This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream. In this research I used the M42-method and BQI- index in order to evaluate the results. The effects on the dredging were weaker than expected, with only minor changes occurring within the benthic fauna (BQI-value before dredging: 3.35, BQI-value after dredging: 3.51).

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.

Physical pressure caused by human activity is a significant and growing environmental problem that has a major impact on aquatic environments and habitats. To deal with this problem, the EU Water Framework Directive demands that hydromorphological status assessment of surface waters be implemented by all member states as part of the ecological status assessment. The aim of this thesis was to develop a method for assessing the hydromorphological status in lakes and coastal waters of Åland in accordance with the WFD guidelines, and to perform the status assessment of two water bodies according to the developed method.  An evaluation manual based on three quality factors – connectivity, hydrological regime and morphological conditions – and associated parameters was developed from a combination of WFD parameters, Swedish and Finnish assessment criteria and custom solutions. The assessment parameters were adapted to local conditions as well as available data and the assessment was conducted using GIS to ensure consistent and time-efficient execution. In accordance with the developed manual, the assessment was carried out for the coastal water body, Västra Hamnen, and Lake Långsjön. Lake Långsjön received a hydromorphological status of “good”, the primary pressure being a small regulation dam adjacent to the water body. As expected, Västra Hamnen showed a greater physical impact due to hydrodynamic effects caused by ship traffic and a road embankment, as well as a greater morphological impact due to artificial shoreline and land use in the surrounding area. As a result, Västra Hamnen received a hydromorphological status of “unsatisfactory”. The results of the project show that an assessment of the hydromorphological status of the surface waters of Åland is not only possible with the data currently available, but can be conducted in a resource and time efficient way using GIS and will facilitate the assessment of all of Åland’s lakes and coastal waters according to WFD guidelines. This report will: form the basis for reporting to the EU; account for both the methodology that will be used for hydromorphological status assessment on Åland and for the outcome of the assessment of the selected water bodies; and provide guidance for the further assessment of hydromorphological status. The method used has a promising future in development and extension opportunities as new research becomes available, and will put Åland at the forefront of hydromorphological assessment in Europe.

This essay researches cultural behaviour and rites surrounding wells in Uppland County, Sweden. The wells examined in this paper are mainly medieval with a few exceptions from Scandinavian Iron age (550 BC – 1050 AD). The material is compared with other forms of ritual activities surrounding water from the same area, as well as excerpts from the Poetic Edda. The purpose of this study was to find patterns of ritual behaviour surrounding the wells and argues for a ritual use spanning a longer time period than what previously has been assumed.

Groundwater and artificially recharged groundwater are important sources offreshwater in Sweden. In growing societies an ever larger demand is put onmunicipalities drinking water production facilities. Especially in coastal areas oraquifers that are located below the highest coastal line, there can be ionically strongpaleowaters at greater depths which then risk being pumped up to the municipal watersupply. A common problem for municipal water works is that production wells pumpup ionically strong water, with a high electrical conductivity when the production wellsare stressed at high effect or longer periods of constant pumping. At the waterworks ofGäddvik in Luleå municipality certain wells have shown tendencies of higher electricalconductivities in the produced water, while some wells seem to never produce waterwith higher electrical conductivity, no matter how much they are pumped. Highelectrical conductivities has earlier been assumed to be paleowaters from below theaquifer with great concentrations of chloride, but this is not certain.This work investigates the possibilities of characterizing groundwater by using theoxygen isotopes 16O & 18O as well as main element analysis. In the work a field surveywas performed where groundwater was pumped up from 26 observational wells and 5productional wells at Gäddviks aquifer in Luleå. The samples were analyzed for isotopesof both oxygen and hydrogen as well as the main elements. The results have shown thatit is possible to correlate the heaviest isotopic signatures of oxygen with the highestmeasured values of chloride. This indicates that there is a potential value for identifyingpaleowaters with the help of oxygen isotopes especially when correlated to mainelement data.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning kan vara skrämmande och outforskat för den födande kvinnan. För att erhålla en positiv förlossningsupplevelse krävs det att kvinnan känner säkerhet och besitter kontroll under förlossningsprocessen. Ett alternativ som visat sig ha medicinska fördelar för kvinna och barn under förlossning är när kvinnan ligger nedsjunken i vatten under förlossningsarbetet. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att befinna sig nedsjunken i vatten i samband med förlossningsarbete. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Datainsamling har genom sökning i relevanta databaser genererat i 15 artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman: En tro på det naturliga som innefattade en önskan om naturlig förlossning och en medicinsk misstro. En tilltalande förlossning som berörde vattnets välgörande effekter, stärkande flytkraft, hemlik miljö och ett effektivt förlopp. I En stärkande upplevelse framgick att metoden innebar en känsla av kontroll och tillfredsställelse och att stödet från andra ansågs viktigt. Försvårande omständigheter beskrev olika hinder för en god förlossningsupplevelse, det handlade om poolen, negativa inställningar hos vårdpersonal och anhöriga men också en oro eller rädsla hos kvinnan. Slutsats: Förlossningsarbete i vatten innebär möjligheter för kvinnan till positiv förlossningsupplevelse där hon erhåller kontroll och tillfredsställelse. Ökad kunskap behövs hos barnmorskan och annan relevant vårdpersonal för att kunna stödja och erbjuda kvinnan vård efter hennes önskemål och behov. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat kan användas av barnmorskor och annan vårdpersonal som möter gravida kvinnor. Dels för att informera och stödja kvinnan, dels för vidare implementering av vattenförlossning på kliniker. / Background: Giving birth can be an intimidating and unexplored experience for women. In order to obtain a positive birth experience, it is required that women feel safe and in control during the birthing process. Water immersion has been shown to have medical benefits during labor and childbirth.Aim: The aim was to investigate women’s experiences of immersion in water in connection with labor and birth.Method: A qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis was used. Searching the relevant databases generated in 15 articles and results are based on this data.Results: In the results, four main themes were identified: A belief in the natural that included desire for a natural childbirth and a medical mistrust. An appealing birth that included the beneficial effects of the water as strengthening buoyancy, homely environment and an efficient process. A strengthening experience showed that the method entailed a feeling of control and satisfaction and that the support from others was considered as important. Aggravating circumstances described obstacles for a good experience. It was about the pool, negative attitudes among care staff and relatives but also a worry or fear for the woman.Conclusion: Water immersion during childbirth means a possibility for the women to have a positive childbirth experience where she can feel in control and satisfaction. Increased knowledge is needed for the midwife and other relevant health care professionals to be able to support and offer the woman care according to her wishes and needs.Clinical applicability: The results of metasynthesis can be used by midwives and other healthcare professionals who meet pregnant women. Partly to inform the woman, to be able to support the woman but also for further implementation of waterbirths in clinics.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter.  I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.

En ny Opera på Galärvarvet i Stockholm. Klippformad volym som landar i vattnet och sveper ner över land. Absolut närhet till Stockholms hjärta, vattnet, samt influenser från kobbar och skär från stockholm yttre skärgård.