Title: The importance of business management in the fashion industry to handle increased demands for ecological sustainability, price and profitability - a qualitative study of how business management is used in a larger fast fashion company. Authors: Catrine Gustafsson och Hanna Lydell Supervisor: Jan-Olof Eriksson Background: As sustainability has taken a greater place in society, the fashion industry is changing. In recent years, fast fashion has been a large part of the fashion industry as a result of consumers' rapid demand and demands for low prices. Along with the increased costs that follow with sustainability, companies are now forced to raise their prices and move towards a slower fashion. Companies in the industry need to find a profitable way to meet this change and a key to this can be a well-developed business management. Purpose: The purpose of the study is to describe how companies in fast fashion, with the help of business management, can work to achieve the company's requirements for profitability while the demands for ecological sustainability and low prices increase from consumers. Research question: How does fast fashion company work with business management to achieve the organization's requirements for profitability and at the same time meet the demands of ecological sustainability and low prices from consumers? Methodology: The study is based on a qualitative and abductive research approach. We have conducted semi-structured interviews at a large company in the industry and a generalizability can be made to industry companies that go through the same strategic change. The selection of respondents was based on their competence.  Conclusion: The conclusion shows that the company works with value-based, interactive and diagnostic control systems and a control package is designed based on this. Related to the change in the industry, consumers’ sustainability requirements are expressed through sustainable production and other visible attributes that symbolize sustainability för the consumer. Today, the requirements for low prices are about affordable fashion and the organization’s internal requirements for profitability are shown through budget targets and margins. Practical implications are also presented to fashion companies that go through the same change.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

The pandemic's restrictions led to organizations being forced into working from home. This posed a major challenge for many managers, including companies that previously already had experience with digital work. This means that managers had to meet these arousing challenges as a result of pandemic restrictions by applying management tools to their digital supervision. The purpose of the study was to analyze how managers during the pandemic have had to adapt their manager role at a distance and how they used instruments to meet the challenges. This has been investigated to gain a broader understanding of how managers can use instruments in their managerial role when businesses have switched to work on a distance. The study also aims to contribute to a new theory regarding how managers can handle challenges with the help of instruments.  In this study, a qualitative inductive research method has been applied where semi-structured interviews were conducted with five different managers from production and industrial companies. In order to get as broad and truthful answers as possible, we chose to anonymize both the respondents but also their companies. The results of this study showed that the biggest challenge in managing employees who worked from the officesite while managers work from home was to maintain communication between them. What the respondents take with them from this challenge is that structure and digital tools are an essential part of being able to control a business, and be able to continue communicating with their employees, regardless of whether the control takes place on site or at a distance. A model has been developed to help managers in similar situations in the future. The four steps identified are: 1. How IT-oriented the unit is, 2. Identify shortcomings in the management, 3. Structure tasks and address shortcomings, 4. Follow-up.

Problemformulering: Hur har digitaliseringen påverkat verksamhetsstyrningen inom revisionsbranschen? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den ständigt utvecklande digitaliseringen påverkar revisionsbyråers tillvägagångssätt när de designar sina styrpaket och strukturerar sina organisationer. Metod: För att undersöka hur digitaliseringen har påverkat verksamhetsstyrningen har en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats bedrivits. Valet att studera de största revisionsbyråerna i Sverige grundar sig på att det finns välutvecklade existerande styrsystem i bolag med denna storlek. Empirin som har insamlats för att besvara frågeställningen harskett genom intervjuer med revisorer utifrån en semistrukturerad intervjumetod. Slutsats: Stora revisionsbyråer är beroende av att ha en väletablerad klankontroll och sofistikerad företagskultur. Det finns tendenser till att beteendekontroll tar en allt större roll inom styrningen. Digitaliseringen bidrar till att arbetsprocesserna effektiviseras och träffsäkerheten ökar men det ställer även nya krav på hur organisationerna strukturerar sig och tvingar dem till att tänka på nya sätt att styra organisationen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hållbarhet har idag stor inverkan på flera olika faktorer och intressenter. Begreppet är brett och har flera innebörder men den största delen av företagen väljer att fokusera på de tre områdena social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Den miljömässiga aspekten av hållbarhet har mynnat ut i bland annat cirkulär ekonomi, som under de senaste åren blivit mer och mer använt inom både privata och offentliga sektorer, till följd av bland annat nya EU-direktiv. Begreppet cirkulär ekonomi har många olika definitioner men innebörden är densamma: att komma ifrån den linjära ekonomin och istället skapa ett slutet kretslopp för att minska, återanvända, återvinna och återställa material genom hela försörjningskedjan. Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur Region Östergötland arbetar med cirkularitet internt inom organisationen och hur det genomsyrar styrningen, samt hur de använder cirkularitet som styrning mot externa aktörer. Metod: Denna studien är en kvalitativ fallstudie på Region Östergötland med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument samt offentliga verksamheters webbsidor. Referensramen består av dokument, litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Region Östergötland arbetar till viss del med cirkularitet både i den interna organisationen och ut mot externa aktörer. Internt sett så finns det utformade strategier och styrande dokument vilka har som plan att främja hållbarhet, med inslag av cirkularitet. Det finns även svaga kopplingar till den cybernetiska styrningen. Däremot är majoriteten av styrningen riktad åt hållbarhet, snarare än konkret cirkularitet. För att Region Östergötland ska styra externa aktörer mot cirkularitet så utgörs olika typer av projekt, där projektbudget är grunden för projekten. Hos den externa aktören har organisationskultur och struktur en stor påverkan vid implementeringen / Background: Sustainability today has a significant impact on various factors and stakeholders. The concept is broad and has several meanings, but the majority of companies choose to focus on the three main areas: social, environmental and economic sustainability. The environmental aspect of sustainability has led to, among other things, the emergence of the circular economy, which in recent years has become increasingly used in both private and public sectors, partly due to new EU-directives. The concept of the circular economy has many different definitions, but the essence is the same: to move away from the linear economy and instead create a cycle to reduce, reuse, recycle and restore materials throughout the supply chain. Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how Region Östergötland works with circularity internally within the organization and how it permeates management control, as well as how they use circularity as management control towards external actors.   Method: This study is a qualitative case study of Region Östergötland with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews, obtained documents and public agencies websites. The framework consists of documents, literature and scientific articles.   Conclusion: Region Östergötland partly engages in circularity both within its organization and towards external stakeholders. Internally, there are formulated strategies and governence documents aimed at promoting sustainability, with elements of circularity. There are also weak links to cybernetic controls. However, the majority of management control is directed towards sustainability rather than concrete circularity. In order to steer external stakeholders towards circularity, Region Östergötland implements various types of projects, where project budgets form the basis. At the external stakeholder level, organizational culture and structure have a significant impact on implementation

Verksamhetsstyrning är centralt för alla organisationer. En populär metod är Balanced Scorecard (BSC) men hur detta bör anpassas och användas råder det delade meningar om. Sedan tidigare finns det många studier om själva implementeringsfasen och därav ämnar denna studie att undersöka bibehållandet av BSC. Erfarna ledare med lång erfarenhet kring BSC står i centrum och vad de anser är viktigt för att upprätthålla balanserad verksamhetsstyrning samt vilka motiv som ligger bakom. Vi genomförde en kvalitativ studie, där målstyrt urval med kriteriestyrd inriktning i huvudsak tillämpades. Fem personer i ledande befattning intervjuades utifrån deras erfarenheter av att jobba med BSC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades för att sedan analyseras genom en teoretisk analysmodell. Denna modell har vi själva skapat genom att sammanställa meningsskiljaktigheter och luckor samt avsaknad av åsikter inom tidigare litteratur. Modellen användes sedan för att analysera empirin. Resultaten som kommit fram genom denna studie visar att det finns områden som påverkar, främjar och hämmar balanserad verksamhetsstyrning. Dessa behöver hanteras, kombineras och anpassas efter den egna verksamheten vidare visar studien att BSC är en metod som skapar förutsättningar för att bibehålla en balanserad verksamhetsstyrning, förutsatt att metoden används på rätt sätt. / Business Management is central to all organizations, a popular approach is the Balanced Scorecard (BSC), but how this method should be adapted and used prevails over shared opinions. There have been many previous studies on the actual implementation phase and therefore this study intends to investigate the maintenance phase of BSC. At the centre of this study is experienced leaders with extensive BSC experience and their views about which motives that are critical when successfully maintaining a balanced operations management.We conducted a qualitative study, in which a goal-driven selection with criteria-driven focus was mainly applied. Five people in senior positions were interviewed about their experience working with BSC. The interviews were recorded, transcribed and coded and then analyzed by a theoretical analysis model created by ourselves. The model was compiled by disagreements, gaps and lack of opinions in BSC literature and research articles. The model was then used to analyze the empirical data.The results that emerged from this study showed that there are areas that affect, promote and inhibit balanced operations management. These areas need to be handled, combined and adapted to their own operations, furthermore the study also shows that BSC is a method that creates conditions for sustaining a balanced business management, given that the method is used correctly. The study is written in Swedish.

Hållbarhet har aldrig vart mer aktuellt än vad det är idag. Jorden får utstå merpåfrestningar än vad den klarar av och ansvaret ligger på oss som bebor den härplaneten för att lösa detta allvarliga problem. För att värna om varandra och vårnatur behöver alla ta sitt ansvar för att tillsammans skapa en hållbar utveckling.Organisationer kan sägas räknas till den grupp som har mest negativ påverkanpå naturen men även de som har möjlighet att ha stor positiv påverkan. Debesitter ofta resurser och möjligheter som kan resultera i stor skillnad.Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer använder sig avverksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet. Vårt val av att undersöka justrevisionsbranschen härstammade från ren nyfikenhet. Hållbarhet är inte någotsom borde vara ett främmande koncept för revisionsbyråer, då fler och flerorganisationer upprättar hållbarhetsrapporten som även de behöver granskas.Revisionsbyråer hör inte till den branschen som har mest påverkan på miljönmen det är viktigt att belysa det klassiska talesättet “ingen kan göra allt, men allakan göra något”. Med vår studie vill vi kunna inspirera andra företag inomliknande branscher att arbeta för att delta i förändringen mot hållbarhet. Vi valdeatt undersöka revisionsbyråers verksamhetsstyrning ur perspektiven formell ochinformell styrning.Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi genomförtsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes sexintervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer inom Sverige.Respondenterna besatt olika positioner inom revisionsbyråerna med dengemensamma faktorn att de hade god kunskap om deras verksamhetsstyrningoch hållbarhetsarbete. I studiens resultat noteras det att revisionsbyråer främstanvänder sig av formell verksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet.Hållbarheten för revisionsbyråerna innebär främst de sociala aspekterna, därmycket fokus ligger på att värna om personalen. Kommunikationen spelarvidare en väsentlig roll för att säkerställa att verksamhetsstyrningen leder tillhållbarhet, oavsett om det handlar om miljömässig-, social- eller ekonomiskhållbarhet / Sustainability has never been more relevant than it is today. The earth has towithstand more pressure than it can take, and we who live on this planet isresponsible to make sure that we solve that problem. To take care of each otherand our nature, we all need to take our responsibility to together create asustainable development. Organizations could be seen as one of the sourceswho has the worst impact on the environment, but they also have the possibilityto have positive impact. Organizations have resources and possibilities whichcan be transformed to make a big difference.The aim of this study is to explore how audit firms use management control toachieve sustainability. Our choice to examine this area, descended from purecuriosity. Sustainability should not be a foreign subject to audit firms since moreand more businesses need to prepare a sustainability report, which also need tobe reviewed. Audit firms may not be the business to have a lot of effect on theenvironment, but it is important to shed light to the popular saying “nobodycan do everything, but everyone can do something”. With our study, we wantto inspire more businesses within similar industries to participate in the changetowards sustainability, we chose to examine audit firms and their managementcontrol through the perspective of formal and informal controls.The study is based on a qualitative approach where we conducted semistructured interviews as a data collection method. A total of six interviews wereconducted with respondents from various auditing firms in Sweden. Therespondents occupied various positions within the audit firms with the commonfactor that they had good knowledge of their management control andsustainability work. The results of the study note that auditing firms primarilyuse formal control to achieve sustainability. The sustainability of the audit firmsmainly involves the social aspects, where a lot of focus is to care for the staff.Communication also plays an important role in ensuring that corporategovernance leads to sustainability, regardless of whether it concernsenvironmental, social, or economic sustainability.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.