Memoria para optar al título profesional de Ingeniero Agrónomo / Las enfermedades de la madera de la vid son cada vez más recurrentes en los viñedos y parrales de Chile y del mundo, infectando y mermando de manera considerable la producción. Se sabe que son enfermedades muy agresivas y que pueden provocar la muerte de la planta. Las investigaciones realizadas han demostrado la efectividad de agentes biológicos para prevenir y controlar plagas y enfermedades. En este estudio se determinó la eficacia de diferentes biocontroladores de distinto origen frente a Neofusicoccum australe, hongo asociado a la enfermedad del brazo muerto descrita como “Black dead arm”. Los ensayos se realizaron bajo condiciones de laboratorio y se usaron sarmientos provenientes de plantas sanas de uva de mesa cv. Thompson Seedless. Los sarmientos fueron inoculados con micelio del patógeno sobre una herida realizada en el centro de la estaca.

Tesis presentada como parte de los requisitos para optar al Título Profesional de Ingeniero Agrónomo y al Grado de Magíster en Ciencias Agropecuarias, Mención Producción Frutícola / Este trabajo tuvo como objetivo evaluar el efecto de tidiazurón (TDZ) sobre el desarrollo del área foliar de brotes de vides ‘Flame Seedless’, ubicadas en un huerto comercial en la localidad de El Tránsito, Provincia del Huasco, Región de Atacama, Chile. Se realizaron aplicaciones de TDZ en precuaje, en distintos largos de brote (15, 30 y 45 cm), utilizando el producto comercial Splendor® (5% p/v SC, Bayer CropScience). En el ensayo se establecieron 4 tratamientos, aplicados en plantas con igual nivel de producción, 20 racimos por planta. Todas las aplicaciones tuvieron una concentración de 1,5 mg·L-1 de TDZ. El tratamiento control (T0), correspondió a plantas sin aplicación de TDZ; T1 a plantas con 3 aplicaciones de TDZ (15, 30 y 45 cm de largo de brote) y con dosis de producto de 126 mL· ha-1 ; T2 a plantas con aplicación de TDZ en 2 oportunidades (15 y 30 cm de largo de brote) y con dosis de producto de 84 mL· ha-1 ; y T3 a plantas con aplicación de TDZ en largo de brote de 15 cm y con dosis de producto de 42 mL· ha-1 . En las aplicaciones se utilizó un mojamiento de 1400 L·ha-1 , utilizando barra pulverizadora. La aplicación de TDZ, en 3 momentos de largo de brote (T1), fue capaz de incrementar el área foliar del brote (2.774 cm2 ) al compararla con vides sin aplicación (1.919 cm2 ). El análisis de componentes principales mostró una fuerte asociación entre T1 y el número de hojas totales en el brote, el número y largo de entrenudos y el número de feminelas en brote. Todas las aplicaciones de TDZ disminuyeron el porcentaje de racimos en la categoría de calibre comercial más baja (S), de un 70 a un 20%. Pero no lograron incrementar el porcentaje de racimos en las categorías más altas. T1 produjo un raquis con mayor peso, mayor grosor en el eje y hombros, y menor flexibilidad. / The objective of this study was to evaluate the effect of thidiazuron (TDZ) on leaf area development of shoots of 'Flame Seedless' vines, located in a commercial vineyard in El Transito, Huasco Province, Atacama Region, Chile. TDZ was applied at pre fruit set, at various shoot lengths (15, 30 and 45 cm), using the commercial product Splendor ® ( 5% w/v CS, Bayer CropScience ). Four treatments were established, applied to plants with the same production level, 20 clusters per plant. All applications had a concentration of 1.5 mg·L-1 TDZ. Control treatment (T0) corresponded to plants without the application of TDZ; T1, plants with three applications of TDZ (15, 30 and 45 cm of shoot length) and product dose of 126 mL· ha-1 ; T2, plants with TDZ application at two occasions (15 and 30 cm of shoot length) and product dose of 84 mL· ha-1 , and T3, plants with TDZ application at shoot length of 15 cm and product dose of 42 mL· ha-1 . Spray volume used for applications was 1400 L·ha- 1 , with an airblast sprayer. TDZ application at three times of shoot length (T1) increased total leaf area of shoot (2774 cm2 ) compared to vines with no application (1919 cm2 ). The principal component analysis showed a strong association between T1 and total shoot leaf number, the number and length of internodes and number of lateral shoots. All TDZ applications decreased the percentage of clusters in the lower commercial size category (S), 70 to 20%. But TDZ treatments failed to increase the percentage of clusters in the higher categories. T1 produced rachis with greater weight and thickness, greater shoulders thickness and decreased flexibility

Today´s society demands that every individual is able to communicate in writing. It is the school's responsibility to provide the students with the conditions to succeed. Teachers and special needs teachers need to identify students in need of support as early as possible and provide them with the appropriate instruction to become proficient writers. The purpose of this study is to investigate several teachers' and special needs teachers' perceptions on teaching writing for younger pupils who are at risk of not attaining the goals of writing for grade 3. We interviewed 3 teachers and 3 special needs teachers about their writing knowledge, what instructional methods they use, what efforts are being made in regards to pupils with writing difficulties and what challenges and opportunities they see. The results show that teachers and special needs teachers can detect struggling students early, however, the origin of the difficulties and the right support are often difficult to determine. The support these students receive are mainly extra adaptations in the classroom. Both teachers and special needs teachers use many different working methods in their teaching for these students, but express that there is a lack of knowledge and research on writing and that time and group size are challenges in providing a good writing instruction.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom finansbranschen utifrån ett chefsperspektiv. Mer specifikt intresserade jag mig för frågor kring kompetensutveckling & kunskapsöverföring, eventuella hinder vid kompetensutveckling samt tapp av kompetens och teoretiska perspektiv på kompetensutveckling. Studien är av kvalitativ ansats och data samlades in genom intervjuer. Informanterna bestod av chefer anställda vid en bank i Stockholm och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval i kombination med ett strategiskt urval vilket resulterade i att 6 informanter valdes ut till att delta i studien. Resultatet analyserades med stöd av ett teoretiskt ramverk beståendes av de två studierna ”Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv”, (Ellström 1992) och ”Kunskapsöverföring och knowledge management” (Jonsson, 2012). Resultatet visar att cheferna jobbar aktivt med lärande och att fördela medarbetarnas kompetens mellan varandra. Resultatet visar också på att det finns en samsyn i vilka hinder som finns för kompetensutveckling, där tid är en av de faktorer som står i vägen för kompetensutvecklande aktiviteter. När medarbetare av olika anledningar slutar upplever cheferna att det finns en god spridning av kompetens inom de olika teamen varpå tappet av kompetens inte blir lika tungt som det annars skulle bli. Cheferna har en relativt homogen syn på kompetensutveckling där det perspektiv som dominerar är det kritisk-rationella. Studien ger stöd åt mycket av den tidigare forskningen som visar på att kunskapsöverföring och knowledge management fungerar i syfte att sprida kunskap inom en organisation. Studien ger också stöd åt mycket av den tidigare forskning som visar på att tid är ett potentiellt hinder för kompetensutveckling.

Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.

Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

No description available.

The aim of the thesis is to compare the verbal aspect in Spanish and Czech. The thesis has two parts: theoretical and practical. The theoretical part focuses on defining the category of verbal aspect in both languages and on comparison of this category in these two aspectual systems. Furthemore, we pay attention to the relation of verbal aspect to the category aspecto and to the lexical aspect (Aktionsart). The practical part consists of a corpus case study carried out using the newest version of the Czech parallel corpus InterCorp. In the case study, we analyse aspectual differences between original texts in Czech and their Spanish translations. Key words: verbal aspect - verb - Spanish - Czech - parallel corpora

Detta studie undersöker hur fem svensklärare på högstadienivå uppger att de arbetar med formativ och summativ återkoppling samt kamratbedömning vid textarbeten. Vidare undersöks även högstadieelevers attityder till de olika återkopplingsmetoderna. Svensklärarna intervjuas medan eleverna i årskurs 7, årskurs 8 och årskurs 9 besvarar en enkät Undersökningen är förlagd på en högstadieskola i Gävle och syftet med studien är att få en inblick i hur de fem svensklärarna arbetar med olika återkopplingsmetoder vid textarbeten samt elevernas attityder till dessa. I resultatdelen får läsaren ta del av hur de intervjuade svensklärarna uppger att de använder de olika återkopplingsmetoderna vid textarbeten. Resultatet visar att den formativa återkopplingen är dominerande hos alla de intervjuade informanterna vad gäller undervisning vid textarbeten. De redogör också för att de kommunicerar ut den formativa återkopplingen både muntligt och skriftligt. I enkätsvaren från eleverna uppger de i majoritet att de föredrar formativ återkoppling på textarbeten. En tydligt urskiljbar slutsats är att kamratbedömning inom svenskundervisningen vid textarbeten inte genomförs i någon hög utsträckning på den aktuella högstadieskolan där studien förlades. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna ibland ges möjlighet att skicka in sina textarbeten för bearbetning.

I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.