Följande studie granskar kommunikationen från tobaksfria nikotinföretag på Instagram. Syftet är att inom forskningsfältet marknadskommunikation, undersöka den visuella kommunikationen och kompletterande textuella element på Instagram och vilka kommunikativa strategier företagen använder sig av. Vår studie granskar den visuella kommunikationen på Instagram och utgår från företagen Vont, Volt och Zone X 20 senast publicerade bilderna på Instagram. Uppbyggnaden av visuell kommunikation inom tobaksindustrin undersöks för att se vilka komponenter som bidrar till bildens estetiska uttryck och varumärkets identitet. Resultatet från studien önskar bidra med ett nytt perspektiv för att få en bredare förståelse för hur den visuella kommunikationens uppbyggnad kan vara en bidragande faktor till varför konsumtion av tobaksfria nikotinprodukter ökat bland kvinnor. Detta genomförs med hjälp av en semiotisk bildanalys med kompletterande textanalys och med förankring i teorier om identitetsskapande, Symbolic brand strategies, trender och färgpsykologi. Med hjälp av ovanstående metod och teori visar studiens resultat att den visuella kommunikationen innehåller komponenter som kan kopplas till aktuella trender samt till strategier som bygger på att skapa en emotionell anknytning till mottagaren. Resultatet visar även att produkten som marknadsförs porträtteras som en del av ett sammanhang eller som en accessoar. Vidare kunde man se att den visuella kommunikationen var mer grundad i storytelling eller att vara estetiskt tilltalande, istället för att framhäva produktens funktionalitet eller vara informativ. Sammantaget gick det inte att dra några generella slutsatser om att den visuella kommunikationen hos samtliga företag var mer riktad till en kvinnlig målgrupp. / The following study examines the communication of less established tobacco-free nicotine companies on Instagram. The purpose is to investigate, within the research field of marketing communication, the visual communication and complementary textual elements on Instagram and which communicative strategies the companies use. Our study examines visual communication on Instagram and is based on the companies Vont, Volt and Zone X’s 20 most recently published images on Instagram. The structure of visual communication in the tobacco industry is examined to see which components contribute to the aesthetic expression of the image and the identity of the brand. The result wants to contribute with a new perspective to gain a broader understanding of how the structure of visual communication can be a contributing factor to why the consumption of tobacco-free nicotine products has increased among women. This is carried out through a semiotic image and text analysis and anchored in theories of identity creation, Symbolic brand strategies, trends and color psychology. Using the above method and theory, the results of the study show that the visual communication contains components that can be linked to current trends and to strategies based on creating an emotional connection with the recipient. The results also display that the product being marketed is portrayed as part of a context or as an accessory. Furthermore, it appears that the visual communication was more based on storytelling or being aesthetically pleasing, instead of emphasizing the product's functionality or being informative. Overall, it was not possible to draw any general conclusions that the visual communication of all companies was more directed to a female target group.

Syfte: Syftet med studien är att bidra till forskningen kring hur SMMS kan gynna professionella fotbollsklubbar i deras varumärkesarbete. Studien ämnar specifikt att fylla luckan i forskningen kring de senaste trenderna på sociala medier.   Teori: Studien bygger på tidigare forskning om sociala mediers användning inom professionell fotboll, SMMS inom idrottsklubbar, relationsmarknadsföring (Rm), varumärkesidentitet och varumärkeslojalitet  Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra marknadschefer i klubbarna Hammarby FF, IFK Göteborg, IFK Värnamo och Brommapojkarna (BP)  Empiri och Analys: Empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och har analyserats utifrån studiens teorier.  Slutsatser: (1.) SMMS ger klubbarna enkla och effektiva sätt att kommunicera med sina intressenter. Detta hjälper klubbarna att sprida information samt utveckla och underhålla goda relationer med sina supportrar. (2.) SMMS hjälper klubbarna att synas och skapa samt bibehålla engagemang kring klubben. (3.) SMMS ger klubbarna en viss kontroll över det som syns och framställs, då de själva kan skapa en stor del av innehållet. / Purpose: The purpose of the study is to contribute to the research on how SMMS can help professional football clubs with their branding. The study specifically means to contribute to filling in the gaps in research of the latest social media trends.  Method: The study uses a qualitative research method with four semi-structured interviews that were conducted with the heads of marketing in football clubs Hammarby FF, Brommapojkarna, IFK Goteborg and IFK Värnamo.    Theory: The study builds off of earlier theories and research on social media use in professional football clubs, SMMS in sport clubs, relationship marketing, brand identity and brand loyalty.  Empirical data & analysis: The empirical data is collected from four semi-structured interviews and has been analyzed in relation to the theories of the study.  Conclusions: (1.) SMMS gives the clubs easy and effective ways to communicate with their stakeholders. This can help the clubs to spread information as well as create and maintain good relationships with their fans. (2.) SMMS helps the clubs to become more visible as well as create and maintain engagement. (3.) SMMS give the clubs a certain amount of control over its image because they are able to create a lot of the content themselves.

Resebranschen står inför en intensiv konkurrenssituation där främjande av kundlojalitet är av avgörande betydelse för företagens framgång. Syftet med denna studie är att utforska samspelet mellan varumärkesimage och varumärkesidentitet och dess påverkan på kundlojalitet. Genom en omfattande litteraturgenomgång tillämpar denna forskning teorier om varumärkesidentitet och dess olika dimensioner, inklusive varumärkesassociationer, varumärkespositionering, marknadskommunikation och kundlojalitet.  Genom att använda semistrukturerade intervjuer genomfördes en empirisk undersökning för att analysera varumärkesidentitetens effekt på konsumenters lojalitet mot paketreseföretag. Resultaten visar på den centrala roll som en stark och tydligt definierad varumärkesidentitet spelar för att påverka konsumenters lojalitet. Positiva varumärkesassociationer framkommer som avgörande faktorer för att påverka konsumenters avsikt att återkomma.  Denna studie bidrar med värdefulla insikter både till akademisk forskning och praktiker inom resebranschen genom att betona varumärkesidentitetens strategiska roll för att uppnå framgångsrik försäljning och kundlojalitet på en högt konkurrensutsatt marknad. Genom att erbjuda en väldefinierad och smidig reseupplevelse med relevant information kan ett reseföretag skapa en känsla av trygghet hos resenärerna, främja kundlojalitet. Denna slutsats utgör både ett praktiskt och teoretiskt bidrag från studien.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012.Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel.Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken.Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren.

I dagens samhälle är allt fler konsumenter intresserade av företags CSR- arbete, CSR har därför blivit en avgörande faktor för konsumenter i valet av företag. Digitaliseringen har bidragit till att vi är ständigt uppkopplade, således har konsumenter tillgång till information som tidigare inte varit tillgänglig. Samtidigt som forskning visat att ett lyckat CSR-arbete bidrar till en starkare varumärkesidentitet finns det en oro hos företag att råka ut för den motsatta effekten genom ett misslyckat eller otillräckligt CSR- arbete.  Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur företag använder CSR- arbetet för att stärka sin varumärkesidentitet.  Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Med hjälp av CSR experter valdes tre företag ut för att medverka i en intervju.  Studien har visat att det finns en koppling mellan CSR-arbete och varumärkesidentitet. Med hjälp av tydliga strategier och visioner som genomsyrar hela företaget kan CSR med fördel användas för att stärka varumärkesidentiteten. / In today's society, more and more consumers are interested in companies' CSR-work, CSR has therefore become a decisive factor for consumers in the choice of companies. Digitization has contributed to us being constantly connected, in consequence consumers have access to information that was not previously available. While research has shown that successful CSR- work contributes to a stronger brand identity, there is a concern among companies to experience the opposite effect through a failed or insufficient CSR-work.  The purpose of the study is to increase understanding of how companies use CSR-work to strengthen their brand identity.  The essay was based on a deductive approach with a qualitative method. With the help of CSR experts, three companies were selected to participate in an interview.  The study has shown that there is a link between CSR-work and brand identity. With the help of clear strategies and visions that permeate the entire company, CSR can be used to strengthen the brand identity.

The study aims to understand how consumers perceive and react to changes in logo and packaging design due to a rebranding of visual brand identity. The research also investigates how these reactions shape consumers attitudes toward the brand. The study seeks to provide insights into how visual brand identity, specifically logo and packaging design, influence consumer behavior and brand attitude.  A deductive approach and qualitative empirical study are used to explore consumers reactions to changes in visual brand identity. Data were collected through three focus groups consisting of consumers from southern Sweden and was analyzed thematically. Previous research emphasized brand recognition, consistency, the factors behind a rebranding, and consumer attitudes. Furthermore, the empirical findings underscored the importance of a clear and well-communicated purpose for consumers reception of the visual rebranding. The results indicate that consumers attitudes toward a brand after a rebranding are influenced by their perception of the purpose and process behind the change, as well as the recognition and aesthetics of the product. This can result in either a positive or negative change in consumer brand attitude.

Introduction: Museums have always struggled with the economic aspects of their operations and Swedish museums today are no exception. Today the market economy has a considerable impact on these non-profit institutions and many museums feel the need to apply marketing strategies to their operations to stay viable. This is a contested subject since marketing strategies traditionally are focused on making profit, which has long been considered incompatible with the museums traditional, non-profit approach to their mission of spreading knowledge. My interest in this field lies in answering the question of how Swedish museums handle this issue. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how Swedish museums use marketing and brand identity in their organizations. The research questions aim not only to establish how they go about these challenges but also to shed light on the attitudes towards the marketing perspective and its implementation in museum organizations. I have studied both art museums and regional museums to establish if there are any differences in their approach to this subject. Method: In my research I have conducted interviews with informants at two art museums and two regional museums in Sweden. The interviews have been combined with observations of the chosen museums. Results: The results show that marketing and branding methods are established concepts in Swedish museums today. Limited economic resources and conflicting attitudes and opinions are nevertheless part of the daily challenges when it comes to applying marketing strategies in practice. Branding has been found to be a more controversial subject and the informants have had difficulties describing the museum in terms of brand identity and equity. Certain differences have been detected between the different types of museums, where regional museums struggle with the scope of their operations which is much wider than that of the art museums. Overall, this study has found that there are specific types of challenges and opportunities depending on the type of museum to be marketed, more so than the number of visitors which has shown to be of less importance. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Purpose: The purpose of this paper to analyze whether there is any connection between the brand identity of four Swedish fashion companies and their lack of a comprehensive size range for women.  Both primary and secondary data has been the basis of this paper. A theoretical framework using brand identity and STP models was created with the help of secondary data.  Limitations: The choice to investigate four case companies limits the ability to generalize the results. In order to reach a comprehensive industry understanding, additional case companies would be needed.   Method: The study is based on deductive approach with qualitative research. In the deductive approach, the researcher uses existing theoretical models within brand identity and the STP process to help analyze the empirical data and draw conclusions.   Results: The results show that the cost of producing a narrower range of clothing is the main reason why the companies do not offer larger clothing sizes for women. The second factor, according to three of the four companies, is that it is technically difficulty to simply increase the size of clothing, and would require specialist knowledge to adapt the designs. Two of the four companies see some connection between brand identity and the lack of a comprehensive size range, but view this not as a decisive factor but rather, an influencing factor. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån fyra svenska modebolags perspektiv analysera om det finns något samband mellan deras varumärkesidentitet och dess avsaknad av heltäckande storleksutbud för kvinnor. Både primär och sekundär data har legat till grund för denna studie. Med hjälp av sekundära data har den teoretiska referensramen, som använder varumärkesidentitet och STP-modellen, skapats.   Avgränsning: Valet att undersöka fyra fallföretag utgör ingen generaliserbarhet. För det behövs undersökning av ytterligare flera fallföretag genomföras. På så sätt kan en generell branschförståelse fås.   Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. I den deduktiva ansatsen kommer forskaren använda sig av befintliga teoretiska modeller inom varumärkesidentitet och STP processen som hjälp för att analysera data i empirin och dra slutsatser.   Resultat: För de undersökta bolagen visar resultatet att kostnaden för produktion av mindre klädvolymer är den främsta anledningen till det avvägande man gjort om att inte erbjuda större klädstorlekar till kvinnor. Den andra faktorn är enligt tre av fyra bolag att man ser en svårighet designtekniskt att bara öka upp storleken vilket gör att det krävs specialistkunskap för att hantera större kläddesign. Sen ser två av fyra bolag ett visst samband mellan varumärkesidentiteten och det bristande heltäckande storleksutbudet, inte som en avgörande faktor men som en påverkande faktor.

Efter att ha uppmärksammat ett ökat engagemang i flyktingkrisen från företag under 2015 började vi intressera oss för vad som är bakomliggande de välgörande handlingar som företag gör. Samhället har ett högre tryck på företag att engagera sig i samhällsfrågor och CSR är ett verktyg som de senaste åren har ökat, vi ville undersöka hur företag arbetar med CSR-frågor i förhållande till samhällsopinioner. Vi reflekterade också över en rådande problematik för företag att kommunicera sitt CSR-arbete på ett trovärdigt sätt. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur organisationer arbetar med CSR i förhållande till opinioner. Vi har även undersökt kommunikation av CSR och på vilket sätt det förstärker varumärkesidentiteten. Studien har visat på att organisationer arbetar med att driva opinioner utifrån deras egen verksamhet, men att den allmänna opinionen och framförallt media har större påverkan på organisationerna. Undersökningen har också visat på att det är viktigt att CSR är integrerat i hela verksamheten och inte enbart ett kommunikationsverktyg eller ett sidoprojekt. Detta kräver att kommunikationen om arbetet först sker internt och att det är viktigt att organisationerna är transparenta i sin kommunikation. CSR har kommit att bli en hygienfaktor i samhället för både interna som externa intressenter.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.