The company Butong is based on a patented process of casting concrete between two layers of bubble wrap, resulting in panels of translucent concrete. This material is mainly applied as panels in vertical gardens and light installations. Today, the business is based on projects that require custom made designs. Alongside these projects, products with a standardised manufacturing process are desired to extend the company towards the consumer market and fill the workflow gaps existing in their current production. Through strategic branding, this project aimed to create a new business segment of standardised design products and the framework needed for Butong to enter the consumer market. From analysing the company and its values, understanding the possibilities and limitations of the material and from investigating the opportunities on the market, the brand position for the segment was determined. A strategy to establish the business on the targeted market was developed, including a brand identity and design guidelines for the new segment. To exemplify the usage of the guidelines, several concepts were produced, of which one was further developed to be the flagship product of the segment. The segment was directed to target both Butong’s current market and the consumer market in order to facilitate its establishment and to reach a larger public. It is developed to consist of products that clearly display the properties of the material and are aligned to the identity of the brand. Following the set guidelines, the developed concepts confirm its value and potential by communicating coherency and the expressions desired. With a standardised manufacturing process, the production can be engaged at any time to make use of the existing workflow gaps and complement Butong’s existing business without obstructing it. / Företaget Butong bygger sin verksamhet på sin patenterade tillverkningsmetod av att gjuta betong mellan två lager av bubbelplast, vilken resulterar i paneler av translucent betong. Detta material används framförallt till att skapa vertikala trädgårdar och effektfulla ljusinstallationer. Idag är verksamheten projektbaserad vilket kräver skräddarsydda lösningar. Ett sortiment bestående av produkter med en standardiserad tillverkningsprocess skulle kunna komplettera den befintliga produktionen genom att fylla de luckor som uppstår i det projektbaserade arbetet. Ett sådant sortiment ses även som en möjlighet för att utöka den nuvarande verksamheten mot en konsumentmarknad. Genom strategiskt varumärkesbyggande var målet med detta projekt att skapa ett nytt affärssegment bestående av standardiserade produkter och det strategiska ramverk som krävs för att kunna etablera Butong på konsumentmarknaden. Av att analysera företaget och dess värderingar, förstå materialets möjligheter och begränsningar samt undersöka marknaden, kunde positioneringen av segmentet bestämmas. En strategi skapades för att etablera segmentet på den tänkta marknaden tillsammans med en varumärkesidentitet och riktlinjer för produktutvecklingen inom segmentet. För att exemplifiera användandet av dessa riktlinjer skapades flera koncept, varav ett vidareutvecklades som en första produkt att representera varumärket med. För att underlätta etableringen av segmentet och utöka verksamheten, valdes både Butongs nuvarande marknad och konsumentmarknaden som målgrupp. Produkterna inom segmentet har ett formspråk som både demonstrerar materialets egenskaper och följer företagets nuvarande identitet. Värdet och potentialen i de framtagna riktlinjerna bekräftas av de uttryck och det genomgående formspråk som de skapade koncepten kommunicerar. Med en standardiserad produktion, kan tillverkningen av produkterna tas vid när som helst och ta till vara på luckorna i arbetsflödet och på så sätt komplettera Butongs nuvarande verksamhet utan att påverka den.

A strong brand is a valuable asset for modern companies. Victoria’s Secret is an American lingerie company that has had a well established and successful brand for years. However, the company’s net sales and market share have been decreasing since 2016. The company has also received criticism for creating unattainable beauty standards and excluding women with different appearances. In recent years, the brand has made changes in their marketing. This might be an attempt to increase revenues again and to gain lost market shares back. However, the numbers have continued to decrease, which indicates that the new strategy has not been very successful. The questions that the study intends to answer are how Victoria's Secret’s marketing has changed between 2016 and 2022 and why the new marketing strategy does not seem to be successful. The purpose of the study is to increase the comprehension of possible challenges that can arise in the process of trying to change an already established brand. This is a qualitative, interpretive study that uses a method called semiotic content analysis. The semiotic content analysis was used to analyze how the brand’s advertising images have changed. The results from the semiotic studies were then analyzed through some theories and earlier studies on the subject, to find possible explanations to why the rebranding does not seem to have created the expected results. The study found that Victoria’s Secret’s marketing has become less sensual, aesthetic and fantasy-like. Instead it has become more inclusive and oriented towards comfort, relatability and self-esteem. The study further presents a couple of possible explanations to why the new branding concept does not seem to have become successful, according to a couple theories on the subject. The explanations that were found was that the company does not seem to have achieved a congruence between the brand’s new identity and the brand image, that the changes might not be perceived as authentic and that the brand can no longer capitalize on an idealized identity.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

This research's purpose is to examine how luxury brands uses provocation as a tool in their campaigns to attract attention and costumers. The luxury brand that is being analysed is Balenciaga, and their campaign gift collection. This is done by a qualitative, semiotic pictureanalysis. The theoretical framework that is being used has its base in Pierre Bourdieus theory about class and taste, as well as Stuart Halls theory about representation. Other theories that are being used are branding, commodityfetischism and provocation. The finds that were made shows that luxury brands tend to use provocation to stand out among other brands, but when they do so they also risk getting boycotted by consumers. The discussion raises the question on whether or not losing customers is worth this risk.   My mediaproduction is based of the problemarea that people with different disabilities are not represented in commercial advertising. I've made an short fictional commercial for the sporting goods-brand stadium, portraying a blind woman, to encourage representation of blind people in advertisment. / Denna undersöknings syfte är att undersöka hur lyxvarumärken använder sig av provokation som ett verktyg för att dra till sig uppmärksamhet och kunder. Lyxvarumärket som undersöks är Balenciaga och deras kampanj gift collection. Detta görs med hjälp av en kvalitativ, semiotisk bildanalys. Det teoretiska ramverk som används har sin grund i Pierre Bourdieus teori om klass och smak, såväl som Stuart Halls teori om representation. Andra teorier som används är varumärkesidentitet, kommoditetsfetischism och provokation. De fynd som gjordes visar på att lyxvarumärken tenderar att använda provokation för att stå ut bland andra varumärken, men när de gör det så gör de det med risken att bli bojkottad av konsumenter. Diskussionen ställer frågan kring huruvida denna risk är värd att förlora kunder för.  Min mediaproduktion är baserad kring problemområdet att folk med diverse funktionsnedsättningar sällan blir representerade i kommersiell reklam. Jag har gjort en kort fiktiv reklam för sportklädesmärket Stadium där jag porträtterar en blind kvinna, för att uppmuntra represenation av blinda personer i reklam.

This study aimed to get a better understanding for how packaging design, brand and certifications guide Swedish consumers when choosing between different ecological food products. The study further investigated how brands could use packaging design and a certification strategy as a way to advertising the brand and the food as ecological. By using both quantitative and qualitative methods in form of online survey and two semi-structured interviews, the study got a two-sided perspective on the subject. The results from the online survey collected answers from 100 Swedish respondents during a time period of two weeks. By comparing the packaging design of brands selling only ecological food products and brands selling both ecological and non-ecological food products, the later one more often used typical ecological design element on their packaging. From the survey a conclusion was made that there were a difference between what kind of information consumers wanted and what was important for them when choosing ecological food. Both certification and the word ecological on the package were listed highest regarding what was of most importance when choosing ecological food products and close thereafter was the brand listed. Nearly the same results was given regarding what information was of most importance, but here the brand came after factors such as origin and list of contents. Despite that, packaging design, certification strategy, and brand is still of outermost relevance for Swedish consumers when buying ecological food products. / Studien syftade till ökad förståelse för hur förpackningsdesign, varumärken och certifieringar vägleder svenska konsumenter när de väljer ekologiska och miljövänliga livsmedel. Vidare undersöktes hur varumärken skulle kunna använda förpackningsdesign och certifierings-strategier för att marknadsföra sina livsmedel som ekologiska. Genom att använda såväl kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbundersökning och två semistrukturerade intervjuer, gavs ett tvåsidigt perspektiv i ämnet. Webbundersökningen samlade in svar från 100 svenska respondenter under en två veckors period. Genom att därefter jämföra förpackningens design hos varumärken med hel-ekologiskt sortiment och varumärken med ekologiska alternativ, visade det sig att de senare oftare använde typiska ekologiska designelement på förpackningsdesignen. Från webbundersökningen upptäcktes det att konsumenter efterfrågade olika saker när det gällde att få information jämfört med vad som var viktigt vid val gällande ekologiska livsmedel. Både certifieringar och ordet ekologiskt på förpackningen var högst rankat som faktorer över vad som viktigt för konsumenterna. På denna lista placerades varumärket kort därefter. Liknande resultat gavs för vilken information som var viktigast, dock kom både ursprungsland och innehållsförteckning före varumärke. Trots rankingen så tycks fortfarande förpackningsdesign, certifieringsstrategi och varumärket vara av högsta relevans för svenska konsumenter vid köp av ekologiska livsmedel.

Utvecklingen av marknadsföringsstrategier inom mode över tid visar att dagens konsumenter önskar ett ökat engagemang från varumärken, samt en mer fördjupad anknytning. För att möta konsumenters efterfrågan om engagemang och fördjupad varumärkesanknytning så använder varumärken olika marknadsföringsstrategier. Studiens syfte är att undersöka hur emotionell anknytning till klädvarumärken påverkar unga kvinnliga konsumenters köpbeteende. I studien har Maslows behovstrappa, Kellers brand equity modell, samt en modell för konsumenters köpbeslutsprocesser använts för att analysera resultatet. En tematisk analys har genomförts för att analysera och identifiera teman i de semistrukturerade intervjuerna som utförts med konsumenter. Resultaten från studien betonar den djupgående effekt som emotionell anknytning har på köpprocessen inom klädindustrin och utmanar till reflektion kring hur ekonomiska faktorer kan påverka processen. Dessutom kan det observeras att informanterna genom köp från varumärket strävar efter att identifiera sig med den identitet och livsstil som varumärket de känner emotionell anknytning till signalerar. Denna studie bidrar även till forskningen inom emotionell varumärkesanknynting och beteende kring konsumenters köpprocess genom ytterligare förståelse inom ämnet. / The evolution of marketing strategies in fashion demonstrates that the consumers of today have an increased desire for engagement from brands and that they seek a deeper emotional attachment to brands. In order to meet the consumer demand for engagement and deeper brand connectedness, brands have to adjust their marketing strategies. The aim of this study is to investigate how emotional attachment to brands influences the purchasing behaviour of young female consumers. Maslow’s hierarchy of needs, Keller’s Equity Model and a model of consumer decision-making processes have been used to analyse the results. A thematic analysis was conducted to examine and identify different themes from the semi-structured interviews that were conducted with consumers. The findings of the study highlight the significant effect that emotional brand attachment has on the purchasing process of fashion related products and encourage consideration of how economic factors could influence the process. Additionally, it is observed that through purchasing from the brand the consumers feel emotional attachment to, consumers strive to identify with the identity and lifestyle that the brand they feel emotionally attached to signifies. This study contributes to research within the field of emotional brand attachment and consumer behaviour related to the purchasing process through further knowledge within the subject.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

Den här studien undersöker hur webbplatsen kan användas i syfte att förmedla en varumärkesidentitet hos företag inom kultursektorn. Fotografiska, en privat konsthall för samtida fotokonst, belägen i Stockholm, publicerar på sin webbplats texter om varje utställning som konsthallen arrangerar. Undersökningen utgår från antagandet att såväl den omgivande kontexten som innehållet i texterna bidrar till att skapa en varumärkesidentitet. Genom en multimodal och narrativ diskursanalys av webbplatsen och utställningstexterna analyserar jag hur denna identitet realiseras i samspelet mellan semiotiska och narrativa resurser och vilken bild den förmedlar av Fotografiska till betraktaren. Resultatet visar, enligt min tolkning, att Fotografiska använder webbplatsen i identitetsskapande syfte genom porträtteringen av fotokonsten och dess centrala aktörer som bärare av ett antal socioestetiska kärnvärden; minimalism, intellektualitet, exklusivitet, tradition och kunnighet. / This study examines how websites can be used for corporate branding purposes of institutions in the cultural field. It is based on my analytical findings on the website of Fotografiska, a gallery for contemporary fine art photography in central Stockholm. The thesis is based on the claim that both the surrounding context and the content of the exhibition texts plays a crucial role in the creation of a corporate brand for art galleries. Therefore my intention here is to show how Fotografiska all together use semiotic and narrative resources on their website in order to brand themselves. Supported by the findings from my sociosemiotic discourse analysis I argue that the extensive portraying of fine art photography and its key figures, maintains a few artistic core values that are characteristic for the branding of Fotografiska. Those are minimalism, intellectuality, exclusiveness, tradition and expertise.