No description available.

This thesis treats Building Information Modeling, BIM, in the production stage. Briefly described BIM is virtual model of a building object where all information about the object is gathered. All the involved operators in the construction project have access to the model and can gather or share information about the project. There are several ways to apply BIM in the production stage. This thesis primarily deals with visualization of the object, preparation and planning, the ability to take amounts from the model and coordination and clash control. The basic issue was highlighted by Byggdialog AB. The company has a vision about how they want to use BIM in all the different stages in a building project. Byggdialog want their partnering entrepreneurs to develop their BIM usage in the production stage in order to fulfill this vision. Goodtech is one of Byggdialogs partnering entrepreneurs and is the company that has been studied during this thesis. The goal with this thesis was to develop proposals as to how the BIM usage in the production stage can improve. The purpose was to make the partnering entrepreneurs understand why it is important and helpful to use BIM. The intention was also that other partnering entrepreneurs should be able to use this thesis while working with BIM in the production stage. The methods to collect information have been visits to construction sites, literature search, and interviews. The interviewees represented different operators that can affect the usage of BIM in the production stage. This thesis resulted in concrete proposals as to how the partnering entrepreneur can improve their BIM usage. Proposals as to how Byggdialog can ensure that their entrepreneurs are using BIM correct have also been developed. Today the partnering entrepreneur uses BIM to visualize the building object. As a suggestion the entrepreneur should also use the BIM model while preparing and planning their work and in order to calculate material amounts . It’s important that the entrepreneur understand how the model can be used and what kind of information it contains in order to enable these applications. It’s also important that the design phase is carefully executed. Proposals as to how this can be achieved is to educate the staff in BIM and how it should be used, that the partnering entrepreneur participates in the coordination meetings and that the partnering entrepreneur place greater demands on their electrical consultant. In order for Byggdialog to ensure that their partnering entrepreneurs are using BIM correct they should offer them education about BIM and how it works, make the BIMmodel more user-friendly and place demands on how they want BIM to be used in the project specifications. / Detta examensarbete handlar om byggnadsinformationsmodellering, BIM, i produktionen. Kort förklarat är BIM en virtuell modell av ett byggobjekt, där all information som rör byggnaden samlas. Alla aktörer i ett byggprojekt har tillgång till denna modell och kan, genom denna, samla in eller dela ut information som rör objektet. Det finns olika tillämpningar av BIM i produktionen, denna studie behandlar främst visualisering, arbetsberedning och planering, mängdavtagning och samordning och kollisionskontroller. Grundproblematiken lyftes fram med hjälp av uppdragsgivaren Byggdialog AB. Företaget har en vision om hur BIM ska användas i byggprocessens olika skeden. Byggdialog upplever att deras partneringentreprenörer, PE, bör utveckla sin BIManvändning i produktionen för att denna vision ska kunna uppfyllas. Goodtech är en av Byggdialogs partneringentreprenörer och är det företag som studerats i detta examensarbete. Målet med arbetet var att, med utgångspunkt från teorier samt Byggdialogs vision, ge förslag till hur partneringentreprenören kan utveckla BIM-användningen i produktionen. Syftet var att få partneringentreprenören att förstå nyttan med att använda BIM i produktionsskedet. Avsikten har också varit att andra partneringentreprenörer ska ha nytta av denna studie vid användning av BIM i produktionen. De metoder som användes var studiebesök, litteraturstudie och intervjustudie. Intervjuobjekten representerade olika yrkeskategorier som alla kan påverka användningen av BIM i produktionen. Detta examensarbete resulterade i konkreta förslag till hur partneringentreprenören kan förbättra BIM användningen. Även förslag till hur Byggdialog kan säkerställa att deras PE använder BIM korrekt togs fram. Idag använder partneringentreprenören BIM främst för att visualisera byggobjektet. Förslagsvis bör de även använda BIM vid arbetsberedning/planering av arbetet. Partneringentreprenören har också förutsättningar för mängdavtagning ur modellen. För att möjliggöra dessa tillämpningar är det viktigt att partneringentreprenören förstår hur 3D - modellen kan användas, samt vilken information som finns i den. Det är även viktigt att modellen är noggrant projekterad. Förslag till hur detta kan uppnås är genom att partneringentreprenören utbildar sig inom BIM och hur det används, att de deltar i BIM-samordningsmötena samt att de ställer högre krav på sin elprojektör. Byggdialog kan säkerställa att deras PE använder BIM korrekt genom att erbjuda utbildningstillfällen, anpassa BIM-modellen efter användaren och ställa krav i förfrågningsunderlaget.

No description available.

Virtual Design and Construction (VDC) is the definition for using BIM in the construction process to simulate and analyse the building. Resulting use of the technology will according to proponents lead to fewer construction errors, a better understanding between stakeholders for the construction project, less communication problems and a smoother construction process. Although BIM has according to researchers a big potential, few companies have succeeded in broad and continues implementation. The study aims to identify the factors affecting the implementation. More precisely identify what factors influencing the decision to adopt VDC and potential barriers in the diffusion process. The empirical findings are based on a case study of NCC Construction Sweden. Data has been gathered thru interviews, field trips and internal documents. The results of the study indicates that four factors influence the decision to adopt VDC; the perceived benefits, associated effort to use the technology, social influences and supporting conditions. Experience from the technology, knowledge about it and how to use will have a positive impact on the decision do adopt. The process of implementing VDC into the organisation is affected by the complex nature of the technology. The technology needs to adapt to the projects context. The barriers identified in the diffusion process can be categorised into three levels; Individual level includes knowledge about the technology and how to use it. Organisational level includes lack of resources, process owner, design of the building process and economy. Interorganizational level includes institutions, standards and knowledge transfer.

Virtual communities are a phenomenon that is becoming more common as the information technology comes with in reach for the general public. This report will bring the theories and construction of a virtual community together. The purpose of this report is to describe the different theories that have emerged from the research within this field and to examine the work procedures that have been used during the development of a site for a MDA-community. The MDA-website is a homepage on the Internet that was developed to bring the students closer together. The report describes the work of the project group, why the website was not completed and at the end the theories are looked at on the basis of the construction of the website.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor. Ickeverbal kommunikation står för 93 % av den totala kommunikationen. 7 % är alltså verbal kommunikation när vi pratar med varandra och resten är kroppsspråk med gester och handrörelser, minspel och ansiktsuttryck samt röstläge och tonläge. IT, eller informationsteknologi, är det som får ett virtuellt samarbete att fungera. De stöd och verktyg vi kan använda oss av i en virtuell kommunikation är många. En del är face to face, FTF, när man träffas fysiskt och inte använder sig av något virtuellt hjälpmedel. De övriga tre består av audio (ljud), video (bild) och computer-mediated communication (datormedierad kommunikation), CMC. FTF är alltså den ”vanliga” kommunikation vi har, när man exempelvis deltar i ett möte där alla sitter runt samma bord och pratar med varandra. Audiokommunikation är telefonsamtal eller telefonkonferenser där man kan använda både IP-telefoni eller konferenssystem. Videokommunikation är när man använder webbkamera eller andra kameror för att kunna se den man pratar med. CMC är ett samlingsbegrepp för virtuell kommunikation som inte inkluderas i audio eller video. CMC är typiskt en textbaserad kommunikation. Virtuellt samarbete definieras av en virtuell grupp, en grupp människor med gemensamt syfte som interagerar, kommunicerar och samarbetar över tid, rum och organisation med hjälp av teknologi. I det virtuella samarbetet använder man sig av olika tips och tricks. Dels behöver man den tekniska basen, nätverk och system, och dels behöver man metoder för det mjuka arbetet med samarbete, gemensamma mål, lära känna varandra med mera.Rapportens teoridel är baserad på tre kategorier, kommunikation, IT och virtuellt samarbete. Empiridelen är baserad på två intervjuer med anställda på Volvo. Informationen sammanställs och presenteras för att i ett senare kapitel diskuteras. Syftet är att få fram vanliga problem och lösningar på dessa, samt en lista med framgångsfaktorer och en modell för att välja rätt kommunikationssätt när man samarbetar virtuellt.

Uppsatsen handlar om hur vi påverkas och utvecklas av TV- eller datorspelande. Genom multimodala tekniker, fokusgruppsforskning och autoetnografiska tekniker har jag funnit att spelandet förändrar spelaren både positivt och negativt. Genom olika spelgenrer utvecklar spelaren olika färdigheter.  Frågeställningarna är: Vilka färdigheter utvecklas genom TV- och datorspelande? Hur kan man använda sig av dessa färdigheter? Vilka är nackdelarna med spelande? Syftet med undersökningen är att finna nya användningsområden för spel. Som blivande lärare vill jag kunna använda mig av modern teknik och dess potential att utveckla människors kunskaper. Uppsatsen tar också upp att många spelar för att de har problem av något slag, vilka beteendemönster som indikerar dessa problem och hur dessa kan avhjälpas.  I uppsatsen belyses den potentiella utveckling spelandet kan ge spelarna. Som att utveckla förmågan till att fokusera och lösa problem mm. som kan förstärkas eller förvärras om inte undervisningen läggs upp på rätt sätt.  Det sägs exempelvis att spelares förmåga att fokusera försämras, detta motbevisas av att spelare oftare har högre koncentrationsförmåga. En enskild spelare kan lätt misstas för att vara ofokuserad, då den i själva verket är uttråkad och understimulerad.  Mitt gestaltade arbete behandlar spelandets kreativa tänkande och det jämförs med icke-virtuella kreativa processer och tänkanden. Då utveckling av tankeverksamhet är en viktig del hur spelen påverkar oss har jag klargjort likheter och skillnader mellan de olika kreativa processerna. Detta har arbetats ihop till en film. Där mitt spelande och andra kreativa situationer i min vardag gestaltas.  Slutsatsen är att spelen hjälper oss att utveckla många olika färdigheter. Det finns positiva och negativa effekter, men potentialen för användningen av de positiva effekterna är enorm.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.

Sjukvården i Sverige genomgår just nu en digitalisering för att anpassa vården till ny teknologi samt för att bättre kunna möta patienters behov både nu och i framtiden. En del av denna digitalisering är digital vård som möjliggör att vårdgivare och vårdtagare kan ha ett vårdmöte på distans genom digitala plattformar. Digital vård är ett relativt nytt fenomen inom den svenska sjukvården och har varit ett mål för diskussion, där förtroendet för de digitala vårdtjänsterna varierar bland befolkningen. Denna uppsats ämnar studera och kartlägga användningen av och attityderna till digital vård bland individer i åldersgruppen 18-29 år. Detta genom att använda en huvudsakligen kvantitativ forskningsstrategi och enkät som forskningsmetod.  Resultatet visar bland annat att respondenterna överlag varken har ett lågt eller högt förtroende för digitala vårdtjänster, utan uppfattas ha ett neutralt förtroende. Respondenter som tidigare använt digitala vårdtjänster har emellertid ett högre förtroende för digital vård än respondenter som inte tidigare använt denna typ av vårdtjänst. De utlästa attityderna hos respondenterna kan främst härledas till den rumsliga aspekten av digital vård Många respondenter uppger att de tycker att digital vård är smidigt, flexibelt och enkelt samtidigt som flera är skeptiska till att lika bra vård kan ges vid ett digitalt vårdbesök som vid ett fysiskt. Vidare uppfattas det finnas attityder av politisk karaktär, där frågan snarare gäller privata respektive offentliga vårdaktörer som bidrar till respondenternas attityder till och viljan att använda digital vård.

Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.