Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial. Slutsatser: Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna. / Background: When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled. Aim: The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present. Method: The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data. Results: There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.

Trademarks are distinguishing marks that are used by companies to highlight their goods or services to separate them from other companies. In Sweden, trademarks are protected by a certain Trademark Law called Varumärkeslagen. The law is a result of many years of improvements from earlier trademark laws. Since Sweden is member of the European Union, its laws are affected and in many cases inferior to laws of the Union. A new Trademark Law is about to be implemented in Sweden, thanks to a directive from the European Union. When a trademark is registered it is possible to use the symbol ® along with the trademark. This symbol indicates that the good or service can be trusted and also tells other companies that the trademark can be protected from possible infringements. Originally the symbol comes from American trademark law and in the USA there are certain regulations on how to use the symbol, regulations that we don’t have in Sweden or Europe. However, trademark registrations are done approximately in the same way in USA, Sweden and EU. In the USA an application is sent to USPTO which is correspondent to PRV in Sweden and OHIM in the EU. There are certain conditions that need to be fulfilled before and registration can take place and these conditions are also very similar if we compare the different systems. There are different systems for registration of trademarks, except the national systems. If you want to register a trademark in the EU there’s a certain system and if you’re looking to get a registration outside the Union you can do this through another system. Occasionally, some companies use the ® symbol without actually having a registration in the country where the good or service is promoted and sometimes they don’t even have a registration at all, in any country. When this happens, these companies are most often suited in court. One of these cases occurred in Germany in 1989. A German company had been marketing a blood filter that was imported from Italy. The trademark was registered in Italy but not in Germany and another operator on the German reacted. The German court found that the use of the ® symbol without a German registration was improper but considered that a prohibition might be restrictive to the principle of free movement of goods in the EU. This consideration proved to be accurate after a decision from the EU court of the. There are further cases like this one from the market courts of Sweden and Finland but in these particular cases there were no registration existing at all, not in any country. The courts passed sentence on these companies for misleading advertising. It has been proven that cases like these are not always easy to settle since national laws are affected and sometimes controlled by laws or directives of the EU. Hopefully, the new harmonized marketing law will make it easier further on. Still, there are no regulations on the use of the ® symbol in Sweden or the EU and since it seems to cause problems, if not very often, I think it would be good to introduce some common rules for this.

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna. Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey. Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas. Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul. Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling. Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth? Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel & Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas. Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.

Subject: This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones Purpose: The purpose of this paper is to analyze how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy. Method: A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose. Results: Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer. Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.

Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla. För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen. Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare. Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida. Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen. / This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old. In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got. Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses. The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website. The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.

Bakgrund Företags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte. Syfte Studiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel. Genomförande Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den empiriska studien är uppbyggd kring intervjuer med individer som har kunskaper inom varumärken, spelutveckling samt konsumentbeteende. Resultat Studien visar att interaktiva spel möjliggör att konsumenten kan interagera med det kommunicerade varumärket och därmed erhålla en upplevelse av hur verklig konsumtion av varumärket är. Dessutom tyder denna studie på att varumärket i ett interaktivt spel måste integreras på ett sätt som gör att det fyller en funktion i spelet. För att konsumentens förtroende till varumärket ska bibehållas bör produktegenskaperna inte ligga allt för långt från verklig konsumtion. Det är även betydelsefullt att det kommunicerade varumärkets värderingar stämmer överens med spelets kontext vid varumärkets exponeringstillfälle. Då interaktiva spel genererar en unik upplevelse för konsumenten resulterar detta i att bilden av det kommunicerade varumärket kan skilja sig åt mellan olika individer. Vår studie visar dock på att då konsumenten interagerar med varumärket och blir medskapare av detta indoktrineras även bilden av varumärket djupare, och en starkare relation mellan konsument och varumärke kan skapas. / Background Brand communication is facing extensive changes. This is because the numbers of communicated brands on the market are constantly increasing. This abundance of communication has resulted in consumers who are much more selective in what messages they listen to. The consumers are furthermore devoting a greater part of their time and attention to newer medias, such as interactive games. The brand owners’ need for new ways of communication in combination with the consumers’ interest for interactive games has generated this thesis’ purpose. Objective The objective of this thesis is to investigate interactive games’ potential as a brand communication channel and also to study what view brand owners ought to possess towards their brand. Method The thesis is an inductive, qualitative study. The empirical material originates from interviews with individuals within three different competences; branding, game development and consumer behaviour. Result The study shows that interactive games provide an environment where the consumer can interact with the communicated brand, and thereby obtain an experience of real consumption of the brand. Furthermore this thesis states that it is desirable that the communicated brand are integrated in the game in a way that it is serving a purpose. To keep the consumers’ trust for the brand it is essential that the communicated characteristics are not exaggerated in a too large extend. Furthermore, it is important that the communicated brand’s values are coherent with the game’s context at the time of the brand’s exposure. Interactive games generate a unique experience for the consumer, and the perception of the communicated brand can therefore vary between different individuals. This study also shows that when the consumer interacts with a brand, and thereby becomes a co-producer of its values, the image of it are indoctrinated deeper in the consumer’s mind and a stronger relationship between the consumer and the brand can be created.

Sociala medier beskrivs idag som en ny marknadsföringsplattform med en rad olika kommunikationskanaler. Något som är utmärkande för just denna plattform är den makt som ges till konsumenterna i och med att en stor del av kommunikationen numera ligger hos dem. Detta ger företag som skall marknadsföra sig en ny roll och en svårighet uppstår i hur de skall anpassa sitt varumärke efter de nya kanalerna. Baserat på detta problem har studiens syfte formulerats vilket är att ta fram underlag för hur ett företag med B2B-inriktning kan marknadsföra sig och sitt varumärke i olika sociala mediekanaler och hur valet av dessa kanaler påverkar företagets varumärkesvärde. Uppsatsen utgår ifrån fyra huvudområden vilka är marknadsföring, B2B, varumärken samt sociala medier och tillsammans utgör de den teoretiska grunden i arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer som strävar efter att ge svar på hur ett B2B-företag skall arbeta med marknadsföring i sociala medier för att stärka sitt varumärke. I arbetet har även ett caseföretag vid namn Elanders använts. Det är ett B2B-företag som i nuläget står utan marknadsföring i sociala medier men som har uttryckt en önskan om att påbörja ett arbete med detta. Empirin i studien har framtagits med hjälp av intervjuer och sedan delats upp i två delar. En del som enbart berör företaget Elanders och en annan del som fokuserar på branschkunnigas åsikter om marknadsföring, sociala medier och varumärken. Empirin har sedan analyserats med hjälp av studiens teorier samt modeller. Studien har gett svar på hur B2B-företag kan ta hjälp av sociala medier för att stärka sitt varumärke, men även uppmärksammat vilka fällor som dessa företag bör akta sig för gällande användandet av denna typ av marknadsföring. Vidare har studien kunnat ge konkreta råd om vilka och vilket antal kanaler som anses lämpligt att använda samt hur B2B-företag bör gå tillväga för att upprätthålla kanalerna på bästa möjliga sätt. Studien visar även på relevansen att företaget i ett tidigt stadium tänker ut en tydlig strategi som stämmer överens med dess resterande mål och marknadsföring samt vikten av att det ger någon det huvudsakliga ansvaret för kanalerna. Ett B2B-företag bör även införskaffa kunskap om sökmotoroptimering, tänkbar konkurrens och ha en tydlig bild av kundernas användande av sociala medier. / Social media is today described as a new marketing platform with a series of different communication channels. Something that is especially unique for this platform is the power that has been given to the consumers based on the fact that a great part of the communication takes place through them. This gives the companies who are going to market themselves a totally different role and a difficulty arises in how to adapt their brand after these new channels. The study therefore aims to provide guidelines for how a B2B company can market themselves and their brand in social media channels and how the choice of these channels affects the company’s brand. Marketing, B2B, branding and social media are the four main areas forming this essay, and together they create the theoretical foundation of the work. The study has been made with a qualitative approach with interviews that seeks to provide answers on how a B2B company should work with marketing in social media to strengthen its brand. The study has also used a company named Elanders as a case. Elanders is a B2B company that currently does not market itself in social media but has expressed a desire to do so. The empirical data in the study has been developed by interviews and has then been divided into two parts. One that only address the company Elanders and another one that focus on the opinions of experts regarding marketing, social media and branding. The empirical data has then been analyzed by looking at the theory and the models of the study. As a result we now have answers regarding how a B2B company can strengthen its brand by using social media, but also what kind of traps a company should be aware of regarding the use of this type of marketing. Furthermore, the study give specific advice on which channels to use and how many that are considered appropriate in order to maintain the channels in a successful way. We have in this study also been able to see the relevance of formatting a clear strategy that is consistent with a B2B company’s goals and marketing and the importance to give someone the main responsibility for the channels. It is also beneficial for a B2B company to learn more about search engine optimization, to be aware of potential competition and to have a clear picture of how the customers use social media.