På senare tid har en ny trend inom multikanalförsäljning uppmärksammats, där renodlade e-handlare inser vikten av att finnas tillgängliga för kunden i flera försäljningskanaler och därför adderar en fysisk butik som försäljningskanal. Den nya trenden benämns i studien för Clicks to Bricks. När flera försäljningskanaler opererar under samma varumärke kan svårigheter uppstå i att förmedla en enhetlig bild av varumärket, vilket lyfts fram i befintlig litteratur kring multikanalförsäljning. Det finns dock inga tidigare studier som undersöker utmaningar i att förmedla en enhetlig bild av varumärket specifikt för företag som går från Clicks to Bricks. Baserat på att Clicks to Bricks är ett relativt nytt fenomen som växt fram är forskningen inom området bristfällig och ytterligare studier krävs därför för att ge en ökad förståelse för fenomenet. / Background: Recently, a new trend in multichannel retailing has been growing where pure eretailersare realizing the importance of being available to the customer in several sales channelsand therefore adds a physical store to its existing e-commerce. The new trend is further referredto as Clicks to Bricks. When multiple sales channels operate under the same brand difficultiesmay arise in conveying a consistent image of the brand, which is highlighted in the existingliterature on multi-channel retailing. However, there are no previous studies that examinechallenges in conveying a consistent image of the brand specifically for companies going fromClicks to Bricks. Based on the fact that Clicks to Bricks is a relatively new phenomenon thearea is fairly unexplored in the academic world, which means that further studies are needed toprovide a greater understanding of the phenomenon. Purpose: The study aims to provide a greater understanding of the phenomenon Clicks toBricks, by examining the reasons for pure e-tailers to add a physical store as a sales channel andhow they work to convey a consistent brand image. Completion: The study has the design of a multiple case study and has been conducted with aqualitative approach. The study's empirical data is collected from interviews with people onnine different companies that have gone from Clicks to Bricks. Conclusion: This study observes the fact that companies going from Clicks to Bricks haverecognized the importance of communicating a consistent brand across their sales channels.Companies have, however, started its work towards communicating a consistent image of thebrand at a late stage in the establishment process. The study identifies opportunities forimprovement in terms of conveying a consistent brand when it comes to companies going fromClicks to Bricks.

Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är. Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / SAMMANFATTNING Titel: Musikidentiteter inom retailbranding: Hur förståelse för musikgenrer skapar förståelse för varumärkesidentitet Författare: Grant Murdoch Purdy och Johan Plambeck Handledare: Olle Duhlin Kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, inriktning marknadsföring, HT-2013 Music & Event Management, Linnéuniversitetet Nyckelord: varumärke, retailvarumärke, varumärkesidentitet, identitet, identitetsskapande, sinnesmarknadsföring, musik, kultur, subkultur Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är.  Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / ABSTRACT Title: Music identities in retail branding: How genre rules form understandings of brand identity Key words: branding, retail branding, sensory marketing, brand identity, identity creation, identity, music, music genres, subculture The purpose of this thesis is to better understand the social ramifications of using music together with retail branding. The key point of interest is how understandings of brand identities are connected to (sub)cultural understandings of music identities. To do this the authors examine two Swedish retail brands, both of whom have clearly defined music profiles, but also have decidedly different target audiences active within decidedly different subcultural realms. To address the dynamic social exchange inherent in identity creation the paper uses both a theoretical brand management framework as well as an ethnological approach. The paper is divided into three areas of interest that address different facets of the branding process in relation to identity. First, how brand identity is communicated and the different communication points where music is used. Second, how brand identity is understood by consumers and how consumers in turn understand music-based brand identities with the help of genre rules. Third, how brand identity helps build relationships, how this is connected to retail brand loyalty and what role music has within these two processes. The authors conclude by presenting a new model for better understanding how the formation of brand identity and individual (sub)cultural identities are interconnected, as well as how these findings can be used by retail brands in the future to better engage target audiences with music.

As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success. The brand identity is an important aspect that most will affect the brand's popularity. This identity consists of name, logo, packaging, design and personality, and all the associations that consumers connect to the name itself. Due to this unique identity stands out against other brand and attract consumers. To get an insight into how to work with clear brand images and brand identities we have analyzed two brands' commercials. We have analyzed the brands Norrlands Guld and Mariestads to investigate how brand identity is produced and what differences there are in the petitions of these. Both Mariestads and Norrlands Guld is owned, produced, distributed and marketed by Spendrups Brygeri AB. The interesting thing to look at brands with the same owners is that brands in this context is the extra strong need to differentiate as much attention as possible to not out-compete each other. Previous research revolves around the importance of distinct brands. Essay task was thus to exemplify how work and communication with a clear brand can look. In the final analysis the thesis presents for the various tricks that Spendrups uses to give the consumer an idea of ​​brand identity. All this is analyzed by previous research and theories of consumer culture, marketing and the role of advertising for the brand. / Som konsument väljer man ofta en produkt eller en tjänst för att stilla att visst behov eller begär. Dock finns det allt som oftast flera olika varumärken som tillverkar samma produkt, vilket gör att vi även måste välja mellan dessa varumärken innan vi kan stilla våra behov. Detta val är oftast ett aktivt beslut. Vi väljer nämligen ett varumärke som vi är bekanta med eller ett varumärke vars identitet tilltalar oss. Varumärket har alltså en stor påverkan för både konsumenters beslutsprocess i samband med köp men också för företagens framgång. Varumärkets identitet är en viktig aspekt som i allra högsta grad kommer att påverka varumärkets popularitet. Denna identitet består av namn, logotype, förpackning, design och personlighet samt alla de associationer som konsumenten kopplar till själva namnet. Tack vare denna unika identitet urskiljer sig varumärket gentemot andra samt lockar till sig konsumenter. För att få en inblick i hur man kan arbeta med tydliga varumärkesprofiler och varumärkesidentiteter har vi analyserat två varumärkens reklamfilmer. Vi har analyserat varumärkena Norrlands Guld och Mariestads för att undersöka hur varumärkenas identitet framställs samt vilka skillnader som finns i framställningarna av dessa. Både Mariestads och Norrlands Guld ägs, produceras, distribueras och marknadsförs av Spendrups Bryggeri AB.  Det intressanta med att titta på varumärken med samma ägare är att varumärken i detta sammanhang är i extra stort behov av att skilja sig så mycket åt som möjligt för att inte konkurrera ut varandra. / Ida Svensson

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.

I denna studie undersöks nya interaktiva möjligheter för veckotidningen Hemmets Journal på plattformen iPad, genom en analys av Hemmets Journals visuella identitet, inför en identitetsöverföring från tryckt till digital plattform. Arbetet mynnade ut i en interaktiv prototypdesign, på en mer avancerad upplevelse- och användaranpassad nivå än Hemmets Journals befintliga och mindre användarvänliga digitala tidning. Prototypens användarvänlighet och designens igenkänningsbarhet för äldre teknikanvändare mättes genom testsessioner och kvalitativa intervjuer, med användare inom Hemmets Journals målgrupp.

The purpose of the study was to investigate how brands in the mass market use flagship stores - both from a marketing perspective and a brand perspective. We wanted to study if the brand identity affects whether a brand chooses to establish flagship stores or not. Through previous research, two different models focusing on marketing strategy and brand identity, as well as empirical material obtained from semistructured interviews, we have analyzed this. The method used was qualitative and the study was done with a cross-sectional design. The study included seven respondents, all of whom are store managers from flagship stores in Gothenburg.The results clearly show what role the brand identity has for a flagship store and what common features can be identified between the flagship stores in Gothenburg. Our study answers how flagship stores are used on the mass market, the important role of a good marketing strategy and states that a flagship store is a very useful method. / Syftet med studien var att undersöka hur varumärken på massmarknaden använder flaggskeppsbutiker - både ur ett marknadsföringsperspektiv och ett varumärkesperspektiv. Vi ville studera om varumärkesidentiteten påverkar huruvida ett varumärke väljer att etablera flaggskeppsbutiker. Genom tidigare forskning, två olika modeller med fokus på marknadsföringsstrategi och varumärkesidentitet samt empiriskt material inhämtat från semistrukturerade intervjuer, har vi analyserat detta. Metoden som användes var kvalitativ och studien gjordes med en tvärsnittsdesign. I studien deltog sju respondenter, varav alla är butikschefer från flaggskeppsbutiker i Göteborg.Resultaten visar tydligt vilken roll varumärkesidentiteten har för en flaggskeppsbutik och vilka gemensamma drag som kan tydas mellan de flaggskeppsbutiker som finns i Göteborg. Vår studie besvarar hur flaggskeppsbutiker används på massmarknaden, hur viktigt det är med en bra marknadsföringsstrategi, samt fastställer att en flaggskeppsbutik är en väl användbar metod för detta.

Purpose The purpose of this study is to investigate how companies can use VR-commercials and commercials to influence brand image. Furthermore, the purpose is to identify which factors in these medias that affect brand image as well as account for the differences between these two medias. Research questions How can companies use VR-commercials and commercials to influence brand image? Which factors affect brand image through VR-commercials and commercials and what is the differences between these two medias? Result VR-commercials and commercials make it possible to influence the brand image. The essay also mentions the identified factors that affect the brand image which are environment, telepresence, memories and associations, noise and disturbances, barriers and music. Contribution The study describes how companies can use VR-commercials and commercials to influence an individual's brand image. The study clarifies the differences between the two medias and the factors that influence the brand image of the interviewees. An analysis model is presented since a gap in the existing knowledge in communications theory was discovered / Problemställning Kommer dagens reklamfilmer vara tillräckliga för att få kunden att lyssna till företag eller kommer det krävas mer av deras marknadsföring för att företag ska lyckas nå ut till sina kunder? Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur företag kan använda VR-reklam och reklamfilm för att påverka varumärkesimagen. Vidare är syftet att identifiera vilka faktorer i dessa medier som påverkar en individs varumärkesimage samt redogöra för eventuella skillnader de två medierna sinsemellan. Frågeställningar Hur kan företag använda VR-reklam respektive reklamfilm för att påverka varumärkesimagen? Vilka faktorer påverkar varumärkesimagen via VR-reklam respektive reklamfilm och vad skiljer dessa medier åt? Resultat Genom VR-reklam och reklamfilm går det att påverka varumärkesimagen. I uppsatsen nämns även de identifierade faktorer som har påverkan på denna vilka är miljö, telenärvaro, minnen och associationer, brus och störningar, barriärer och musik. Kunskapsbidrag I studien beskrivs hur företag kan använda VR-reklam och reklamfilm för att påverka en individs varumärkesimage. I studien klargörs de skillnader som finns mellan medierna och vilka faktorer som har påverkat intervjupersonernas varumärkesimage. En egen analysmodell presenteras då en lucka i den befintliga kommunikationsteorin upptäcktes.

Visuell kommunikation är en stark marknadsföringsstrategi för att exponera ett varumärkes identitet därav är sociala medier är därför en väsentlig marknadsföringsplattform för att förstärka varumärkets distinkta idé om deras identitet. Den visuella interaktionen från varumärket genererar skapandet av tankar, kopplingar och minnesvärda upplevelser för konsumenterna som kommer påverka deras relation till varumärket. Studien granskar därför inledningsvis hur tre modeföretag belyser sina varumärkesidentitet genom sin marknadsföring på Instagram genom en semiotisk analys som studerar tecken av bakomliggande meningar och betydelser. Varumärken som marknadsför sig på sociala medier når en publik som sträcker sig globalt och därför är det essentiellt att distribuera en relevant varumärkeskultur som ska anpassa sig efter varje lands kultur vilket visar sig vara ett område som är en utmaning för varumärken. Därför granskar studien dessutom hur modeföretagens identitet uppfattas av konsumenter utifrån interaktioner och reaktioner via kommentarsfältet. Studiens resultat kopplas samman med Kapferer´s brand identity prism tillsammans med resterande begrepp från teoretiska referensramen. / This research reviews three fashion companies and how they shed light on their brandidentity through their marketing on Instagram. This will be done through a semiotic analysis thatstudies signs of underlying meanings and the study is based on a theoretical frame of reference withKapferer identity prism. The results of the study are linked to Kapferer's brand identity prism togetherwith the remaining concepts from the theoretical frame of reference. The brands are analyzed separately.

Syfte: Syftet med studien var att skapa en ökad kunskap och förståelse för organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam   Metod: En deduktiv studie av kvalitativ karaktär genomfördes genom fem intervjuer med Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI och Vinter.   Slutsats: Studien visade att organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam varierar. Studien påvisade även att de organisationer som hade ett positivt förhållningssätt arbetade aktivt med normkreativ reklam och ansåg att det var en självklarhet eftersom detta uppvisade samhällsansvar. CSR, uppmärksamhet och utökad målgrupp var bidragande orsaker till att organisationer valde att använda respektive att inte använda normkreativ reklam. Studien belyste även att normkreativ reklam påverkar två av varumärkesidentitetens beståndsdelar; kultur och personlighet. / Purpose: The purpose of the study was to create a greater knowledge and understanding of organizations' perception of norm creative advertising.   Method: A deductive study with qualitative data conducted through five semi-structured interviews with Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI and Vinter.    Conclusion: The study showed that organizations' approach to norm creative advertising vary.  The study also showed that organizations' that had a positive approach to norm creative advertising worked with norm creative advertising in their organization and believed that it was a matter of course as this demonstrated corporate social responsibility. CSR, attention and extended target group was contributing reasons why organizations choose to use or not to use norm creative advertising. The study also showed that norm creative advertising affects two of the brand identity elements; culture and personality.

Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt. / Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.