Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete. För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor. Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer. Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna förutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda huruvida CFO i svenska företag arbetar strategiskt i sin roll samt vilka faktorer som påverkar CFO:s möjligheter till att bedriva strategiskt arbete. Metod: Författarna har valt en kvalitativ ansats för undersökningen. För att få en tydligare helhetsbild har en informantintervju genomförts med en forskare inom verksamhetsstyrning. Därutöver har respondentintervjuer genomförts med CFO:s på Kemwell, Previa, SF Bio och TNT Sverige i syfte att få en djupare förståelse för problemområdet. Undersökningens resultat och slutsatser: Undersökningen som genomförts poängterar betydelsen av att som CFO besitta en god kommunikativ förmåga och att detta är en viktig faktor för att CFO ska kunna vidareutvecklas till att fungera som en affärspartner i företaget. Vidare konstateras att samtliga intervjuade CFO:s har ambitionen att arbeta mer strategiskt men att möjligheterna till strategiskt arbete skiljer sig åt beroende på omständigheter som organisationens storlek, organisationsstrukturen, samt individens egna ambitioner att utvecklas i CFO-­rollen. Om ekonomichefen historiskt sett varit redovisningsspecialist, anser författarna att CFO-­rollen idag fordrar en generalist med bred kompetens inom flertalet olika områden, som aktivt kan hjälpa VD att driva och utveckla företaget.

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra. Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”. Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet. Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera. / The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work. The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants. I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”. The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system. I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på. Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004. Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter. Stora förändringar av styrningen både av privata och offentliga verksamheter har genomförts, kostnadseffektivitet och hushållning av befintliga resurser är ett måste. För Gävle hamn medför detta att man står inför en expansion och effektivisering av verksamheten för att kunna möta framtidens krav från en global marknad och inte minst från ägaren. För att kunna svara på frågan vilka effektiviseringar, styrande system och dokument internt i organisationen som behöver upprättas, krävs en nulägesanalys, vad som finns och en teoretisk referensram vad som bör finnas. Nulägesanalysen grundar sig på tio kvalitativa forskningsintervjuer, som visar att Gävle hamn behöver standardisera och formalisera verksamheten, för att utnyttja sina resurser på ett bra sätt. Nulägesanalysen ger en helhetsbild av organisationen, vilket möjliggör att man kan identifiera de områden som fordrar extra uppmärksamhet i ett inledande skede. Ur analysen framkom fyra problemområden där åtgärder behövs. Målformulering och strategi, den övergripande framtidsplanen behöver brytas ner till kortsiktiga mål som kan förmedlas och förankras hos medarbetarna. Marknadsplan behöver upprättas för att få ett samlat grepp på marknadsföringen och en kortsiktig respektive långsiktig strategi och målsättning. Ekonomi- och lönesystem, Gävle hamn behöver ett användarvänligt verktyg som underlättar och skapar kontroll på ekonomin. Miljöcertifiering är en viktig fråga speciellt när debatten om miljön och växthuseffekterna blir allt intensivare. Studien visar att teorin ofta beskriver den bästa av världar, som inte alltid speglar verkligheten. Den terminologi som är allmänt vedertagen i böckernas värld saknar många gånger en förankring i den dagliga verksamheten. / This hermeneutic study is performed on request by Gävle harbour. The owner of Gävle harbour is Gävle community by Gävle Stadshus and the goal is to create a logistic centre in the district of Gästrikland/Dalarna. To enable the district to be growing and increasing environment, large investments have been put into infrastructure and machinery. The expansion of Gävle port and its business should in the future lead to that more companies will settle down in the port area and surroundings. That will increase the work opportunities, inhabitants and companies within the community. The goal of Gävle communities’ growth programme is to increase and be five percent better than the year 2004 within 2007. Facts like internationalisation of the economies and increased globalisation of markets, fast technology development, increased act on environmental issues and strive against tenable development. Many companies meet an increased competition, at the same time privatisation, deregulation and decreased recourse frames gives hash financial demands on the public businesses. Large changes in controlling both private and public businesses have been performed, cost efficiency and housekeeping of existing resources is obligated. Gävle port stands in front of an expansion and effectiveness of the business to be able to meet the demands of the future from a global market and the regional owner. To be able to answer the question what kind of effectiveness, ruling system and documents internal in the organization that should be maintained and established, there demands a present situation analyse. To receive the information what the company have and compare to the theories what they should have. The present situation analyse is built on ten qualitative interviews and shows that Gävle port have to standardise and formalise the business to be able to use their resources on a cost efficient way. To get the overall picture of the organisation the present situations analyse shows the areas that needs extra attention in the beginning. Four problem areas can be identified during the analyse that needs to be dealt with. Goal setting and strategy, the vision framtidsplan 2010 must be braked down in short and long term goals that can be mediated to the personnel. Market plan must be created to enable to have strategy and short term and long term goals for the marketing actions. Economy and salary system, Gävle harbour needs user friendly systems that can be helpful and gives control over the financial development. Environmental certification is an important issue now when the debate about environment and global heating is very intensive. The study shows that the theories often describe the best of worlds, but the reality usually shows a different side. Terminology used in theory books many times does not cooperate with the daily business and many times gives half the context.

Information är en avgörande resurs för företag i dagens högteknologiska informationssamhälle. Information och hur den hanteras är av central betydelse för ett företags framgång. Om informationen används på rätt sätt hjälper det företaget att uppnå sina syften och mål. Affärssystem är ett grundläggande verktyg för informationshantering och verksamhetsstyrning. Denna uppsats har som avsikt att undersöka affärssystemets betydelse hos ett företag. Syftet är att undersöka hur implementeringen av ett nytt affärssystem påverkat såväl arbetsgången som styrningen på ett specifikt företag. Med hjälp av Magnusson och Olssons definition på affärssystem och dess syften, tillsammans med teorier om verksamhetsstyrning, ska uppsatsen undersöka affärssystemets betydelse för ett företag. Uppsatsen är en fallstudie av ett företag som nyligen implementerat ett nytt affärssystem då deras tidigare system inte lyckades möta det som efterfrågades av företaget med avseende på övergripande informationsunderlag. Analysen och slutsatserna visar hur implementeringen av det nya affärssystemet påverkat arbetsgången på företaget. Det har bidragit till en bättre kontroll och översikt av verksamheten vilket resulterat i effektivare styrning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen.   Metod: I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.     Resultat & Slutsats: Ett flertal nyckeltal används hos fallföretaget. Finansiella nyckeltal används i betydligt mindre omfattning än vi förutspått. Istället används egenkomponerade nyckeltal som är anpassade att kontrollera och påverka enskilda delar av verksamheten. De flesta nyckeltalen är inriktade på kostnadskontroll och intäktsmaximering. På senare år har miljöinriktade nyckeltal börjat användas. Svårigheter finns att mäta personaleffektivitet med hjälp av nyckeltal.   Förslag till fortsattforskning: Det skulle kunna vara att undersöka flera företag inom åkeribranschen och jämföra företagen med varandra eller att jämföra dem med branschen om hur de använder sig av nyckeltal och försöka utarbeta interna standardnyckeltal för företag i åkeribranschen.   Uppsatsen bidrag: Vår förhoppning är att fallföretaget har nytta av vår studie i sitt fortsatta arbete med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Uppsatsen har bidragit till att författarna fått en god inblick i hur nyckeltal kan användas internt i ett företag och ökad kunskap om uppsatsskrivande. / Aim: The purpose of this case study is to investigate how a transport company uses key figures when managing their organisation, as well as developing new possible key figures to improve the efficiency.   Method: In our case study we have chosen to use the qualitative method. The means of achieving this are based on the "hermeneutiska" interpretation. The basis of this case study has been collected through interviews with the Finance manager at "Gävle fjärrfrakt". Information has also been collected through literature which has then been linked with the empirical investigation which forms the basis of our analysis.   Result & Conclusions: A number of key figures are being used at the organisation in question. Financial key figures are being used far less than we predicted. Instead, self made key figures adapted to control and affect certain parts of the organisation are being used. Most of the key figures are focusing on controlling costs and profit maximisation. During the past few years environmentally focused key figures have started to being used. There are difficulties measuring employee efficiency with the help of key figures.   Suggestions for future research: Could be to do research on more companies in this business sector and comparing them either to each other or comparing them with the business sector in regards to how they use key figures and try to develop a standardised set of key figures for companies in this line of business.   Contribution of the thesis: Our ambition is that the company in question will find use in our study when continuously using key figures as a mean to manage their organisation.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att på lång sikt skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Studien antar ett aktörssynsätt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie på totalt fem fastighetsföretag har genomförts där sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar också utanför sin kärnverksamhet för att skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett värde som även delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjälp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hållbara, djupa och långsiktiga kundrelationer och därigenom bidra till att infria kundernas önskemål. Genom att leverera produkter och tjänster av hög kvalitet, att tillhandahålla aktiviteter för kunder och samarbeta med nyckelpersoner kan kundernas lojalitet öka. Förslag till vidare forskning är att genomföra en ny studie med samma syfte, dock med tillägg av intervjuer med kunder. Det är också viktigt att studera frågan utifrån kundernas perspektiv, för att närmare undersöka hur kunder vill stärka relationen till de företag man arbetar med. På detta sätt kan en bild ges av hur kunder på bästa sätt kan motiveras att ställa upp och vara med och påverka företagens beslut. I flera intervjuer har det framkommit att ledningen i företagen ofta har problem att få en bred uppslutning vid kundmöten.

Abstract Title: From Theory to Practice - A case study of Balanced Scorecard at the disability management in the municipality of Karlskrona Authors: Erica Isacsson and Marthina Johannesson Supervisor: Elin K. Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Contact person at the disability management in the municipality of Karlskrona: Claes Wiridén, Director School: School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö Course: 4Fe03E, Thesis, 30 ECTS credits. Date: 2011-05-27 Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the Disability Management thinks that their Balanced Scorecard will be used, namely what is the planned use. We will also describe and explain how the balanced scorecard is actually used. Methodology: We have conducted an abductive, qualitative case study. The empirical material is collected through interviews, observations internal as well as external written material. The theoretical framework is based on the published texts in books, scholarly articles and dissertations. To ensure the results of this study, they have been discussed around different quality criteria. Results: The Balanced Scorecard was designed to provide an improved quality of operational activities. It would also communicate performed activities more effectively to the board. For the team and working group level, it is believed that the purpose of introducing Balanced Scorecard was to communicate goals and strategies down to operational level in order to create consistency among the activities through the administration. Some people though, cannot see any reason at all to implement Balanced Scorecard. No level of the organization considers their daily work to be affected by the Balanced Scorecard. The employees expressed that the Balanced Scorecard is not used to any great extent. However, it has been identified some areas where scorecards actually are used. These areas are as a model for discussion, to ease the decision making process, as a control system and as accountability. There is no single reason why the Balanced Scorecards are not used. It depends on a combination of factors such as: information, attitude, feedback, time, design, decoupling and the fact that many employees had difficulty understanding the purpose of implementing the Balanced Scorecard.