubbar på elitnivå samtidigt som vi erkänner att det finns ytterligare forskning att göra inom fältet.

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.

Problemformulering och syfte: Forskning visar att det blir allt vanligare för offentlig verksamhet att arbeta med kommunikation av platser. Trots det, finns det ingen generell strategi för hur detta ska gå till. I förlängningen leder det till att de organisationer som inte arbetar professionellt med sin kommunikation av platser förlorar turister då de faller mellan stolarna i bruset av det omfattande utbudet av resmål.
Metod och material: För att ta reda på detta ansåg författarna att en kvalitativ metod var mest lämpad att använda. Inledningsvis samlades en teoretisk bas in, denna bidrog till en bredare kännedom inom områdena strategisk kommunikation och kommunikation av platser. Utifrån detta väcktes en nyfikenhet hos författarna och frågorna som ställdes till respondenterna formulerades. För att samla in det empiriska materialet gjordes mailintervjuer med nio personer som var väl insatta i kommunikationen och varumärkesarbetet inom de olika destinationssamarbetena. Dessa nio kunde därav bidra med en god inblick i hur destinationssamarbeten arbetar med kommunikationen gentemot sina målgrupper.
Huvudresultat: Resultatet av undersökningen visade att destinationssamarben är komplexa organisationer, vars kommunikation påverkas av fler omkringliggande variabler. Flera av de undersökta kan betraktas som strategiska i sina kommunikationsinsatser, medan andra pekar på det motsatta.

I över 20 år har grafisk återgivning varit ett av de grundläggande kraven för att kunna registrera ett tecken som varumärke i svensk rätt. Kravet avskaffades dock i samband med ikraftträdandet av direktiv 2015/2436, i vilket det har ersatts med ett krav på att återgivningen istället ska vara klar och tydlig. Direktivet föreslås införlivas i svensk rätt den 1 januari 2019. Kravet på grafisk återgivning har medfört en osäkerhet för registreringen av okonventionella tecken, bland annat för dofter eftersom de är svåra att återge grafiskt. Det är heller inte självklart att dofter kan uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Frågan är vilken inverkan kravet på grafisk återgivning har för möjligheterna att registrera dofter som varumärken samt vilken inverkan kravet på att återgivningen ska vara tydlig och klar kommer att ha för möjligheterna att registrera dofter som varumärken. I mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutsches Patent- und Markenamnt, fastslogs att ett tecken måste avbildas på ett klart, precist, komplett, lättillgängligt, tydligt, beständigt och objektivt sätt för att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Trots att de så kallade Sieckmann-kriterierna uppställdes mot bakgrund av kravet på grafisk återgivning, och trots det faktum att kravet nu är på väg bort från EU-rätten och den svenska rätten, anges det i preambeln i direktiv 2015/2436 att det för upprätthållandet av ett rättssäkert varumärkessystem krävs att tecknet återges med en metod som uppfyller kriterierna. Efter domen i Sieckmann-fallet har dofter vid upprepade tillfällen nekats registrering eftersom återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det viktigaste hindret för att återge dofter tycks alltså inte vara kravet på grafisk återgivning, utan det faktum att återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det kan inte heller helt uteslutas att en metod som benämns gaskromatografi skulle kunna återge en doft grafiskt på ett sätt som uppfyller kriterierna. Att den grafiska återgivningen kommer ersättas av ett krav som medför att återgivningen inte behöver vara grafisk bedöms öka möjligheterna för att dofter ska kunna registreras som varumärken. En sådan ordning tillåter ett ingivande av en digital fil som doften finns lagrad på.   Det finns mycket som talar för att dofter kan utgöra moderna och tilltalande varumärken. Det krävs emellertid att de förvärvar särskiljningsförmåga eftersom de i nuläget inte betraktas som varumärken. För att de ska kunna förvärva särskiljningsförmåga krävs marknadsföringsinsatser av företag för att få konsumenterna att förstå att dofter kan utgöra varumärken.