I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.

<p>Abstract</p><p>This essay is an investigation where I try to gain an increased knowledge of the three assistants’ (in the mentally disability profession) opinion about their education and their first years in their profession. I have also tried to answer the questions whether the course mentally disability/functional gives the students a good start in their profession, if there are any flaws or if something is missing in the course or if they can think of any improvements to make the course better.</p><p>This investigation is performed as a qualitative interview study where three women were interviewed about their education and their first years as assistants’ (in the mentally disability profession). All the interviewed women have been working in the care activity for two or three years since they graduated. The investigation shows that there is a great need for practical training for students on the mentally disability/functional disability course, since it leads to a better start in their profession. Since working as a assistant in the mentally disability is a profession which could be difficult to get accustomed to, the instructor plays an important role since the student really needs to learn how to take responsibility and participate as much as possible in the daily work which concerns mentally disabled people during their practical training.</p><p>Keyword: Vocational training, socialization* transition* that’s combine with care assistant, care nurse, practical nurse, secondary nurse, mental health and nurse assistant.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats är en undersökning där jag vill få en ökad förståelse kring tre omsorgsassistenters uppfattningar om utbildningen på omvårdnadsprogrammet och deras första tid i yrket. Jag har även försökt besvara frågorna om kursen utvecklingsstörning/funktionshinder ger studenterna en god start i yrket, om det finns några brister eller om något saknas samt om studenterna kan ge förslag på förbättringar som kan göra kursen bättre.</p><p>Denna undersökning är utförd som en kvalitativ intervjustudie där tre kvinnor intervjuas kring utbildningen och vidare ut i yrkeslivet. Samtliga av de intervjuade kvinnorna har arbetat i omsorgsverksamheten under två till tre år sedan slutförd utbildning. Undersökningen visar att det finns ett stort behov av praktik för studenter som väljer kursen med inriktningen utvecklingsstörning/funktionshinder, eftersom det leder till en god start i yrket. Då yrket som omsorgsassistent kan vara svårt att komma in i så har även handledaren en viktig roll, studenten behöver verkligen få lära sig att ta ansvar och delta så mycket som möjligt i det dagliga arbetet med utvecklingsstörda under sin praktik.</p><p>Nyckelord: Yrkesutbildning, socialization* transition* vilket kombinerats med care assistant, care nurse, practical nurse, secondary nurse, mental health och nurse assistant.</p>

Abstract This essay is an investigation where I try to gain an increased knowledge of the three assistants’ (in the mentally disability profession) opinion about their education and their first years in their profession. I have also tried to answer the questions whether the course mentally disability/functional gives the students a good start in their profession, if there are any flaws or if something is missing in the course or if they can think of any improvements to make the course better. This investigation is performed as a qualitative interview study where three women were interviewed about their education and their first years as assistants’ (in the mentally disability profession). All the interviewed women have been working in the care activity for two or three years since they graduated. The investigation shows that there is a great need for practical training for students on the mentally disability/functional disability course, since it leads to a better start in their profession. Since working as a assistant in the mentally disability is a profession which could be difficult to get accustomed to, the instructor plays an important role since the student really needs to learn how to take responsibility and participate as much as possible in the daily work which concerns mentally disabled people during their practical training. Keyword: Vocational training, socialization* transition* that’s combine with care assistant, care nurse, practical nurse, secondary nurse, mental health and nurse assistant. / Sammanfattning Denna uppsats är en undersökning där jag vill få en ökad förståelse kring tre omsorgsassistenters uppfattningar om utbildningen på omvårdnadsprogrammet och deras första tid i yrket. Jag har även försökt besvara frågorna om kursen utvecklingsstörning/funktionshinder ger studenterna en god start i yrket, om det finns några brister eller om något saknas samt om studenterna kan ge förslag på förbättringar som kan göra kursen bättre. Denna undersökning är utförd som en kvalitativ intervjustudie där tre kvinnor intervjuas kring utbildningen och vidare ut i yrkeslivet. Samtliga av de intervjuade kvinnorna har arbetat i omsorgsverksamheten under två till tre år sedan slutförd utbildning. Undersökningen visar att det finns ett stort behov av praktik för studenter som väljer kursen med inriktningen utvecklingsstörning/funktionshinder, eftersom det leder till en god start i yrket. Då yrket som omsorgsassistent kan vara svårt att komma in i så har även handledaren en viktig roll, studenten behöver verkligen få lära sig att ta ansvar och delta så mycket som möjligt i det dagliga arbetet med utvecklingsstörda under sin praktik. Nyckelord: Yrkesutbildning, socialization* transition* vilket kombinerats med care assistant, care nurse, practical nurse, secondary nurse, mental health och nurse assistant.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

No description available.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I