Examensarbetet innefattade ekonomiska beräkningar gällande införskaffande av sol- samt vindkraftsproduktion för en ö i Luleå skärgård som fungerar vid ö-drift gentemot kostnaden för att flyga ut ett reservaggregat i tre delar med helikopter. En förenklad kostnadskalkyl utfördes gällande investering samt underhåll för den förnyelsebara elproduktionen och dess nuvärde sett till 25-års livslängd för vindkraft såväl som solkraft. Detta vägdes mot utgifterna för utflygning av ett reservaggregat med helikopter som är den reservkraftslösning som finns att tillgå i dagsläget. Beräkningar av kortslutningseffekt med den förnyelsebara produktionen och hur det påverkar felbortkopplingar samt spänningsnivåer togs också med. Den ekonomiska investeringen kom också att vägas mot kundnyttan i form av ökad trygghetskänsla med en färdig reservkraftslösning samt fortsatt utveckling för företaget inom förnyelsebar energi. Uppdraget begränsades till att innefatta två olika scenarion med förnyelsebar energi, ett med 100 % solkraft och ett med cirka 10 kW vindkraft och 35 kW solkraft. Solcellssystemet kom att vara fristående på markställning vriden direkt mot söder med lämplig vinkling på solcellspanelerna. För scenarierna användes färdiga produktionslösningar samt färdiga batterilösningar för att behålla visst överskott av produktion till senare behov samt ett nät med nog låg spänningsvariation samt hög frekvensstabilitet under kortare tid. Kortare tid i detta fall gällde mellan 3 timmar upp till 3 veckor. Projektet tog effektbehovsdata samt möjliga meteorologiska data från en ö i Luleå Skärgård som ligger i skärgårdsnätet. Där fanns det 38 kunder där majoriteten hade kraftbehov under årets varmare månader, med några få kunder som var där nästan året runt. Ön kommer hädanefter refereras till som driftplatsen i rapporten. Den meteorologiska data som ej fanns att tillgå på driftplatsen togs vid närmaste väderstation, i detta fall Luleå stad. Sett till instrålningsdata samt avlästa vindhastigheter visade det sig att en produktionsanläggning med endast solcellspaneler och minst 12 h batteribank inte var realistisk som reservkraftlösning vid möjlig ö-drift vintertid. En större batteribank på 3 dygns försörjning skulle inte vara ekonomiskt försvarbar jämfört med investeringskostnaden till produktionsanläggningen, och det skulle trots det inte avhjälpa de produktionsproblem som var aktuella under vinterhalvåret. En kombination av solkraft och vindkraft med 3h batteriförsörjning kompletterade varandra väl till effektbehoven som återfanns på driftplatsen, klarade av de kraven som ställdes gällande variation i spänning och möjliga överströmmar samt skulle möjliggöra elförsörjning året runt.

Wind power is a renewable energy source that is making great strides in the global energy sector. While wind power is a renewable energy source, it is not entirely free from carbon emissions. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy, and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. The emissions come from two sources, the materials used in the wind turbine and the energy used in the manufacturing process. Because wind turbine production is global, the geographical location also affects the climate impact. The purpose of this study is therefore to evaluate the climate impact from material and energy use for the different turbine components. Furthermore, it aims to evaluate the total climate impact between on-and offshore wind power as well as evaluate the climate impact between production in Sweden, Germany and China. The climate impact is based on 13 Vestas LCA reports, together with a model developed in excel. The results show that the location of production plays a significant role in the total emissions, due to the large variation in the electricity mix between different countries. Generally, the steel components are the largest contributors to the total CO2 emissions. Consequently, offshore wind has a higher climate impact than its onshore counterpart because the offshore foundation is made of steel. The result is, however, limited due to the lack of standardisation and since specific information regarding wind power is hard to acquire. / Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, som gör stora framsteg inom den globala energisektorn. Samtidigt som vindkraften är förnyelsebar, är den inte helt fri från koldioxidutsläpp. Detta beror på att produktionen av vindkraftverk kräver energi och kan därför släppa ut stora mängder koldioxid. Utsläppen kommer från två källor, de material som används i vindkraftverket och energin som behövs vid tillverkningen. Eftersom produktion av vindkraftverk sker på ett globalt plan, har även den geografiska platsen där tillverkningen sker en påverkan på klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att undersöka klimatpåverkan från material och energianvändningen fördelat över vindkraftverks huvudkomponenter. Utöver detta, syftar den även till att undersöka den totala klimatpåverkan mellan land- och havsbaserad vindkraft samt hur klimatpåverkan skiljer sig åt mellan produktion i Sverige, Tyskland och Kina. Studien utgår från 13 Vestas LCA rapporter och använde en excelmodell för att utvärdera utsläppen av koldioxid. Resultatet visar att den geografiska platsen där produktionen sker har stor betydelse för de totala utsläppen, eftersom det är stor variation i energimix mellan olika länder. Överlag är det de stora stålkomponenterna som har störst bidrag till klimatpåverkan. Till följd av detta har havsbaserad vindkraft större klimatpåverkan än landbaserad, eftersom fundamentet primärt består av stål. Resultatet är dock begränsat, på grund av bristen av standardisering i rapportering och eftersom det är svårt att tillhandahålla specifika data gällande vindkraft.

Purpose of this thesis is to study the impact of wind turbines on their surroundings. It also aims to analyze how the communication looks between the authorities, the planner and local residents prior to the establishment of wind turbines in Lännäs/Odensbacken in Örebro, where three wind turbines set up in a group. The results of this survey show that the participants experience themselves not as especially disturbed of the turbines in the form of large noise, shadows, and sleep disturbance indoors and outdoors. Participants felt that no change had taken place on the natural environment (52%) since the turbines became operational. It was 49% of participants had got no information about the establishment of Örebro Municipality, Örebro County Administrative Board or Wind Power Company. Scientists/­experts had the highest confidence of 86%, politicians and the media/journalists had least confidence. In the case of knowledge that people have about wind power's impact in their environment, the responses were "quite positive" under the effect of cleaner air (81%), on Odensbacken (79%), on housing value (44%), on outdoor recreation (38%) and on the property value (38%). According to this study, the three plants were well located, the works do not entail any major interventions in the landscape, impact and disruption on the local environment was limited and the area can be assessed as a rugged landscape of new elements. Local people in the area need more knowledge about impact of wind turbines on humans, plants, birds, animals and landscapes. The communication described in our case less participant friendly because there is no transparency. Confidence in the wind as renewable energy, for government agencies or for wind developer can damage players and officials do not choose the right methods for good communication. A lack of communication can thus increase the resistance and can even stop the wind developments in the region in the future. / Uppsatsens syfte är att studera vindkraftverkens påverkan på sin omgivning. Syftet är även att analysera hur kommunikationen ser ut mellan myndigheter, projektören samt närboende före etableringen av vindkraftverken i Lännäs/Odensbacken, i Örebro kommun, där tre vindkraftverk etablerats i en grupp. Resultaten av denna undersökning visade att deltagarna upplevde sig inte som speciellt störda av verken i form av stora bullerstörningar, skuggor, eller sömnstörningar inomhus respektive utomhus. Deltagarna tyckte att ingen förändring hade skett på naturmiljön (52%) sedan vindkraftverken togs i drift. Det var 49%  av deltagarna fick ingen information om etableringen av Örebro kommun eller från vindkrafts­bolaget. Forskare/experter hade det högsta förtroendet att ge information 86%, politiker och media/journalister hade lägst förtroende 29%. När det gäller kunskap som befolkningen hade om vindkraftens påverkan på sin omgivning svaren var ”ganska positivt” vid påverkan på renare luft (81%), påverkan på Odensbacken (79%), på boendemiljön (44%), på friluftsliv (38%) och på fastighetsvärde (38%). Enligt denna undersökning var de tre verken väl placerade, verken medför inte några stora ingrepp i landskapet, påverkan och störningar på närmiljön hade begränsats och området kan bedömas som ett tåligt landskap för nya inslag. Lokalbefolkningen i området behöver mer kunskap om vindkraft­verkens påverkan på människor, på växter, fåglar, djur och på landskap. Kommunikationen beskrivs i vårt fall som mindre deltagarvänlig eftersom det saknas öppenhet. Förtroendet för vindkraftverk som förnyelsebar energi, för myndigheter eller för vindkraftsbolaget kan skadas om aktörerna och tjänstemän inte väljer rätt metoder för en god kommunikation. En bristfällig kommunikation kan därmed öka motstånd och kan även stoppa vindkrafts­utvecklingen i området i fram tiden.

This rapport contains an examination of the energy consumption of a kindergarten, which areas that have the largest impact on the energy consumption and what can be done to reduce those areas in ways that are relatively easy and profitable. It is also analyzed if it is possible to reduce the energy consumption from today’s consumption to a consumption that fulfils the demands placed on low energy houses by FEBY. The focus has been on reducing the energy consumption of the areas ventilation, heating system and hot water system, since those seemed to be the easiest ones to affect and since the building is quite recently built. There are different kinds of ventilation systems, at the moment the building have a CAV-system, which means that the ventilation is too high during large parts of the day. There are different ways to manage the ventilation system, for example presence detection, humidity sensors, CO2 sensors, temperature sensors and season adjustment. Many of those are in the end dependent on CO2 sensors to guarantee a good indoor climate, therefore the focus have been placed on this system.   The building is heated through district heating which is relatively easy to connect to a couple of sun panels to contribute to the heating system and hot water system. There are different ways of connecting district heating with solar panels and those are described, as well as the cost and the repayment time. A comparison with a building with an electric heating system has been made as well. It is important to get solutions that are profitable, that the repayment time isn’t too long. Solar cells and wind turbines are examined as well, but the repayment time for solar cells are too long at the moment. The repayment time for solar cells varies between 42 - 75 years, while the expected lifetime is 25 years. Concerning ventilation, a reduced ventilation of 10, 20, 30, 40 and 50 % have been examined. With only reduced ventilation the demands on low energy houses could not be matched, but it was possible in two cases with the use of solar panels. The usage of a wind turbine meant that the ventilation had to be reduced even less to match the demands on low energy houses. The repayment times for the solar panels and the wind turbine are both around 14 years. / Rapporten behandlar en undersökning av energiförbrukningen vid en projekterad förskola och vilka poster som har störst inverkan på energiförbrukningen, samt vad som kan göras för att åtgärda dessa på ett sätt som är relativt enkelt och som är lönsamt. Det ses över om det är möjligt att få ner energiförbrukningen från dagens förbrukning som uppfyller BBR:s krav, till att uppfylla de lägre energikraven som gäller för minienergihus enligt FEBY. Med utgångspunkt i energiförbrukningsberäkningen som gjorts och det faktum att förskolan är relativt nybyggd så har fokus lagts på att minska ner posterna ventilation, värmesystemet och varmvattnet då dessa är de poster som är lättast att påverka. När det gäller ventilation finns olika styrsätt, byggnaden har i nuläget ett CAV-system, vilket innebär att ventilation under stora delen av dagen är för hög. Det finns olika saker att styra ventilationen och minska ner den på, däribland närvarogivare, fuktgivare, koldioxidgivare, temperaturgivare samt årstidsanpassning. Många av dessa är dock i slutändan beroende av koldioxidgivare för att garantera inomhusklimatet, så därför har fokus lagts på detta system. Byggnaden värms upp via fjärrvärme och det är relativt enkelt att koppla på solfångare för hjälp av uppvärmning av värmesystemet och varmvattnet. Det finns olika sätt att koppla in solfångare på system med fjärrvärme och de olika sätten beskrivs och undersöks, liksom kostnad och återbetalningstid för en anläggning med solfångare. En jämförelse med en byggnad med eluppvärmning har också gjorts. Det är viktigt att få ekonomisk lönsamhet i det hela och således att återbetalningstiden inte ska vara för lång. Även solceller och vindkraftverk tas upp, dock är återbetalningstiden för solceller i nuläget alltför lång för att vara ekonomiskt försvarbart. Återbetalningstiden för solceller varierar mellan 42 – 75 år, medan den beräknade livslängden ligger på 25 år. När det gäller ventilationen så har minskad ventilation med 10, 20, 30, 40 och 50 % undersökts. Med enbart minskad ventilation kan inte kravet för lågenergihus uppfyllas, men inräknat solfångare så nåddes i två fall lågenergihus. Till sist så innebar medräknandet av ett vindkraftverk att ventilationen inte behövdes minskas lika mycket för att uppfylla kraven för lågenergihus. Återbetalningstiden för solfångarna beräknades till 14 år och återbetalningstiden för vindkraftverket till 14 år.

In several countries that have been early in the development of wind farms, there is today a second hand market for the used wind turbines. The European Union (EU) has established a waste hierarchy in order to minimize throwaway mentality. The second hand market is a part of this as the steps are to minimize, reuse, recycle, extract energy and landfill. In order to promote the development of renewable energy, there are energy certificates for the producers that provide it, wind power being one type of renewable energy. After 15 years the energy certificates for a specific wind turbine are no longer paid, and after that there are several different scenarios for the wind turbine. The scenarios investigated in this bachelor’s thesis are export of the wind turbine to countries that are not as far along as Sweden in their development towards renewable energy, selling in Sweden to individuals, and recycling of the wind turbine, as it mostly consists of metals and therefore is recyclable. In these three scenarios it is assumed that the sites for wind turbines are being reused for new larger wind turbines that produce more energy. Two additional scenarios are to reduce the number of wind turbines in a wind farm by half, in this way gaining access to free spare parts for the remaining wind turbines and continued operation, i.e. operate them for as long time as possible. To assure the decommissioning of the wind turbines and restoration of the site, there are several economical choices for the operator of the wind turbine. No matter what choice is made, the total amount should be 500 000 SEK according to the permission for the wind turbine. A Swedish authority, Miljöprövningsdelegationen, decides whether the operators choice in reassuring and make a decision based on that. To see which scenario is most profitable the economical part is crucial in this bachelor’s thesis. As a wind turbine is a large investment, the investment calculation is sensitive even to small changes. Inflation, interest rate, electricity price and energy certificate price can all vary a good deal but as it is almost impossible to predict the development of these factors, the inflation, interest rate and energy certificate price are all on a fixed level in this report. The electricity price is assumed to be dependent of the inflation solely. By using these assumptions and Microsoft Excel it has been clear that selling the wind turbine and reuse the site for a new larger wind turbine is the most profitable. Sweden has the goal to have 30 TWh, equivalent to 20 %, electricity from wind until year 2020. Today the part is 6.5 TWh, equivalent to 4 %. To make this goal reality it is necessary to make the permitting process easier and faster than the case is today. If Sweden compares to Denmark they already have 28 % electricity from wind and they aim for 50 %. / I flera länder som har legat i framkant med att uppföra vindkraftsparker finns idag en andrahandsmarknad för verken. Inom Europeiska Unionen (EU) har en avfallshierarki upprättats för att minska slit- och slängmentaliteten. Andrahandsmarknaden är en del i detta då stegen är minimera, återanvända, återvinna, energiutvinna och deponera. För att främja utvecklingen av förnyelsebar el finns elcertifikat till de producenter som tillhandahåller detta, däribland vindkraft. Efter 15 år slutar elcertifikatet att utbetalas för ett specifikt vindkraftverk, och då finns olika scenarier för vindkraftverket. De scenarier som undersöks i detta examensarbete är export av verket till länder som inte kommit lika långt som Sverige med förnyelsebar energi, försäljning inom Sverige till privatpersoner och återvinning av verket, som främst består av metaller och därmed är återvinningsbart. I dessa tre scenarier avses det att samma plats återanvänds för nya större verk som producerar mer. Ytterligare två scenarier är att halvera antalet verk i en park och på så vis få tillgång till gratis reservdelar till de återstående verken samt fortsatt drift av verket, det vill säga köra dem så länge det går. För att säkerställa nedmontering av vindkraftverk och återställning av platsen finns olika ekonomiska alternativ för verksamhetsutövaren. Oavsett vilket alternativ som väljs ska summan resultera i 500 000 kronor per vindkraftverk enligt tillståndet till verket. Miljöprövningsdelegationen (MPD) avgör om verksamhetsutövarens valda alternativ är betryggande och beslutar utifrån det. För att se vad som är det mest lönsamma scenariot spelar den ekonomiska delen en stor roll för arbetet. Eftersom vindkraft är en stor investering blir investeringskalkylen känslig även för små förändringar. Inflationen, räntan, elpriset och elcertifikatpriset är poster som kan variera mycket men eftersom det är i princip omöjligt att förutspå hur utvecklingen kommer se ut är inflationen, räntan och elcertifikatpriset satt på en fast nivå. Elpriset är sedan beroende av inflationen. Med hjälp av dessa antaganden och Microsoft Excel har det mest lönsamma scenariot tagits fram vilket är att sälja verket och sätta upp ett nytt större på platsen. Sverige har som mål att fram till år 2020 ha 30 TWh, motsvarande 20 %, el från vindkraft i elnätet. Idag är andelen 6,5 TWh, motsvarande 4 %. För att detta ska bli verklighet måste tillståndsprocessen förenklas och gå snabbare än vad fallet är idag. Jämförs Sverige med Danmark har de redan 28 % vindkraftsel och siktar på 50 %.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås. Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett vindkraftverk som vanligtvis inte behöver bygglov. För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas. Detta gjordes genom att utveckla en mast som ger brukaren större valmöjligheter genom bland annat underlätta montering samt underhåll av sitt miniverk. Vid konstruktion har fokus lagts på knäckningsberäkningar då knäckning måste tas på största allvar för att undvika potentiellt allvarliga olyckor. Beräkningar har jämförts med simuleringar utförda i Solid Works vilket visar på att beräkningarna bör vara korrekta. Resultatet blev en 15,4 meter hög mast uppdelad i fem sektioner. Masten höjs och sänks genom en vev, block och vajrar. För att säkra att masten står stabilt finns åtta stycken stabiliserande vajrar fästa på två mastsektioner. Denna mast uppfyller majoriteten av de krav som ställts upp i en kravspecifikation. Att alla krav inte kunde uppfyllas beror på projektets begränsade tid. Dock har tydliga rekommendationer getts för att möjliggöra en vidareutveckling av detta resultat så att alla krav kan uppfyllas. Under hela produktutvecklingsprocessen har ett flertal olika produktutvecklingsverktyg använts som stöd och kvalitetssäkring i arbetet. Arbetet med projektet har fungerat väl, dock var en del frågor inom projektet mycket komplexa vilket innebar en del förseningar.

This thesis is done within the master program in energy systems engineering at Uppsala University and in cooperation with OX2. The aim was to compare the operation and performance of three different de- and anti-icing systems for wind turbines during the winter 2014/2015. The systems evaluated were de-icing with heating resistances, de-icing with warm air and anti-icing with heating resistances. Inconsistency in the operation of the wind turbines and the systems as well as lack of information made it hard to compare the efficiencies of the systems. The systems showed tendencies to improve the production. Especially examples during single ice events where the systems increased the power output were found, but the examples also showed possible improvements regarding the size of the systems and the duration of the de-or anti-icing cycles. Based on the approximated gain in production, during the studied time period, none of the systems could be determined to be profitable. The gain in production does however not have to be especially large for the systems to become profitable, and the results could be very different in a year with more ice, higher electricity prices or a more consistent operation of the systems. Important characteristics of the systems were found to be the duration of a cycle, the energy required for the operation of the system and the trigger-point for activation of the system. Additional benefits like for instance decreased loads, risk for standstill and ice throws could also be provided by the system.

As the wind energy sector expands into areas with colder climate, the problem with ice throw will increase. Due to a rotor diameter of more than 120 meters for a typical modern turbine with an effect of 3.3 MW, the separated ice fragment will get a high initial velocity, and therefore, they will also be thrown a long distance. Ice throw might therefore be a large safety risk for the people, who are staying in surrounding areas to wind turbines. A ballistic ice throw model has been developed to be able to investigate how far the ice fragments can be thrown from a wind turbine. The work was divided into two parts, one sensitivity analysis and one real case study. In the sensitivity analysis, the influence of eight important parameters was investigated. The results from this part show that changes in the parameters initial radius and angle position, and mass and shape of the ice fragments have a significant influence on the throwing distance both lateral and downwind. The wind speed has only a significant influence on the downwind throwing distance, but this is quite large. A maximum throwing distance of 239 meters downwind the wind turbine was achieved with U=20 m/s, r=55 m and θ=45°. While including the lift force, a maximum downwind distance of 350 meter was achieved. However, the uncertainties about the shape of the ice fragment make these results quite uncertain. In the real case study, ice throws were simulated by letting the ice throw model run with modeled meteorological data for a wind farm in northern Sweden. The wind farm consists of 60 wind turbines, and the probability for that an ice fragment will land in a square of 1*1m was calculated around each turbine. To be able to calculate this probability, a Monte Carlo analysis was necessary in which a large number of ice fragments were separated. The result shows a large correlation between the landing positions of the ice fragments and the wind direction. Due to the fact that the wind farm is located in a complex terrain, the shape and density of the probability field vary among different parts of the farm. Especially in the southern part of the wind farm, the probability field will have the highest density and largest extension to the northeast of the turbines due to a prevailing wind direction during ice throw events from southwest. / När vindkraftssektorn expanderar till områden med ett kallare klimat, kommer problemet med nedisade vindkraftverk och iskast att öka. Moderna vindkraftverk kan ha en typisk effekt på 3.3 MW och en rotordiameter på över 120 meter, vilket resulterar i att de ivägkastade isbitarna skulle kunna få en initialhastighet på 90 m/s. Det skulle även resultera i att isbitarna kastas iväg en lång sträcka från kraftverket, vilket i kombination med den höga initialhastigheten skulle kunna bli en stor säkerhetsrisk för de personer som vistas i områdena närmast runt vindkraftverken. En ballisisk iskastmodel utvecklades för att beräkna hur långt från vinkraftverket isbitarna kan kastas. Arbetet delades upp i två delar, en känslighetsanalys och en verklig fallstudie. I känslighetsanalysen undersöktes åtta viktiga parametrars inflytande på iskastet. Resultatet från den visar på att ändringar i parametrarna isbitens massa och form samt seperations positionen på bladet och bladets vinkel hade störst inverkan på kastlängden. En maximal kastlängd nedströms vindkraftverket på 239 meter erhölls för U=20m/s, θ=45° och r=55m. När lyftkraften inkluderades ökade kastlängden nedströms till 350 meter, dock är osäkerheten i isbitarnas form stor, vilket gör dessa resultat osäkra. I den verkliga fallstudien simulerades iskast genom att iskastmodellen kördes med modellerad meteorologisk data från en vindkraftspark i norra Svergie. Vinkraftsparken innehöll 60 turbiner och sannolikheten för att en isbit ska landa i en ruta på 1*1m beräknades runt varje turbin. För att kunna beräkna sannolikheten användes en Monte Carlo analys där ett stort antal isbitar skickades iväg. Resultatet visade på att korrelationen var stor mellan sannolikheten för att en isbit ska landa i en ruta på 1 m² och vindriktningen. Eftersom vindkraftsparken var belägen i ett område med en komplex terräng varierade formen och intensiteten på sannolikhetsområdena mellan olika delar av parken. Speciellt i parkens södra del är sannolikhetsområdet för vindkraftsverken mer utbrett i nordostlig riktning på grund av att sydvästliga vindar är vanligast då iskast förekommer.

The aim with this study has been to achieve an enhanced cooperation within the wind power corporate and to examine the situation for leapfrogging innovations. The existing cooperation between different areas of expertise has been analysed to be able to identify flaws and make an improvement. An investigation has been conducted to examine the possibility of an improved cooperation by making it more comprehensive. To achieve a greater interaction has a suggested joint program been developed. This study also contains an evaluation about new innovations. The focus is on how to proceed in new technological leaps and how the industry should work to promote wind power growth. A flow chart has been developed making it easier to weed out substandard technologies and take advantage of the hidden gems. These two areas have a mutual red thread which is how it’s supposed to assimilate in future research. The project charts and analyses the following areas: ➢ Development requirements within existing cooperation. ➢ Possible new and innovative concepts, with focus on leapfrogging. The report mainly consists of an empirical study in which interviews were made with relevant and knowledgeable people within the business. Interviews have been compiled and formed the basis of the project results. The study shows that today's cooperation between different wind research areas is faulty. As a result, the wind turbine's optimal potential is not achieved. The problem origins in politics and how Sweden initially choose to invest in wind energy. Since then, more problems have occurred such as lack of communication and financial difficulties. / Målet med denna studie har varit att uppnå en förbättrad samverkan inom vindkraftsbranschen samt undersöka utsikten för framtida tekniksprång. I denna rapport har den befintliga samverkan mellan olika forskningsområden, industrin och akademin presenterats för att lättare kunna identifiera brister för att frambringa en förbättring. En kartläggning och analys har gjorts för att undersöka möjligheten att förbättra samverkan. För att kunna uppnå en bättre samverkan har ett förslag på en gemensam plattform tagits fram. I denna rapport granskas även nya innovationer. Fokus ligger på utvärderingsprocessen av tekniksprång samt hur branschen bör arbeta för att främja vindkraftsutvecklingen. Ett flödesschema har tagits fram för att lättare kunna sålla bort bristfällig teknik och ta till vara på guldkornen. I rapporten har en kartläggning och analys gjorts av följande områden: ➢ Utvecklingsbehov gällande befintlig samverkan. ➢ Möjliga nya och innovativa koncept, där fokus ligger på tekniksprång. Dessa två olika områden har en gemensam röd tråd vilket är hur det ska kunna integrera i forskningen. Rapporten består till stor del av en empirisk studie där intervjuer har gjorts med relevanta och kunniga personer inom ämnet. Intervjuer har sammanställts och legat till grund för projektets resultat. Studien visar att dagens samverkan mellan olika vindforskningsområden är bristfällig. Det resulterar i att vindkraftverkens optimala potential inte uppnås. Problematiken grundar sig i politik och hur Sverige valde att satsa på vindkraften för flera decennier sedan. Därefter har fler problem rotat sig såsom saknaden av en öppen dialog mellan olika aktörer och brist på finansieringsmedel.

The downside of using energy from the wind is its fluctuations. The downside of using energy from solar panels is that it produces a low amount of energy during the wintertime when the demand is at its greatest. When said demand is at its lowest the energy from the solar panels is at its peak. To solve this problem and even out the energy production so it coincides with the demand a pump hydroelectric powerplant is being used. In this study, an autonomously system consisting of these three will power a theoretic village of 50 households in the southern part of Sweden. After simulating different scenarios using Excel as the main tool the conclusion is that a system like this is only possible if there is a large water reservoir stationed at an elevated position. This sets requirements on how the geography looks. The study shows that the energy from the solar panels demands a larger reservoir then the energy from the windmills. It also shows that that the energy from the solar panels is more consistent. The perfect combination is a reservoir of at least 2,6 million m3, a windmill with a blade length of 20 meters and solar panels covering an area of 3925 m2. This combination needs a total pump flow of 4000 m3/h. The total efficiency of this system is 45 %. If the pump flow is decreased to 800 m3/h the efficiency will only decrease approximately one percent, however the solar panel area must then increase with approximately 600 m2. So whether this is a viable idea depends on the cost of the pump versus the cost of the solar panels.