This study examines how hegemonic gender norms are reproduced and resisted in the seventh season of the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet. Through the lens of Butler's theory of performativity, the study uses Fairclough’s critical discourse analysis to uncover the hidden ideologies in the language used in the show.  The show’s material consists of the contestants and their discussions, as well as a panel of experts who guide both the audience and the contestants in their relationship struggles. The language analyzed is that of both the contestants and the experts. With a selection of fourteen scenes, the study aims to analyze how the language used can establish and reproduce hegemonic gender norms as well as reject and resist said norms.  The results show that the reproduction of hegemonic gender norms is mainly achieved by differentially ascribing certain attributes to women and others to men. Resistance against hegemonic gender norms by contestants is almost exclusively enacted by the show’s women, mainly by pointing out to the men their use of heterosexist language and demanding them to participate in traditionally feminine behavior. This demand leads to a new masculine gender norm in the studied context, a norm which differs from the one the show’s men usually participate in. The results also show that the panel of experts have an amplifying function: As part of the production apparatus, they elevate certain subjects and disputes to create particular narratives.

This essay explores the conversation about female sexual pain in Sweden and in publishedswedish sexual education during a couple of decades in first half of the 20th century. Byexamining all published journals by RFSU (Swedish Association for Sexual Education) duringthe 1930s to the 1950s, the view on pain, how to prevent and relieve it, can be highlighted. In atime when the concept and conversation of sexuality was changning and exploring newgrounds, former hidden or silenced problems were discussed and medicalized. It shows sex andsexuality isn’t always easy. The main perspective to the examination is medicalization andpsychologization, to show how the use of language and perception of pain evolves over timeand which factors are presented as causes to the pain. Women are expected to feel pain duringtheir first intercourse, since the hymen is broken and allows the penis to enter, also initiatingher sexual life. It is not possible to penetrate before the hymen has broken or been removedsurgically. Vaginismus, menstrual pain and other reccuring pains are on the other hand physicalpains explained by phychological reasons. Fear of pregnancy or pain, or former unpleasantsexual experiences involving pain creates cramps that prevent intercourse or even makes itimpossible. In conclusion, the author argues that RFSU psychologizes pain and therefore demedicalizes it as a physical issue, by making physical pain a result of psychological causes andrecommends it should be treated thereafter.

Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.

The aim of this study is to examine which factors people with mental illness describe as contributing to their recovery process. The aim is also to examine the importance of club houses. The study is based on ten qualitative interviews from people with experience of mental illness and the empirical data was analyzed using a qualitative content analysis. The main results highlight four different facilitating factors; social network, equality, meeting other people with mental illness and individual resources and strategies. The social network was described as a prerequisite to the recovery process, but the study also shows that meeting peers with similar experiences played a key role. Being treated as an equal by professionals they came in contact with during their recovery process contributed to their own sense of self and facilitated the feeling of participation. The results also emphasize the importance of one’s own resources and strategies. By realizing what part they had played in their own recovery process it brought on a feeling of pride and achievement. The result from this study aim to provide a deeper understanding of the contributing factors in the recovery process which may have importance for social services to people with mental instabilities.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom som kan drabba alla människor. När en människa drabbas av cancer påverkas hela individen både kroppsligt men även psykosocialt och existentiellt. När sjukdomen är obotlig, befinner sig patienten i ett palliativt skede. Sjuksköterskans roll övergår till att lindra patientens lidande och öka livskvaliteten hos patient och närstående vid livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med cancersjukdom vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, baserad på tio artiklar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar, skrivna på engelska, utgick från sjuksköterskans perspektiv och var publicerade mellan 2010 och 2020. Andra inklusionskriterier var peer-reviewed samt att artiklarna skulle vara tillgängliga via databaserna. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier identifierades. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna som en utmaning. Det framkom att familj och närstående sågs som en resurs till de palliativa patienterna men det var också viktigt att uppmärksamma de som en grupp med behov av stort stöd. Sjuksköterskorna upplevde mötet med patienterna som meningsfullt och givande samtidigt som det var utmanande för arbetslivserfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde tunga känslor och tankar i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde brist på stöd, kunskap och resurser från organisationen. Diskussion: Huvudfynd som diskuteras är: sjuksköterskorna anser att kommunikationen med patienterna är en utmaning, sjuksköterskorna upplever meningsfullhet att vårda patienter med cancersjukdom vid livets slutskede samt sjuksköterskorna behöver mer utbildning och stöd från organisationen och samhället.

Syfte: Idag upplevs det att vissa gång- och cykelvägar till skolan inte är tillräckligt trafiksäkra, vilket resulterar i att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan istället. Det medför att antalet barn som går och cyklar till skolan minskar. För att ändra på det här bör åtgärder tillämpas. Målet med det här arbetet är att identifiera fysiska och beteendepåverkande åtgärder som kan förbättra trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna till skolan och för att få fler elever att gå och cykla i kommunen. Metod: För att besvara frågeställningarna i rapporten kommer flera olika metoder att tillämpas för att optimera resultatet. Metoderna kommer till största del vara kvalitativa och delvis kvantitativa. Det genomförs en litteraturstudie för att få en bättre förståelse kring det valda ämnet. Därefter genomförs kvalitativa intervjuer med relevanta personer. Sedan utförs observationer och en mindre inventering kring Tenhultsskolan. En enkätundersökning skickas även ut till föräldrarna till barnen på skolan. Resultat: Gång- och cykelvägarna till Tenhultsskolan anses inte vara tillräckligt trafiksäkra. Detta beror främst på biltrafiken. I enkätundersökningen uppger föräldrarna bland annat att det saknas övergångsställen och passager. Att bilar parkerar längs med gångbanorna är också ett problem, enligt föräldrarna och skolans biträdande rektor Cecilia Larsson. Åtgärder som att reducera biltrafiken vid skolan och se till att hastigheterna sänks krävs för att barnen ska kunna gå eller cykla till skolan på ett säkert sätt. För att öka gåendet och cyklandet gäller det att beteendepåverkande åtgärder tillämpas. Det är viktigt att trycka på att fysisk aktivitet är ger positiva hälsoeffekter. Konsekvenser: Fallstudien visar på att föräldrarnas uppfattning om vägarna till skolan trafiksäkerhetsmässigt inte har förändrats om det jämförs med Trafikverkets undersökning från 2018. För att öka trafiksäkerheten för barnen rekommenderas det att bilfria zoner med en plats för hämtning och lämning av barn några hundra meter bort från skolan anordnas. Andra rekommendationer är att gång- och cykelvägarna separeras med kantsten från körbana samt att reflexstolpar och tydligare skyltar sätts ut vid övergångsställen och passager för säkrare övergång. Det gäller att föräldrar tillämpar beteendepåverkande åtgärder om bilskjutsandet ska minska och fler barn ska gå och cykla istället. Det rekommenderas att tävlingar som fokuserar på gåendet cyklandet anordnas, bilfria veckor införs, vandrande och cyklande skolbuss införs där en vuxen följer med barnen till skolan. Begränsningar: Undersökningen genomförs på vårterminen, vilket inte ger någon bild om hur det ser ut under resterande tid av året. Fallstudien som utförs på Tenhultsskolan kan vara begränsad när det kommer till att generalisera resultatet, då förutsättningarna kan se olika ut beroende på vilken skola som det gäller. Att genomföra fler intervjuer hade ökat trovärdigheten. Nyckelord: Trafiksäkerhet vid skolan, trafiksäkra gång- och cykelvägar, barn och trafiksäkerhet, fysiska och beteendepåverkande åtgärder.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför historiker har porträtterat Karl XI i historieböcker mellan perioden 1886–2019, samt hur Karl XI beskrivs i samband med scenarierna slaget vid Lund och reduktionen. Studien har en historiekulturell ansats och har utgått från en historiebrukstypologi. Denna studie har med hjälp av typologin undersökt hur historieskrivningen har sett ut under undersökningsperioden. Vidare består typologin utav följande fem historiebruk: nationalistiskt-ideologiskt historiebruk, demokratiskt-ideologiskt historiebruk, existentiellt historiebruk, vetenskapliga historiebruk och icke-bruk. Studien visar att Karl XI har beskrivits främst positivt runt sekelskiftet 1900 med inslag av ett nationalistiskt och existentiellt perspektiv. Omkring 1950-talet förändras porträtteringen och gestalten beskrevs mestadels i en negativ bemärkelse. Karl XI används inte längre utifrån ett nationalistiskt perspektiv. I stället flyttades fokuset till Karl XI:s omgivning och hur medborgarna i Sverige drabbades under hans regeringstid. Vidare runt 1950-talet framställdes Karl XI mer utifrån ett vetenskapligt perspektiv och historikerna är noga med att hänvisa sina källor. Från 1960-talet fram till 1990-talet kritiseras inte gestalten i lika stort omfång som under 1950-talet. Omkring denna period beskrevs Karl XI endast översiktligt i samband med vad som faktiskt skedde under hans regeringstid, då det är medborgarnas historia som står i fokus. Omkring början av 1990-talet har intresset för den svenska stormaktstiden återkommit och fokus flyttas återigen till Karl XI. Gestalten beskrevs utifrån en rojalistisk beskrivning och nya tolkningar kring vem gestalten var återges, något som går emot den kritik som han fick under1950-talet. Från 1990-talet och fram till 2019 redogörs Karl XI utifrån en mer positiv bemärkelse än tidigare och han både hyllas och kritiseras för sina insatser. Under denna period går det även att se ett existentiellt behov, men inte utifrån samma nationalistiska syfte som historikerna runt sekelskiftet 1900 har haft. Under perioden 2001–2019 beskrevs Karl XI snarlik den historieskrivning som förekom runt 1990-talet. Historikerna beskrev Karl XI mer ingående och med nya tolkningar som går emot den tidigare historieskrivningen och det är främst en positiv redogörelse som återges kring Karl XI, men inte utifrån samma rojalistiska historieskrivning som förekom tidigare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

En uppsats av två kantorstudenter 2012 samt egna upplevelser tas till utgångspunkt för attstudera förnyelse i Svenska kyrkans musikutbud på 2000-talet. Ett tiotal kyrkliga företrädare,huvudsakligen kyrkomusiker har våren 2022 djupintervjuats för besvarande av frågor omförnyelse av kyrkomusik, mest på 2000-talet när Svenska kyrkan skilts från staten.Frågeställning 1 är hur förnyelsen tas emot. Förnyelsen med ökat inslag av icke sakral musikoch populärmusik uppskattas av kyrkomusiker och andra kyrkliga aktörer.Frågeställning 2 är vad som driver kyrkomusiker att göra merarbetet som krävs.Kyrkomusiker gör gärna det merarbete som krävs om de kan leverera en värdig upplevelse. Detror att diversifieringen av kyrkomusik kommer fortsätta.Slutsatserna bygger huvudsakligen på intervjumaterialet där deras individuella svar redovisasanonymiserat, ett mångfasetterat material. Efter redovisningens olika avsnitt följer en analys avhur forskningsfrågorna besvaras och sedan en diskussion om den kyrkomusikaliska förnyelsensutbredning i tid och rum samt geografiskt. Vidare ett resonemang om möjligheter med ochgränser för förnyelsen av kyrkomusiken.Förnyelsen drivs av publikens ökade musikkunskap och önskemål till kyrkomusikern.Kyrkomusikerns respons är att göra sitt bästa för att ge en fin musikupplevelse och om möjligtöka antalet betalande medlemmar.

Bakgrund: Palliativ vård är i grunden ett förhållningssätt i vården av patienter där sjukdomen inte längre anses möjlig att bota. Den är utformad för att möta patienterna och de närståendes behov i livets slut både fysiskt, psykiskt och socialt. Vården inriktas på att lindra symtom och smärta hos patienterna. Vården bör vara individuellt anpassad och personcentrerad. Syftet: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter att vårda i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Strukturerad litteraturstudie, induktiv kvalitativ ansats. Totalt 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras de tre teman som framkom med totalt sex underteman. De teman som presenteras är omsorgsfullt omhändertagande, vårdande samtal samt tuffa situationer. Omsorgsfullt omhändertagande handlar om erfarenheter av integritet, delaktigtighet, plats för avsked, olika religiösa och andliga erfarenheter samt värdighet. Vårdande samtal handlar om erfarenheter av kommunikation, relationer, känslomässig påverkan, omvårdnad samt utbildning. Tuffa situationer handlar om erfarenheter av frustration, avsaknad av medbestämmande, tvetydigheter och motsägelser. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor gör sitt bästa för att tillgodose en lugn och värdig miljö att ta farväl i. Vård vid livets slut bygger på kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskor, patienter, närstående samt övrig personal. / Background: Palliative care is basically an approach in the care of patients where the disease is no longer considered possible to cure. It is designed to meet the needs of patients and loved ones at the end of life, both physically, mentally and socially. Care is focused on relieving symptoms and pain in patients. Care should be individually tailored and person-centered. The purpose: To describe the intensive care nurse's experiences of caring at the end of life in an intensive care unit. Method: Structured literature study, inductive qualitative approach. A total of 21 articles were included after quality review and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result presents the three themes that emerged with a total of six sub-themes. The themes presented are careful care, caring conversations and tough situations. Careful care is about experiences, integrity, participation, a place for parting, various religious and spiritual experiences, and dignity. Nursing conversations are about experiences of communication, relationships, emotional impact, nursing and education. Tough situations are about experiences of frustration, lack of co-determination, ambiguities and contradictions. Conclusion: Intensive care nurses do their best to provide a calm and dignified environment to say goodbye to. End-of-life care is based on communication between intensive care nurses, patients, relatives and other staff.