Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt. Hur de rekryteringsansvariga genomförde sina intervjuer skiljde sig lite åt, men gemensamt var att alla försökte få fram relevant information grundad i kravprofiler med hjälp av strukturerade intervjuer och exemplifierande földfrågor. Bedömningen av arbetssökande bör ske utifrån kravprofilen för aktuell tjänst och inte den rekryteringsansvariges personliga värderingar.

Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära? Metod Studien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19. Deltagarna i undersökningen bestod av elitspelande golfungdomar i åldrarna 13-21 år som medverkade vid två tävlingar arrangerat av Skandia Junior Tour. Ungdomarnas spelhandicap varierade ifrån +2.4 till 8.8 och antalet respondenter i studien var 102 stycken varav 37 flickor och 65 pojkar. Resultat På kunskapstestet uppnådde 34,3 % av ungdomarna ett resultat över 65 % rätt, ingen respondent fick alla rätt och två respondenter fick inte något rätt alls. De mest förekommande livsmedlen innan en tävling var havregrynsgröt, bröd och vatten. Under golfrundan var de mest förekommande livsmedlen bananer (80,3 %) och smörgåsar (76,4 %), 99 % drack vatten. Några statistiskt säkerställda samband gick det inte att utläsa vad gäller ungdomarnas handicap i relation till resultaten på kunskapstestet. Vilket innebär att det inte går att uttala sig om att det finns ett samband mellan lågt handicap och goda kunskaper inom ämnet näringslära. Slutsats Ungdomarnas kunskap i den här studien visade sig vara något bristfälliga, vilket även avspeglade sig i deras förhållningssätt till ämnet näringslära i relation till deras idrott. Majoriteten av ungdomarna värderade kostens betydelse som hög, däremot matchar inte deras inställning och attityder deras kunskaper och beteenden inom ämnet näringslära.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>

<p>Bakgrund: Alla företag måste genomgå förändringar för att kunna konkurrera och överleva. I slutänden är det de anställda som genomför de förändringar som beslutats om. Det är vitalt att förstå så mycket som möjligt av individers agerande och de uppkomna attityderna och reaktionerna för att kunna leda en förändringsprocess. Om förståelse för detta kan nås kan kunskap erhållas om hur ledningen kan arbeta för att undvika eventuella problem som attityder och reaktioner kan medföra. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att, ur ett medarbetarperspektiv, analysera de attityder liksom reaktioner som uppkommer hos medarbetarna vid en specifik förändringsprocess. </p><p>Metod: Det empiriska underlaget har samlats in genom intervjuer öga mot öga eller över telefon med anställda på ABB. </p><p>Resultat: Förändringsprocessen omfattar en fundamental förändring. Attityderna och reaktionerna är i stort förståelse och intresse inför förändringen. Ett visst motstånd kan identifieras mycket beroende på brister i informationen.</p>

<p>Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.</p>

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

BACKGROUND: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. AIM: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying METHOD: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. RESULT: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. DISCUSSION: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives. / BAKGRUND: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. SYFTE: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. METOD: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. DISKUSSION: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.