The purpose of the study is to examine how companies in the Swedish market communicate their environmental sustainability work, whether it generates value for the company and whether there are any challenges with it. To answer the purpose of the study, six semistructured interviews were conducted. Many studies have already been done on how consumers experience sustainability communication which is why we did the study from the companies' perspective. The study contains two key theories; Creating Shared Value and Triple Bottom Line. Our results are presented in the study's analysis, where we connect empirical data, previous academic research and theory. We have identified that environmental sustainability communication creates value for the company by strengthening the brand, strengthening the customers' positive connection to the company and increasing customer satisfaction. It creates security for the customer, investors and employees when environmental sustainability work is communicated in a transparent way. The companies we have studied also describe that it is important to take responsibility and contribute to a more sustainable society. The study can contribute to research on CSR and sustainability for valuecreating purposes as our study is based on how large companies on the Swedish market describe this process

The climate question is one of the major questions in society and consumers today expect cooperates to take responsibilities that help the environment. One of the industries that consumers have misbeliefs in when it comes to green marketing and green products is the fast-food industry. Because of the misbeliefs from the consumers, the fast-food chains need to increase their green alternatives and their green marketing. The aim of this study is therefore to study and highlight how green marketing is used by companies in the fast-food industry to position themselves in the market. In addition, we also intend to investigate how and if green marketing affects the consumers’ brand perception and purchasing behavior. To examine this purpose a mix of both qualitative and quantitative methods is used. The qualitative method is analyzing commercials from the fast-food chains and observations in their restaurants to see how they use green marketing. The quantitative method is a web survey with 71 responses to see how the consumer perceived the brand of the fast-food chains. The result showes that the fast-food chains do similar initiatives for the environment, but it differs how consumers perceived their brand as green or not. / Problemdiskussion: Miljöfrågorna är idag dominerande i samhället och konsumenterna förväntar sig att företag därför tar mer ansvar för miljön. Snabbmatsindustrin har varit i blåsväder gällande miljö-och hållbarhetsarbete och på så sätt fått en yttre press att arbeta mer miljövänligt därför har de börjat ta mer ansvar och marknadsför mer gröna produkter och hållbarhetsarbete. Samtidigt finns det en misstro från konsumenterna om trovärdigheten i dessa gröna budskap. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och synliggöra hur grön marknadsföring används av företag inom snabbmatsindustrin för att positionera sig på marknaden. Dessutom ämnar vi även att undersöka hur och om den gröna marknadsföringen påverkar konsumentens varumärkesuppfattning och köpbeteende. Metod: Denna studie bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa metoderna bestod av innehållsanalys av reklamfilmer från två snabbmatsrestauranger i Sverige och observationer i restauranger. Den insamlade datan har vidare stärkts med fakta från respektive företags hållbarhetsrapporter. Den kvantitativa delen bestod av en enkätundersökning och hade som syfte att förstå hur konsumenterna uppfattar fallföretagens varumärke. Slutsats: Utifrån resultaten av studien går det att konstatera att företagen gör miljömässiga initiativ för att förbättra sin image. De båda fokuserar på teman som mat och miljö där båda använder sig av likvärdiga satsningar såsom vegetariska rätter och självbeställlningskassor. Däremot var det stor skillnad på hur konsumenterna uppfattar dessa två varumärken. De likartade verksamheterna använder sig av olika strategier för att kommunicera sitt gröna budskap som i sin tur positionerar varumärket från ett konsumentperspektiv.

För dagens marknadsförare är förståelse för och kunskap om sina kunder grundläggande för att tränga igenom med sitt budskap i mediabruset. I synnerhet på en konkurrensutsatt marknad såsom i livsmedelsbranschen. Det är viktigt att förmedla en tydlig varumärkesidentitet för att särskilja sig från sina konkurrenter och på vilket sätt samt i vilka kanaler varumärket kommuniceras spelar en avgörande roll.   Syftet med denna studie har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka hur ett varumärke genom strategiska marknadsföringsåtgärder kan kommunicera en ny varumärkesidentitet. Studien avser även att skapa förståelse för varför ett företag väljer att rikta sin kommunikation till endast ett segment.   Studien är en fallstudie över hur varumärket Eldorado har kunnat kommunicera en ny varumärkesidentitet i ett specifikt segment. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där semistrukturerade djupintervjuer genomförts med de företag som varit involverade i arbetet med Eldorado samt ett utomstående företag.   Resultatet av studien visar på att fundamenten för att kommunicera en ny varumärkesidentitet utgörs av att skapa en enhetlig identitet och image med en tydlig värdegrund, som sedan kommuniceras genom att integrera aktuella händelser och använda kanaler som passar målgruppen. Studien påvisar också att det är viktigt att identifiera det mest lönsamma segmentet att kommunicera till vid begränsade resurser. En viktig del i arbetet är även att ta tillvara på insikter kring målgruppens intressen och omvärld.

Det är år 2020 få klubbar i svensk elitishockey som är ekonomiskt hållbara och i lägre divisioner når inte klubbarna sportslig framgång utan stora ekonomiska risker. Djurgårdens IF har vunnit flest svenska mästerskap i ishockey för herrar i Sverige och har en verksamhet med en stabil ekonomi samtidigt som klubben år 2020 är i toppskiktet i landets högsta divisioner för herrar, damer och juniorer i ishockey. Tidigare forskning har främst fokuserat på varumärkesidentitet, det som skapar lojalitet bland fans och effekterna av sponsring enskilt medan den här studien vill ge en sammanställd bild av de här delarna. Studiens syfte blev därför att identifiera faktorer som varit viktiga för Djurgården Hockeys arbete med sin varumärkesidentitet och om det har varit bidragande till föreningens ekonomiska tillväxt. Studien genomfördes som en fallstudie om Djurgården Hockey där representanter från föreningen, den officiella supporterföreningen samt en huvudsponsor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att några faktorer som framförallt varit avgörande för Djurgården Hockey är att föreningen har byggt sin identitet tydligt i vad de står för, föreningen bygger stora profiler bland spelare och ledare som fungerar som förebilder för barn och ungdomar samt att föreningen gör gott för andra som sätter föreningen i en positiv kontext. / In 2020, there are few clubs within Swedish elite ice hockey who are financially sustainable, and clubs in the lower divisions do not reach sporting success without taking big financial risks. Djurgårdens IF have won more championships in men’s hockey in Sweden than any other team, and have a strong business with a stable economy while the club is in top tier in the country’s highest divisions for men, women, and juniors in ice hockey in 2020. Previous research has mainly focused on brand identity, the process of creating loyalty among fans and the effects of sponsorship individually, while this study aims to provide a composite view of these factors. The purpose of the study was therefore to identify factors that have been important for Djurgården Hockey in their work with their brand identity and if it has affected the club’s economic growth. The study was conducted as a case study on Djurgården Hockey in which representatives from the association, the official supporter association and a main sponsor were interviewed through semi-structured interviews and then by interpretation of these answer the purpose of the study. The results shows that some of the factors that have been particularly important for Djurgården Hockey are that the association has built a clear identity in what they stand for, as well as creating big profiles among players and coaches that serve as role models for children. Furthermore, the association does good for others which results in being put in a positive context.

This bachelor thesis aims to increase the knowledge of why companies use provocative marketing. To do so, theories that are relevant to the study have been useful, which later arose in relation to opinions of specialists in the subject of marketing. The method of the study is structured through a qualitative study using interviews and already established theories to fulfil the purpose of this study, therefore the study is inspired by an abductive research approach. The conclusion of the study is that the results suggest that companies using provocative marketing in their way of communication on the marketplace are aware of the risk and rewards that comes with such a method of use. Based on the specialists who answered the interview questions, and established theories, for companies to possess knowledge of the risks and rewards that comes with using provocative marketing, makes it relevant to conclude and therefore assume, that the rewards clearly outweigh the risks that comes with such a method of choice when it comes to marketing. / Problemfrågeställning: Vilka konsekvenser kan provokativ marknadsföring resultera i för företag? Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse om varför företag använder sig av provokativ marknadsföring. Metod: Studien är uppbyggd genom en kvalitativ undersökning med intervjuer som grund för empirin samt är inspirerad av en abduktiv metodansats. Slutsats: Resultatet av studien indikerade på att olika företag använder sig av provokativ marknadsföring då det är ett användbart verktyg för att differentiera sig på ett trafikerat reklamlandskap och därmed sticka ut. Riskerna som användning av provokation inom marknadsföringen medför för olika företag hamnar således i skymundan av de gynnsamma resultat detta istället kan leda till. Utifrån den insamlade empirin i form av intervjuer som sedan sattes i relation med olika teorier. Så går det att dra slutsatsen att olika företag använder sig av provokativ marknadsföring då det vid rätt tillämpning oftast ger bra resultat. Framförallt i en sådan kontext där olika företag vill sticka ut och därmed blir provokation i deras marknadsföring en användbar metod.

Kunder har blivit allt mer miljövänliga, vilket påverkar handeln. Fast fashion företag har tidigare enbart fokuserat på att tillfredsställa kunder med kläder som följer korta trender och har ett lågt pris. I takt med att kundernas kunskap har ökat kring hållbarhet, ställer kunderna också högre krav på fast fashion företag. Detta har lett till att ett ökat antal fast fashion företag inkorporerar hållbarhet i sitt varumärke. Fast fashion företagen står nu inför en utmaning. Företagen ska få kunderna till att uppmärksamma, och övertygas av den hållbara förändringen som varumärket genomgått.  Studien riktar sig till millenniegenerationen eftersom de är en viktig målgrupp för fast fashion företagen. Vidare fokuserar studien på kvinnor, eftersom modeföretag traditionellt riktar sig mest till kvinnor. Tidigare forskning menar att det finns ett behov av att undersöka hållbara varumärken samt relationen mellan hållbara beteenden, attityder och värderingar inom området för förändring mot hållbarhet inom klädindustrin. På bakgrund av detta har ett forskningsgap identifierats. Gapet innefattar kundernas upplevelse kopplat till varumärken, bland de företag som väljer att frångå sitt etablerade varumärke, mot ett mer hållbart varumärke. Forskningsgapet utmynnar i studiens forskningsfråga “Hur uppfattar kvinnor inom millenniegenerationen att fast fashion företag inom den svenska klädindustrin har rebrandat sig mot miljömässig hållbarhet?” För att svara på studiens forskningsfråga har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att kvinnor inom millenniegenerationen har kunskap och intresse för miljön. Kunskapen och intresset är en bidragande faktor kring hur de upplever varumärken, och varumärkenas förändring mot hållbarhet. Målgruppen och samhällets medvetenhet om hållbarhet har genererat en bidragande faktor till att fast fashion-företag väljer att rebranda varumärket mot hållbarhet. Studiens slutsats påvisar att kvinnor inom millenniegenerationen har låg tilltro till att fast fashion-företagen som rebrantat varumärket mot hållbarhet, utför vad företagen utlovat i praktiken. För att kvinnor inom millenniegenerationen ska kunna känna tillit till ett rebrandat fast fashion-varumärke krävs det transparens från varumärket. Vidare har kvinnor inom millenniegenerationen större tilltro till lokala företags rebranding mot hållbarhet, i jämförelse med globala företags rebranding. Det är svårare för målgruppen att förstå en förändrad positioneringen hos globala varumärken, när företag verkar på flera marknader samtidigt. Vidare tycker kvinnor inom millenniegenerationen att de globala företagen borde ta ett större ansvar för hållbarhet. Slutligen prioriterar kvinnor inom millenniegenerationen förändringar som innebär att deras plagg får högre kvalitet och längre hållbarhet, över rebranding som fokuserar på återvinning och återanvändning.

Studien behandlar hur företag i den digitala kontexten kan stärka sin varumärkesidentitet med hjälp av fenomenet co-creation of value, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med användandet. Syftet är att undersöka hur B2C-företag som använder digital marknadsföring kan stärka sin varumärkesidentitet, med hjälp av co-creation of value och storytelling för värdeskapande. Studien ämnar även till att bidra till en ökad förståelse för hur fenomenet co- creation of value kan användas i arbetet och processen i en förändrad digital kontext. Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer från sju respondenter från fem olika företag, samt genom en workshop som hölls med fyra respondenter. Teorin underbyggs av forskning inom varumärkesutveckling, co-creation of value, storytelling och medieutveckling.Det har identifierats ett samband mellan de tre olika fenomenen co-creation of value, storytelling för värdeskapande och varumärkesidentitet. I studiens slutsats framgår det hur det sociala samspelet i ett medietekniskt perspektiv kan jämföras vid relationen mellan de tre olika fenomenen. Det går att konstatera att det skett ett maktskifte mellan företag och konsument då företagen inte längre äger kommunikationen. Studiens resultat påvisar att den samskapande relationen mellan företag och konsument är beroende av relevans. Vidare belyses även utvecklingen av co-creation of value i den digitala kontexten med nya tekniker, som sociala medier, som i dagens samhälle naturligt finns i vardagen. / This study discusses how companies in the digital context can strengthen their brand identity using the phenomenon co-creation of value, as well as the challenges and opportunities that exist with the use. The purpose of this study is to investigate how B2C companies that use digital marketing can strengthen their brand identity, using co-creation of value and storytelling for value creation. The study also aims to contribute to an increased understanding of how the phenomenon co-creation of value can be used in the work and the process in a changed digital context. The study is a qualitative study with an inductive approach where the empirical material was collected through interviews from seven respondents from five different companies, and through a workshop held with four respondents. The theory is supported by research within brand development, co-creation of value, storytelling and media development.The study has also identified a relation between the three different phenomena co-creation of value, storytelling for value creation and brand identity. The conclusion shows that social interaction in a media-technical perspective can be compared to the relationship between the three different phenomena. It can be noted that there has been a change of power between companies and consumers since the companies no longer own their communication. The result shows that the relationship between companies and consumers is dependent on relevance. Furthermore, the development of co-creation of value in the digital context with new technologies, such as social channels, which in today's society is naturally present in everyday life, is also illustrated.

Dagens företag måste anpassas till grafiska trender för att bevara en uppdaterad och fräsch image samtbehålla sin position på marknaden. För att göra detta måste företagens grafiska profil ses över ochuppdateras regelbundet för att säkerställa att den följer aktuella trender och kan tilltala den tänktamålgruppen. Uppsatsen undersöker hur företaget Tretorn har arbetat med förändringen av den grafiskaprofilen samt hur detta har påverkat företagets konsumenter. Syftet med undersökningen är attupptäcka hur rebranding kan påverka konsumenternas uppfattningar. För att uppnå det syftet har enkvalitativ undersökning i form av intervju och två fokusgruppsundersökningar utförts. Resultatet visarpå att konsumenterna upplever förändringen som positiv och deras intresse för företaget har ökat isamband med den grafiska förändringen. / Today, all the companies must adapt to graphical trends to keep an updated and fresh image as well askeep their position on the market. This can be done by a regular review and update of their graphicprofile to ensure the profile follows current trends and can appeal to the intended target audience. Thisessay will explore how Tretorn, a Swedish company has changed their graphic profile and how it hasaffected the company’s consumers. The purpose of the survey is to discover how rebranding canchange and affect consumers perceptions. To achieve this goal, a qualitative method has been used,such as interviews and focus group survey. The result shows that consumers experience the change aspositive and their interest in the company has increased.

Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv analysera hur ett väletablerat premiumvarumärkes omprofilering kan samverka med fenomenet påverkarmarknadsföring. Analysen ska belysa hur en sådan samverkan kan utformas för att skapa konkurrenskraftighet på marknaden, samt undersöka dess möjligheter och risker. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med en induktiv ansats genom en fallstudie. Primärdata samlades in utifrån sex stycken semistrukturerade intervjuer och kompletterades sedan med sekundärdata. Det empiriska materialet analyserades genom tematisering för att nå en slutsats. Teoretiska perspektiv: Till grund för studien ligger omprofilering samt dess koppling till varumärkesidentitet. Den förklarar hur ett företag strategiskt bör utforma processen samt hur det kommer att påverka den interna verksamheten. Vidare har studien även en teoretiskt utgångspunkt i hur digitala kanaler och påverkarmarknadsföring kan inverka på konsumenters beteende samt uppfattnings-formation. Empiri: Valet av studieobjekt föll på Baum und Pferdgarten A/S. Företaget är ett väletablerat modehus i Danmark, och har varit aktivt på marknaden i 20 år. I empirin redovisas materialet från den insamlade primär- och sekundärdatan. Fokus ligger på att analysera verksamhetens fas av omprofilering samt hur de strategiskt genom processen planerar arbeta med sociala medier och påverkarmarknadsföring. Slutsats: Studiens slutsatser visade på flertalet tillvägagångssätt där möjligheter samt risker kunde identifieras vid omprofilering genom påverkarmarknadsföring. Slutsatserna samlades under fyra kategorier som kunde sammanfattas; en marknadsföringsstrategi som genererar mät- och spårbart resultat, en ökad mångfald inom varumärkets målgrupp, möjligheter till ett genererat mervärde i relationen mellan företag och influerare, samt möjligheten att arbeta med obetald sponsring. Vid utformningen av påverkarmarknadsföring som huvudsaklig marknadsföringsstrategi, belystes kombinationen mellan ett kontinuerligt analytiskt arbete kring influerare och en fördjupad kunskap kring företagets målgrupp. Vidare identifierades även en begränsning för omprofilering genom påverkarmarknadsföring vid konsumenters ökande krav kring hög variation i bildmaterialet, samt en snabbare typ av kommunikation på sociala medier och digitala kanaler. / The purpose of the study is to analyse, from a marketing perspective, how a wellestablished premium brand's rebranding process can interact with the phenomenon called influencer marketing. The analysis will shed light on how such a united action can bedesigned to create competitiveness on the market, as well as examine its possibilities and risks. Methodology: The study is of qualitative character and was executed with an inductiveapproach through a case study. The primary data was collected from six semi-structuredinterviews and was supplemented, where necessary, by secondary data. The empirical datawas analysed by the help of thematisation in order to reach a conclusion. Theoretical perspectives: The theoretical perspective of the study is based on rebranding andits connection to brand identity. It explains how a company strategically should design the process, and how it will affect the internal business. Furthermore, the study is also based on atheoretical gate about how digital channels and influencer marketing can affect consumerbehaviour and their formation of perception. Empirical foundation: The choice of study object fell on Baum und Pferdgarten A/S. Thecompany is a well-established fashion house in Denmark, and has been active on the marketfor 20 years. In the empirical data section, primary and secondary data are presented in detail. The focus lies on analysing the company's rebranding process and how they through this strategically plan to work with social media and influencer marketing. Conclusion: The study concludes several approaches where both possibilities and risks couldbe identified, when rebranding through influencer marketing. The conclusions were gathered in four categories, which summarise; a marketing strategy that generates measurable and traceable results, increased diversity within the brand's target group, possibilities in an added value around the relationship between company and influencer, and the possibility to work with unpaid sponsorships. When developing influencer marketing as a main strategy, the combination of an continuous analytical work around influencers and a deeper knowledge of the company's target group was highlighted. Furthermore, a limitation within rebranding through influencer marketing was also identified in consumers increasing demand for high variation in image material as well as a faster type of communication on social mediaplatforms and other digital channels.

CSR-aktiviteter har blivit ett allt vanligare initiativ av företag för att kunna påverka konsumenter samt differentiera utbudet av produkter. Det är dock sällan som konsumenter blint accepterar dessa initiativ som uppriktiga handlingar och belönar inte företagen i det direkta skedet. CSR har blivit en växande riskfaktor för företag om det hanteras fel. Det kan leda till att företagets rykte skadas allvarligt och får en direkt negativ inverkan på verksamheten och dess resultat. Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse för hur ett företags CSR-aktiviteter har för påverkan på konsumentbeteenden. Det skulle även studeras hur företag använder sig av CSR som marknadsföringsstrategi för att skapa varumärkesidentitet. För att skapa en tydlig bild och förståelse för läsaren har relevanta teorier kring ämnet i den teoretiska referensramen diskuterats. Genom en kvalitativ metod samt deduktiv ansats konstruerades semi-strukturerade intervjuer där 3 företag deltog i studien. Företagen som har deltagit i studien integrerar CSR i sin marknadsföring samt hur det styr de olika företagen. Slutsatsen efter en grundlig analys av den empiriska framställningen som har ställts i relation till den teoretiska referensramen så framgår det att konsumenter väljer att vara lojala mot företag som visar ett starkt CSR-engagemang i hur de bedriver företag. Det kan även konstateras att CSR-aktiviteter är ett viktigt verktyg för företag som vill skapa en positiv och attraktiv varumärkesidentitet. Däremot kommuniceras CSR-aktiviteter inte bara till konsumenter för att skapa en tillhörighet till företagen utan även till intressenter samt samarbetspartners. / CSR activities have become an increasingly common initiative by companies to be able to influence consumers and differentiate the range of products. However, it is rare that consumers blindly accept these initiatives as sincere actions and do not reward the companies in the direct stage. CSR has become a growing risk factor for companies if handled incorrectly. This can lead to serious damage to the company's reputation and have a direct negative impact on the business and its results. The aim of the study was to investigate and gain a deeper understanding of how a company's CSR activities have an impact on consumer behaviour. It would also be studied how companies use CSR as a marketing strategy to create brand identity. In order to create a clear picture and understanding for the reader, relevant theories about the subject in the theoretical frame of reference have been discussed. Through a qualitative method and deductive approach, semi-structured interviews were constructed where 3 companies participated in the study. The companies that have participated in the study integrate CSR in their marketing and how it governs the various companies. The conclusion after a thorough analysis of the empirical presentation that has been put in relation to the theoretical frame of reference, it appears that consumers choose to be loyal to companies that show a strong CSR commitment in the way they conduct business. It can also be stated that CSR activities are an important tool for companies that want to create a positive and attractive brand identity. In contrast, CSR activities are not only communicated to consumers to create a sense of belonging to the companies, but also to stakeholders and partners.