Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor. Ickeverbal kommunikation står för 93 % av den totala kommunikationen. 7 % är alltså verbal kommunikation när vi pratar med varandra och resten är kroppsspråk med gester och handrörelser, minspel och ansiktsuttryck samt röstläge och tonläge. IT, eller informationsteknologi, är det som får ett virtuellt samarbete att fungera. De stöd och verktyg vi kan använda oss av i en virtuell kommunikation är många. En del är face to face, FTF, när man träffas fysiskt och inte använder sig av något virtuellt hjälpmedel. De övriga tre består av audio (ljud), video (bild) och computer-mediated communication (datormedierad kommunikation), CMC. FTF är alltså den ”vanliga” kommunikation vi har, när man exempelvis deltar i ett möte där alla sitter runt samma bord och pratar med varandra. Audiokommunikation är telefonsamtal eller telefonkonferenser där man kan använda både IP-telefoni eller konferenssystem. Videokommunikation är när man använder webbkamera eller andra kameror för att kunna se den man pratar med. CMC är ett samlingsbegrepp för virtuell kommunikation som inte inkluderas i audio eller video. CMC är typiskt en textbaserad kommunikation. Virtuellt samarbete definieras av en virtuell grupp, en grupp människor med gemensamt syfte som interagerar, kommunicerar och samarbetar över tid, rum och organisation med hjälp av teknologi. I det virtuella samarbetet använder man sig av olika tips och tricks. Dels behöver man den tekniska basen, nätverk och system, och dels behöver man metoder för det mjuka arbetet med samarbete, gemensamma mål, lära känna varandra med mera.Rapportens teoridel är baserad på tre kategorier, kommunikation, IT och virtuellt samarbete. Empiridelen är baserad på två intervjuer med anställda på Volvo. Informationen sammanställs och presenteras för att i ett senare kapitel diskuteras. Syftet är att få fram vanliga problem och lösningar på dessa, samt en lista med framgångsfaktorer och en modell för att välja rätt kommunikationssätt när man samarbetar virtuellt.

Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes. / Today's information society, is offering new ways to interact, to establish relationships and maintain contact between people.Technology and therapy is a way to maintain a therapeutic relationship with the help of Skype as an information technology tools. The purpose of the study is to examine psychotherapist’s experiences of the therapeutic relationship in psychodynamic psychotherapy via videocommunication. Research questions focuses on the psychotherapists' use of psychodynamic theories, the description of the therapeutic relationship and how the therapeutic alliance is being built in videocommunications. The study was a qualitative research approach with a hermeneutic method. Six therapists who pursued therapy via Skype were interviewed. The results show that therapists felt that there was a distance in the relationship which could be used positively to investigate deeper into the therapy. The therapies became wordier as transferense and countertrancferences could not be identified as easily as in a physical meeting. The therapeutic alliance felt more fragile on Skype. Discussions from the study shows in order to pursue a psychodynamic psychotherapy on Skype the therapists needed to adapt the theory to the technology. The distance in the relationship was used as a means of therapy to be developed into insight therapy but could also seem to strengthen the defenses.

ABSTRAKTMilic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö HögskolaSyftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd. Det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Eftersom studien handlar om en elev i en konstruerad social situation, videokommunikation via Skype, är fallstudien den motiverade forskningsansatsen. Videoobservation är den centrala metoden i studien eftersom videoobservation lämpar sig bäst för verbal, icke verbal samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Semistrukturerade intervjuer är använda som komplettering av videoobservation. Resultatet visar att videokommunikation via Skype har utvecklats till en ny kommunikativ form för eleven i studien. Videokommunikation via Skype har varit en process. Under processen har Eleven lärt sig att använda Skype program och att kommunicera via Skype. Det har skett i interaktion mellan engagerade samtalspartner och studiens deltagare som har stimulerat eleven med utgångspunkt i hans intresse och motivation. Nyckelord: Downs syndrom, funktionsnedsättning, iPad, Skype, specialpedagogik, videokommunikation, videoobservation, träningsskola / ABSTRACT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members; School Development and Leadership; Special needs education; Faculty of Education and Society; Malmö UniversityThe purpose of this study is to describe, analyze and interpret the communication via Skype between a student in the special school for pupils with severe learning difficulties and his family members using both spoken language and sign supported speech as complementary.The theoretical framework for the study is a socio-cultural perspective. The study discusses the student in a designed social situation, video communication via Skype. Thus the case study is the basis for the research effort. The main method for the study is video observation being well suited for verbal and nonverbal as well as augmentative and alternative communication (AAC). Semi-structural interviews are used as a complement.The results show that video-communication via Skype has developed into a new communicative form for the student. During the development process the student has learned to use the Skype software and how to communicate through Skype. Interaction between involved parties and the participants of the study had a stimulatory effect on the student appealing to his interests and motivation. Key Words: disabilities, Down syndrome, iPad, severe learning difficulties, Skype, special needs, special school, video communication, video observation

IT inom vården blir allt vanligare och med det möjligheterna till kommunikation mellan patient och vårdgivare. Denna uppsats syfte är att undersöka vilken nytta och möjligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och vårdgivare under cancerrådgivning. Som möjliggörande teknik för denna kommunikation används WebRTC. Uppsatsen innefattar intervjuer, utveckling och test av en konceptuell prototyp samt utveckling och användartest av slutgiltig prototyp. Resultaten av testerna och intervjuerna sammanställs sedan för att visa på nyttan och möjligheterna med ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbsidor i rådgivningssituationer. / IT in health care is becoming more common, and with it the possibilities of communication between patient and caregiver. This document aims to examine what benefits and opportunities audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of the website Onkonnect, can offer patients and caregivers during cancer consultation. As the enabling technology for this communication WebRTC was used. This document includes interviews, development and testing of a conceptual prototype, development and user testing of the final prototype. The results of the tests and the interviews are then compiled to demonstrate benefits and possibilities of audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of web pages in counseling situations.

Voice over IP (VoIP) is a relatively new technology that enables voice calls over data networks.With VoIP it is possible to lower expenses, and increase functionality and flexibility. FromSwedish Armed Forces point of view, the security issue is of great importance, why the focus inthis report is on the security aspect of the two most common open-source VoIP-protocols H.323and SIP, some of the most common attacks, and counter-measures for those attacks.Because of the level of complexity with a network running H.323 or SIP, and the fact that it hasyet to stand the same level of trial as of traditional telephony, a VoIP-system includes manyknown security-issues, and probably at present many unknown security flaws. The conclusion is that it takes great knowledge and insight about a VoIP-network based onH.323 or SIP to make the network satisfyingly safe as it is today, and is therefore perhaps not asuitable solution for the Swedish Armed Forces today for their more sensitive communications. / Voice over IP (VoIP) är en datakommunkationsteknik som möjliggör röstsamtal överdatanätverk. Med VoIP är det möjligt att sänka kostnader, utöka funktionalitet och flexibilitet.Från Försvarsmaktens perspektiv är säkerhetsfrågan med VoIP av stor vikt, därför läggs speciellfokus för denna rapport på säkerhetsaspekten av de två största öppna VoIP-protokollen H.323och SIP, några av de vanligaste attackerna, och åtgärder mot dessa attacker. Eftersom uppbyggnaden av ett H.323- eller SIP-baserat nätverk är komplext och inte allsbeprövat i samma utsträckning som traditionell telefoni, innehåller det många kända säkerhetshåloch förmodligen för närvarande många okända säkerhetsbrister. Slutsatsen är att det krävs mycket stor kunskap och insikt hur ett VoIP-nätverk baserat på H.323eller SIP fungerar för att göra nätverket tillräckligt säkert i nuläget, vilket gör det till en tveksamttillfredställande lösning för Försvarsmakten idag för deras kommunikation av känsligare slag.

<p>I traditionella butiker kan kunden välja att ta kontakt med en försäljare för att få information om produkter eller tjänster. Försäljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, även visa upp hur produkten fungerar och kunden kan själv välja vilken fråga han eller hon vill ha svar på. Den här mänskliga realtidskontakten kan i många fall vara värdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervärden skapas för kunden när denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försäljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervärden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal. Denna implementerades i en fiktiv webbutik, som tillhandhöll kläder. Fem testpersoner fick agera presumtiva kunder och föra videosamtal med en professionell försäljare. Testpersonerna och försäljaren satt i olika rum och videosamtalen fördes via ett lokalt nätverk. Efter varje test genomfördes en kvalitativ intervju med testpersonerna och resultaten visade vilka mervärden som hade skapats. Ett mervärde var den personliga servicen med omedelbar feedback som försäljaren gav, i huvudsak via ljudkanalen. Videosamtalen medförde att kunderna kunde förhandla om priser och leveranstider. Ett annat var att kunder kunde få sina klädmått bedömda, men endast korrekt bedömda i två fall av fem. Ett annat visuellt mervärde var att kunden kunde be försäljaren att visa upp olika kombinationer av klädesplagg för att se hur de passade ihop med varandra. En testperson tyckte ett mervärde var att klädesplaggen kunde ses ur den vinkel som önskades. Ytterligare ett mervärde var att webbutiken upplevdes som trovärdig när försäljaren fanns i den som en fysisk gestalt. Testpersonerna tyckte att videosamtalen gjorde att de fick förtroende för webbutiken.</p> / <p>In retail shops in real life the customer can chose to contact a salesman to get information about products or services. The salesman can recommend solutions depending on the customers needs. The salesman can show the product to the customer and tell how it works. The customer on the other hand can ask questions to the salesman about the product to get the specific information that interests him or her. This human contact in real time can be valuable and confidece inspiring for the customer in many situations. We assume there are surplus values for the customer when he or she will meet face to face with a salesman via a video call in a webshop. To find out which these surplus values could be we designed a prototype for video calls. This was implemented in a fictitious webshop that supplied clothes. Five persons with experience from webbshopping acted customers and had video calls with a professional salesman. The customers and the salesman were in different rooms and could only communicate through a video call. Their computers were connected via a local network. We did qualitative interviews with every customer after each test and the results showed the surplus values that were generated. One surplus value was the personal service with instant feedback that the customer got from the salesman, mainly through the sound channel. The video calls resulted in negotiations about prices and delivery times. Another surplus value was that the salesman estimated the customers sizes in trousers and jackets. He only succeded in two cases of five. Another visual surplus value was that the customer asked the salesman to show articles of clothing in different combinations to see how them fit together. One person thought one surplus value was that he could see an article of clothing from whichever angle he wished. Further surplus value was that the customers experienced the webshop as trustworthy when the salesman was there as a physical human being. The customers thought that the video calls caused that they got confidence in the webshop.</p>

I traditionella butiker kan kunden välja att ta kontakt med en försäljare för att få information om produkter eller tjänster. Försäljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, även visa upp hur produkten fungerar och kunden kan själv välja vilken fråga han eller hon vill ha svar på. Den här mänskliga realtidskontakten kan i många fall vara värdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervärden skapas för kunden när denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försäljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervärden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal. Denna implementerades i en fiktiv webbutik, som tillhandhöll kläder. Fem testpersoner fick agera presumtiva kunder och föra videosamtal med en professionell försäljare. Testpersonerna och försäljaren satt i olika rum och videosamtalen fördes via ett lokalt nätverk. Efter varje test genomfördes en kvalitativ intervju med testpersonerna och resultaten visade vilka mervärden som hade skapats. Ett mervärde var den personliga servicen med omedelbar feedback som försäljaren gav, i huvudsak via ljudkanalen. Videosamtalen medförde att kunderna kunde förhandla om priser och leveranstider. Ett annat var att kunder kunde få sina klädmått bedömda, men endast korrekt bedömda i två fall av fem. Ett annat visuellt mervärde var att kunden kunde be försäljaren att visa upp olika kombinationer av klädesplagg för att se hur de passade ihop med varandra. En testperson tyckte ett mervärde var att klädesplaggen kunde ses ur den vinkel som önskades. Ytterligare ett mervärde var att webbutiken upplevdes som trovärdig när försäljaren fanns i den som en fysisk gestalt. Testpersonerna tyckte att videosamtalen gjorde att de fick förtroende för webbutiken. / In retail shops in real life the customer can chose to contact a salesman to get information about products or services. The salesman can recommend solutions depending on the customers needs. The salesman can show the product to the customer and tell how it works. The customer on the other hand can ask questions to the salesman about the product to get the specific information that interests him or her. This human contact in real time can be valuable and confidece inspiring for the customer in many situations. We assume there are surplus values for the customer when he or she will meet face to face with a salesman via a video call in a webshop. To find out which these surplus values could be we designed a prototype for video calls. This was implemented in a fictitious webshop that supplied clothes. Five persons with experience from webbshopping acted customers and had video calls with a professional salesman. The customers and the salesman were in different rooms and could only communicate through a video call. Their computers were connected via a local network. We did qualitative interviews with every customer after each test and the results showed the surplus values that were generated. One surplus value was the personal service with instant feedback that the customer got from the salesman, mainly through the sound channel. The video calls resulted in negotiations about prices and delivery times. Another surplus value was that the salesman estimated the customers sizes in trousers and jackets. He only succeded in two cases of five. Another visual surplus value was that the customer asked the salesman to show articles of clothing in different combinations to see how them fit together. One person thought one surplus value was that he could see an article of clothing from whichever angle he wished. Further surplus value was that the customers experienced the webshop as trustworthy when the salesman was there as a physical human being. The customers thought that the video calls caused that they got confidence in the webshop.